Matematik 1c: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) |
|||
Rad 8: | Rad 8: | ||
=== [[Mängdlära]] === | === [[Mängdlära]] === | ||
== Teori == | |||
Ett sätt att förmedla matematiska tankegångar eller att strukturera matematiska problem är med hjälp av mänglära. Med en matematisk mängd menar man en samling objekt. Dessa objekt kallas för mängdens element. T.ex. kan man skriva <math>M = \{1,2,3,4,5\}<math>. M är alltså mängden av de positiva talen 1,2,3,4 samt 5. Är x ett element i M skrivs det <math>x\in M<math>, t.ex. <math>2 \in M<math>. Däremot ingår 8 inte i mängden M. Detta skrivs som <math>8 \not\in M<math> | |||
Låt <math>N = \{1,2,3,4,5,6,7,8,9\}<math>. Samtliga element i M ingår nu i mängden N. Vi säger att M är en delmängd till N, det skriver vi som: <math>M \subseteq N<math> | |||
Ett annat exempel är från sannolikhetsteorin och när man singlar slant. Det finns två möjliga utfall, krona och klave. Mängden av de möjliga händelserna blir därför <math> S = \{krona, klave\}<math>. Eftersom detta är alla möjliga händelser. Vi säger då att S är grundmängden, det finns inga fler element att lägga till S. | |||
Låt <math>A = \{krona\}<math> och <math>B = \{klave\}<math>. Då är <math>A \subseteq S<math> men även <math>B \subseteq S<math>. En viktig operation i mängdläran (och väldigt användbar inom sannolikhetsteorin) är komplementet till en mängd. Komplementet till en delmängd är samtliga element som finns i grundmängden men som inte finns i delmängden, komplementet kan skrivas på flera olika sätt, ett vanligt sätt är <math>A^c<math> (komplementet till mängden A). För oss har vi att <math>A^c = \{klave\} = B<math>. | |||
=== [[Tal och talmängder]] === | === [[Tal och talmängder]] === |
Versionen från 14 augusti 2018 kl. 11.43
Taluppfattning, aritmetik och algebra
Mängdlära
Teori
Ett sätt att förmedla matematiska tankegångar eller att strukturera matematiska problem är med hjälp av mänglära. Med en matematisk mängd menar man en samling objekt. Dessa objekt kallas för mängdens element. T.ex. kan man skriva <math>M = \{1,2,3,4,5\}<math>. M är alltså mängden av de positiva talen 1,2,3,4 samt 5. Är x ett element i M skrivs det <math>x\in M<math>, t.ex. <math>2 \in M<math>. Däremot ingår 8 inte i mängden M. Detta skrivs som <math>8 \not\in M<math>
Låt <math>N = \{1,2,3,4,5,6,7,8,9\}<math>. Samtliga element i M ingår nu i mängden N. Vi säger att M är en delmängd till N, det skriver vi som: <math>M \subseteq N<math>
Ett annat exempel är från sannolikhetsteorin och när man singlar slant. Det finns två möjliga utfall, krona och klave. Mängden av de möjliga händelserna blir därför <math> S = \{krona, klave\}<math>. Eftersom detta är alla möjliga händelser. Vi säger då att S är grundmängden, det finns inga fler element att lägga till S.
Låt <math>A = \{krona\}<math> och <math>B = \{klave\}<math>. Då är <math>A \subseteq S<math> men även <math>B \subseteq S<math>. En viktig operation i mängdläran (och väldigt användbar inom sannolikhetsteorin) är komplementet till en mängd. Komplementet till en delmängd är samtliga element som finns i grundmängden men som inte finns i delmängden, komplementet kan skrivas på flera olika sätt, ett vanligt sätt är <math>A^c<math> (komplementet till mängden A). För oss har vi att <math>A^c = \{klave\} = B<math>.
Tal och talmängder
Reella tal
Negativa tal
Rationella tal
Tal i bråkform
Primtal
Delbarhet
Faktorisering
Talbaser
Potenser
Algebraiska uttryck
Begrepp inom algebran
Skapa uttryck
Algebra och modeller
Linjära ekvationer
Grafisk ekvationslösning
Potensekvationer
Problemlösning med ekvationer
Omskrivning av formler
Linjär olikhet
Repetition
Geometri
Definition, sats och bevis
Grupparbete Geometri Ma1c Pythagoras sats
Geometriska satser och bevis - Vinklar och vinkelsumma
Trigonometri (sinus, cosinus, tangens)
Vektor och dess representation (skalär/vektor)
Addition, subtraktion och multiplikation av vektorer
NP muntligt övning
Problemllösning med trigonometri och vektorer
Samband och förändring
Procentbegreppet, promille, ppm, procentenheter
Förändringsfaktor
Index, lån, amortering
Funktion, definitions- och värdemängd
Egenskaper hos linjära funktioner
Proportionalitet
Potensfunktioner
Exponentialfunktioner
Representationer av funktioner
Skillnaden mellan ekvation, olikhet, algebraiskt uttryck, funktion
Sannolikhet och statistik
Statistiska metoder i samhället
Oberoende händelse
Beroende händelse
Spel, risk- och säkerhetsbedömningar
Valet 2018
Problemlösning
Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
Repetition av Ma1C
Mest gamla prov, länkar till Khan Academy, etc.
Relevansförmågan
- Vi jobbar på olika sätt med den globala uppvärmningen. Vad kan vara mer relevant?
Huvuduppgift:
Alternativ uppgift:
Julemys
För den händelse du vill öka dina kunskaper och vässa dina förmågor avslutar vi Ma1c med dessa övningar. Det är nyttigheter för var och en men ett måste för er som vill höja era betyg (ni vet om ifall ni ligger nära gränsen). Om ni vill höja er kommer det att komma ett test när skolan börjar i januari.
Gå in på denna sida så hittar ni uppgifterna och övningarna: Julemys
Övningarna består av texter och uppgifter i skön förening. Jobba med ett undersökande arbetssätt. Det kan hända att du har nytta av dina anteckningar, program eller resultat vid bedömingstillfället.