|
|
| (507 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte) |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| * Ma 1c.[http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=MAT&courseCode=MATMAT01c#anchor_MATMAT01c Kursplan]'
| | __NOTOC__ |
| * Matte A kursen finns på [http://sv.wikibooks.org/wiki/Matematik/Matematik_A Wikibooks].
| |
|
| |
|
| = Kapitel 1 - Taluppfattning och Aritmetik = | | {{sway | [https://sway.com/myUNCB8ZIICKh9jn?ref{{=}}Link Inledning] }} |
|
| |
|
| '''Grovplanering:''' v 34-36 Taluppfattning och Aritmetik
| | == Taluppfattning, aritmetik och algebra == |
|
| |
|
| == Lektion 1 Tal, implikation och ekvivalens ==
| | [[File:algebraic equation notation.svg|thumb|right|Algebraic expression notation:<br/> 1 – power (exponent)<br/> 2 – coefficient<br/> 3 – term<br/> 4 – operator<br/> 5 – constant term<br/> ''x'' ''y'' ''c'' – variables/constants]] |
|
| |
|
| Först måste vi:
| | === [[Tal och talmängder]] === |
| * dela ut böcker
| |
| * reflektera över resultaten från diagnosen
| |
| * gå igenom några uppgifter ur diagnosen
| |
| * ge läxa.
| |
|
| |
|
| Sid 6-11 i boken Matematuik 1C av Sjunnesson, Holmström, Smedhamre. Vi behandlar begreppen naturliga tal, heltal, rationella tal, irrationella tal och reella tal.
| | === [[Negativa tal]] === |
|
| |
|
| Sedan går vi in på begreppen implikation och ekvivalens.
| | === [[Tal i bråkform]] === |
|
| |
|
| '''Uppgift:''' Hitta på egna implikationer och ekvivalenser.
| | === [[Faktorisering]] === |
|
| |
|
| '''Implikation ==>'''
| | === [[Primtal|Primtal]] === |
| Tina har en tax ==> Tina har hund
| |
|
| |
|
| '''Ekvivalens <==>'''
| | === [[Delbarhet|Delbarhet]] === |
| Vi har en täljare och en nämnare <==> Vi har en kvot
| |
|
| |
|
| '''Läs''': [http://sv.wikibooks.org/wiki/Matematik/Matematik_A/Algebra#Tal_och_r.C3.A4kning Tal och räkning i Wikibooks]
| | === [[Potenser]] === |
|
| |
|
| == Lektion 2 - Definition sats och bevis == | | === [[Positionssystemet och olika talbaser|Talbaser]] === |
|
| |
|
| '''Inledning'''
| | == Algebra == |
| * Har ni övat hemma?
| |
| * Läs igenom [http://www.webbmatte.se/sprak.htm Webbmatte för grundskolan] om ni vill repetera.
| |
| * Titta på kursplaneringen
| |
| * Veckoförhör varje fredag, helt diagnostiskt?
| |
|
| |
|
| '''Först:''' mer genomgång av diagnosen, sid 4-5.
| | === [[Begrepp inom algebran]] === |
|
| |
|
| '''Definition'''
| | === [[Algebraiska uttryck|Algebraiska uttryck]] === |
| En definition är en bestämning eller avgränsning av ett språkligt uttrycks betydelse. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Definition Källa Wikipedia]
| |
| Exempel: Ett udda tal slutar på 1, 3, 5, 7 eller 9.
| |
|
| |
|
| '''Sats'''
| | === [[Skapa uttryck]] === |
| Ett bevisat påstående, en matematisk regel.
| |
|
| |
|
| '''Bevis'''
| | === [[Algebra och modeller]] === |
| Ett bevis är en övertygande argumentationskedja som visar att en viss slutsats gäller. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Sats_%28matematik%29 Wikipedia]
| |
| Bevisa att medelvärdet är lika med medianen för fem på varandra följande tal.
| |
|
| |
|
| == Lektion 3 - Negativa tal == | | === [[Omskrivning av formler]] === |
|
| |
|
| '''Länkar'''
| | === [[Ekvationer]] === |
| * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Negativa_tal Wikipedia]
| |
| * [http://www.youtube.com/watch?v=dd7MB-s_7Ec Mikael Bondestam]
| |
| * [http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=130&on_menu=692&no_cache=65001912 Webbmatte för grundskolan] om du vill repetera.
| |
| * [http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=149&on_menu=796&no_cache=1578024773 Webbmatte för gymnasiet]
| |
| * Kanske kan du ha nytta av att titta på denna film från [http://www.youtube.com/user/Matematikvideo#p/u/4/bPr9COKC51o matematikvideo]
| |
| * [http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2527_07_2.pdf Lång artikel av Ingvar O Persson som undervisade mig på lärarhögskolan]
| |
|
| |
|
| Visa
| | === [[Grafisk ekvationslösning]] === |
|
| |
|
| 20+(-5) = 15 + 5 + (-5) = 15
| | === [[Linjär olikhet]] === |
| Alltså: 20+(-5) = 20 - 5
| |
|
| |
|
| 20 - (-5) = 20 + 0 - (-5) = 20 + 5 + (-5)- (-5) = 20 + 5
| | === [[Potensekvationer]] === |
| Alltså: 20 - (-5) = 20 + 5
| |
|
| |
|
| '''Vad handlar det om?'''
| | === [[Problemlösning med ekvationer Ma1c |Problemlösning med ekvationer]] === |
| * minustecken kan betyda subtraktion eller negativa tal
| |
| * a+(-a) = 0 definition
| |
| * a+(-b) = a-b addition
| |
| * a-(-b) = a+b subtraktion
| |
| * a*(-b) = -ab multiplikation
| |
| * (-a)*(-b) = ab multiplikation
| |
| * (-a)/b = -(a/b) division
| |
| * (-a)/(-b) = a/b division
| |
|
| |
|
| == Lektion 4 - Primtal == | | === [[Repetition av Ma1C Aritmetik och Algebra|Repetition]] === |
| | <br> |
| | [[File:Commutative Addition.svg|300px|Commutative Addition]] |
| | {{clear}} |
|
| |
|
| Titta gärna på avsnitten om [[Tal_och_r%C3%A4kning#Lektion_9_-_Faktorisering|faktorisering och primtal för grundskolan]].
| | == Geometri == |
| | [[Fil:Chinese pythagoras.jpg|300px|höger]] |
|
| |
|
| '''Teori'''
| | === [[Definition sats och bevis Ma1c|Definition, sats och bevis]] === |
|
| |
|
| Primtal är bara delbara med ett och sig själva. (positiva tal)
| | === [[Geometriska satser och bevis ma1c|Geometriska satser och bevis]] - Vinklar och vinkelsumma === |
|
| |
|
| Alla positiva tal är uppbyggda av primtal
| | === [[Grupparbete Geometri Ma1c]] Pythagoras sats === |
| (man dela upp dem i faktorer som är primtal)
| |
|
| |
|
| jämna tal är delbara med två
| | === [[trigonometri_Ma1c|Trigonometri (sinus, cosinus, tangens)]] === |
| om siffersumman är delbar med ttre så är talet delbart med tre
| |
| om talet slutar på noll eller fem är det delbart med fem
| |
|
| |
|
| *Pröva gärna att använda Excel för att undersöka om ett tal är ett primtal.
| | === [[Vektorer|Vektor och dess representation (skalär/vektor)]] === |
| '''Datorövning.''' Lär dig mer om ett tal genom [http://www.wolframalpha.com/ WolframAlpha]. Du ser bland annat hur talet delas upp i faktorer. Skriv bara talet på raden och klicka enter.
| |
|
| |
|
| '''Datorövninga från matteva'''. [http://www.skolresurs.fi/matteva/huvudrakning/delbarhet.html Delbarhetsreglerna]
| | === [[Addition och subtraktion av vektorer|Addition, subtraktion och multiplikation av vektorer]] === |
| * Här kan det vara bra att känna till att:
| |
| Ett helt tal är delbart med
| |
| 2, om sista siffran (entalet) är jämt eller 0.
| |
| 3, om talets siffersumma är delbar med 3.
| |
| 4, om det tal, som bildas av de två sista siffrorna är delbart med 4.
| |
| 5, när sista siffran är 0 eller 5.
| |
| 6, när villkoren för 2 och 3 både är uppfyllda.
| |
| 7, när talets tiotal minus dubbla antalet av talets ental är delbart med 7.
| |
| Ex.:392 är delbart med 7 (39-4=35)
| |
| 8, när det tal, som bildas av de tre sista siffrorna är delbart med 8.
| |
| 9, när talets siffersumma är delbar med 9.
| |
| 10, när talets sista siffra är en nolla.
| |
| Denna lista kommer från [http://matmin.kevius.com/delbar.php denna sida]
| |
|
| |
|
| == Lektion 5 - Tal i bråkform == | | === [[NP muntligt övning]] === |
|
| |
|
| Glöm inte att repetera med webbmatte.se men du kan även repetera på [[Bråk|wikiskolas bråksida]].
| | === [[Problemllösning med trigonometri och vektorer]] === |
| | |
| '''Definition'''
| |
| | |
| Bråket a/b har täljare a och nämnare b
| |
| | |
| '''Satser'''
| |
| | |
| Man kan förlänga bråk
| |
| | |
| Man kan förkorta bråk
| |
| Då behöver man ofta faktorisera
| |
| | |
| Vid addition och subtraktion måste bråken göras liknämniga. Minsta gemensamma nämnare.
| |
| | |
| '''Multiplikation av bråk'''
| |
| | |
| a/b * c/d = ac / bd
| |
| | |
| '''Visa''' grafiskt: 2/3 * 1/4
| |
| | |
| '''Division av bråk'''
| |
| | |
| a/b / c/d = a/b * d/c = ad / bc
| |
| | |
| Rita 6m-repet som delas i bitar om 3/4
| |
| | |
| M Bondestam ger en förklaring av multiplikation och division med bråk.
| |
| <youtube>MEz_hMAuLDs</youtube>
| |
| | |
| == Lektion 6 - Potenser == | |
| | |
| Satser och definitioner nedan är hämtade från [http://sv.wikipedia.org/wiki/Potens_%28matematik%29 Wikipedia].
| |
| | |
| '''Definition: Potens'''
| |
| | |
| I sin enklaste form definierar man potenser som resultatet av upprepad multiplikation.
| |
| Exempelvis, 4<sup>3</sup> (utläses 4 upphöjt till 3) blir 4 · 4 · 4 = 64.
| |
| | |
| '''Satser: Räkneregler för potenser'''
| |
| | |
| Ur definitionen av potenser med positiva tal som heltalsexponent kan man härleda följande räkneregler, '''potenslagarna''':
| |
| # x<sup>m</sup> * x<sup>n</sup> = x<sup>m+n</sup>
| |
| # x<sup>m</sup> / x<sup>n</sup> = x<sup>m-n</sup>, (x ≠ 0)
| |
| # (x<sup>m</sup>)<sup>n</sup> = x<sup>m*n</sup>
| |
| # x<sup>n</sup>*y<sup>n</sup> = (xy)<sup>n</sup>
| |
| | |
| Läxa till måndag att räkna klart sidan 32. Dessutom inlämningsuppgift till nästa fredag. [http://www.wolframalpha.com/input/?i=%2847-b%29b%3D546 Wolfram Alpha]
| |
| | |
| '''Definition: Exponenten är noll'''
| |
| | |
| Med utgångspunkt i att potenslagarna skall gälla även när exponenten är ett negativt heltal inför man definitionerna att
| |
| | |
| ''a''<sup>0</sup> = 1 (om ''a'' ≠ 0)
| |
| Exempel: ''2''<sup>''0''</sup> = 1
| |
| | |
| '''Definition: Exponenten är negativ'''
| |
| | |
| * ''a''<sup>−''n''</sup> = 1 / ''a''<sup>''n''</sup> (om ''a'' ≠ 0).
| |
| Exempel: ''2''<sup>−''1''</sup> = 1 / ''2''<sup>''1''</sup>
| |
| | |
| '''Definition: Exponenten är ett rationellt tal'''
| |
| | |
| För att den tredje potenslagen ska fungera, definieras värdet av
| |
| potenser med rationell exponenter
| |
| * ''x'' = ''a'' <sup>''p''/''q''</sup> (där ''a'' > 0) är det positiva tal ''x'' som uppfyller ''x''<sup>''q''</sup> = ''a''<sup>''p''</sup>
| |
| Speciellt betecknas ''a''<sup>1/2</sup> som kvadratroten ur ''a'' och ''a''<sup>1/3</sup> som kubikroten ur ''a''.
| |
| | |
| '''Satser:''' Roten ur produkter och kvoter
| |
| | |
| == Lektion 7 - Positionssystemet och olika talbaser ==
| |
| | |
| '''Tisdag'''
| |
| | |
| Vi tittar på snittet på [https://docs.google.com/spreadsheet/ccc?key=0At4YDUUFeVoVdHJpQTdWN1FobzktSWRzNHBhOV9acUE&hl=en_US veckodiagnosen] och delar ut dem.
| |
| | |
| '''Decimala talsystemet''' (tiosystemet) är ett positionssystem som baseras på talet 10 och därmed använder 10 olika siffror (det normala antalet fingrar), 0–9. Sedan låter man siffrans position bestämma vilken 10-potens som siffran skall multipliceras med. På detta sätt blir talet
| |
| 304 = 3·10<sup>2</sup> + 0·10<sup>1</sup> + 4·10<sup>0</sup>.
| |
| ''[http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Decimala_talsystemet CC från Wikipedia]''
| |
| | |
| Ett exempel från boken:
| |
| | |
| Visa att 0,375 = 3/8
| |
| | |
| '''Binära talsystemet'''
| |
| | |
| Det '''binära talsystemet''' är en representation för tal som har talbasen två. Det betyder att enbart två olika siffror används, ett och noll. Binära tal används praktiskt taget av alla datorer eftersom de använder digital elektronik och boolesk algebra (eller ''binär algebra'' som det också kallas). I Europa var Juan_Caramuel_y_Lobkowitz Caramuel först med att beskriva det binära talsystemet som han då kallade Dyadik. Medan Gottfried Leibniz gjorde det känt för en bredare publik. Talsystemet upptäcktes dock långt tidigare av den forntida matematikern Pingala.
| |
| | |
| Det binära talsystemets talföljd består bara av två siffror, 0 och 1.
| |
| Nästa tal är det, av de talen som kan skrivas med ettor och nollor, som kommer näst i sifferraden.
| |
| Så talen blir: 0, 1, 10, 11, 100, 101, 110, 111, 1000, 1001, 1010, 1011, 1100, 1101, 1110, 1111, 10 000 o.s.v
| |
| | |
| De gamla egyptierna använde det binära talsystemet för att skriva bråktal i decimalform. De använde dock inte ettor och nollor, utan de använde sig av en symbol kallad 'Horus öga'. Olika delar av symbolen motsvarade olika positioner på höger sida om kommatecknet. Om just den delen ritades ut motsvarade det en etta på den positionen, om den utelämnades motsvarade det en nolla.
| |
| | |
| Precis som i det decimala talsystemet är den högra siffran minst signifikant. Med enbart den siffran kan talet 0 och 1 beskrivas. För att beskriva talet 2 måste en ny siffra skrivas till vänster om den första, det vill säga '10', varpå talet 3 följer representerat som '11'. Detta fortgår på samma maner ju högre upp man behöver komma.
| |
| | |
| Exempel på hur man kan skriva för att konvertera ett binärt tal till decimaltal:
| |
| | |
| Om det binära talet är 10101101 så är det decimala talet
| |
| 1·2<sup>7</sup> + 0·2<sup>6</sup> + 1·2<sup>5</sup> + 0·2<sup>4</sup> + 1·2<sup>3</sup> + 1·2<sup>2</sup> + 0·2<sup>1</sup> + 1·2<sup>0</sup> =
| |
| | | |
| 128 + 0 + 32 + 0 + 8 + 4 + 0 + 1 = 173
| | [[Fil:TrigonometryTriangle.svg|250px|vänster]]<br /> |
| | | <br /> |
| Om ett binärkomma finns närvarande så representerar siffrorna till höger om det en mot höger ökande negativ tvåpotens. Exempel:
| |
| | |
| 11,001<sub>2</sub> = 1·2<sup>1</sup> + 1·2<sup>0</sup> + 0·2<sup>-1</sup> + 0·2<sup>-2</sup> + 1·2<sup>-3</sup> = 2 + 1 + 0 + 0,125 = 3,125<sub>10</sub></sup>
| |
| | |
| Vid representation av tal med decimaler är det dock idag mycket vanligare att använda IEEE:s flyttalsrepresentation
| |
| | |
| == Horners metod ==
| |
| | |
| En intressant egenskap i det binära talsystemet är att en multiplikation med två erhålles genom att helt enkelt skifta alla siffror en plats åt vänster och sätta dit en nolla. Denna egenskap ger följande intressanta variant av Horners metod: För att enkelt beräkna det decimala värdet av ett binärt tal i huvudet behöver du bara läsa talet från vänster och multiplicera varje delsumma med två; om den binära siffran är en etta så addera dessutom en etta till summan. Man börjar med summan 0. Med samma exempelsträng som ovan (10101101) blir det så här:
| |
| | |
| '''0'''·2+1=1 , '''1'''·2=2, '''2'''·2+1=5, '''5'''·2=10, '''10'''·2+1=21, '''21'''·2+1=43, '''43'''·2=86, '''86'''·2+1=173
| |
| ''[http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Binara_talsystemet CC från Wikipedia]''
| |
| | |
| | |
| Omvandla binärt till decimalt
| |
| | |
| Omvandla decimalt till binärt
| |
| | |
| '''Hexadecimala talsystemet'''
| |
| | |
| == Lektion 8 - Tiopotenser och prefix ==
| |
| | |
| '''Tisdag'''
| |
| | |
| Definition: a*10<top>n</top>, a mellan ett o tio
| |
| | |
| '''Gör''' uppg 1813, 1820
| |
| | |
| '''Prefix:''' http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix
| |
| | |
| == Lektion 9 - Avrundning ==
| |
| | |
| Repetitionsrutan
| |
| | |
| Testet
| |
| | |
| Upptäck och visa 51
| |
| | |
| Aktivitet s 52
| |
| | |
| == Lektion 10 - Sammanfattning och repetition ==
| |
| | |
| '''Fredag: Veckodiagnos.'''
| |
| | |
| = Kapitel 2 - Algebra =
| |
| | |
| == Lektion 11 - Räknelagar ==
| |
| | |
| == Lektion 12 - Algebraiska uttryck ==
| |
| | |
| == Lektion 13 - Formler ==
| |
|
| |
|
| '''Genomgång:''' Gör uppgifterna 2303, 2310 och 2312.
| | {{Gleerups|[[Media:Kapitel_2_Gleerups_Ma_1c.pdf|Lösningar till Gleerups kapitel 2 (pappersboken)]]}} |
|
| |
|
| == Lektion 14 - Förenkling av uttryck ==
| | {{clear}} |
|
| |
|
| Fredag v 37
| | == Förändring och procent == |
| | [[File:Proportional variables.svg|thumb|Variable ''y'' is directly proportional to the variable ''x''.]] |
|
| |
|
| Uppgift 2409 hade en fråga om koefficient som vi inte hittade förklarad i boken. Därför en [[Media:Koefficient.xls|Excelfil]] som förklarar och visar med hjälp av taxiexemplet.
| | === [[Procent Ma1c|Procentbegreppet, promille, ppm, procentenheter]] === |
|
| |
|
| == Lektion 15 - 2.5 Faktorisering == | | === [[Förändringsfaktor]] === |
|
| |
|
| Fredag v 38
| | === [[Index, lån, amortering]] === |
|
| |
|
| '''Genomgång'''
| | == Funktioner och samband == |
|
| |
|
| * 15/20 =
| | === [[Funktionsbegreppet|Funktion, definitions- och värdemängd]] === |
| * (4x+8) / 4 =
| |
| * 2cd<sup>2</sup> - 6c<sup>2</sup>d =
| |
| * (6a<sup>2</sup> - 18ab) / 12a
| |
|
| |
|
| '''Gör någon gruppuppgift.'''
| | === [[Representationer av funktioner]] === |
|
| |
|
| # Uppgift 38 fr kapitel 1 i boken. Storleksordna talen utan hjälp av miniräknare eller dator: 2<sup>24</sup>, 3<sup>18</sup>, 4<sup>15</sup>, 5<sup>6</sup>
| | === [[Skillnaden mellan ekvation, olikhet, algebraiskt uttryck, funktion]] === |
| # Är det så att hälften är lika med två tredjedelar av tre fjärdedelar? Förklara på lite olika sätt. var beredda att redovisa en förklaring.
| |
|
| |
|
| '''Gallup: är vi hjälpta av dessa?'''
| | === [[Proportionalitet]] === |
|
| |
|
| http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1
| | === [[Linjära funktioner|Egenskaper hos linjära funktioner]] === |
|
| |
|
| http://www.matteguiden.se/
| | === [[Potensfunktioner]] === |
|
| |
|
| == Lektion 16 - Ekvationer == | | === [[Exponentialfunktioner Ma1c|Exponentialfunktioner]] === |
|
| |
|
| ''Ekvationer är ett omfattande avsnitt som vi kommer ägna mestadelen av veckan åt.''
| |
|
| |
|
| Måndag - Fredag v 39
| | === [[Mönster och talföljder]] === |
|
| |
|
| == Lektion 17 - Omskrivning av formler ==
| | <br> |
| | [[Fil:Doubling time vs half life.svg|400px|vänster]] |
| | {{clear}} |
|
| |
|
| Måndag v 40
| | == Sannolikhet och statistik == |
| | [[File:Svg-cards-pair.svg|thumb|Tre exempel på pokerhänder med ''ett par'']] |
|
| |
|
| == Lektion 18 - Olikheter == | | === [[Statistik i samhälle och vetenskap|Statistiska metoder i samhället]] === |
|
| |
|
| Tisdag v 40
| | === [[Oberoende händelse]] === |
|
| |
|
| * handuppräckning, vem har pluggat matte i helgen?
| | === [[Beroende händelse]] === |
| * histogram för klassen
| |
| * har jag gått för fort fram
| |
| * titta på snittet
| |
| * Åtgärder:
| |
| ** alla på extramatten
| |
| ** fem elever schemalagda på mattestugan (Ja det blir tre extratimmar på onsdag
| |
| ** typuppgifter
| |
| ** en bunt filmer och länkar
| |
|
| |
|
| == Lektion 19 - Repetition == | | === [[Spel, risk- och säkerhetsbedömningar]] === |
|
| |
|
| Onsdag v 40
| | === [[Valet 2018]] === |
| | <br> |
|
| |
|
| == Prov - Kapitel 1 och 2 ==
| | [[File:Mikemoral-time stats.jpg|300px|left|Mikemoral-time stats]] |
| | {{clear}} |
|
| |
|
| Provet är på fredag i vecka 40
| | == Problemlösning == |
|
| |
|
| '''Filmer att repetera aritmetik med:'''
| | === [[Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg]]. === |
| | === [[Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen]]. === |
| | === [[Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria]]. === |
|
| |
|
| http://www.youtube.com/watch?v=8Kug5yke9TY
| | == [[Repetition av Ma1C]] == |
|
| |
|
| http://www.youtube.com/watch?v=dd7MB-s_7Ec
| | Mest gamla prov, länkar till Khan Academy, etc. |
|
| |
|
| http://www.youtube.com/watch?v=urwq1tCL3GU
| | == Relevansförmågan == |
|
| |
|
| http://www.youtube.com/watch?v=GRwod6hAJe8
| | : Vi jobbar på olika sätt med den [[Intro till Global uppvärmning|globala uppvärmningen]]. Vad kan vara mer relevant? |
|
| |
|
| '''Filmer att repetera algebra med:''' | | '''Huvuduppgift''': |
| | : [https://wikiskola.se/index.php?title=Intro_till_Global_uppv%C3%A4rmning#Se_filmen_Before_the_Flood Uppgiften som ska lämnas in finns här.] |
|
| |
|
| http://www.youtube.com/watch?v=dwzEVOvIUBU
| | '''Alternativ uppgift''': |
| | : [[Relevansuppgift: Globala temperaturavvikelser från 1880 till och med 2014]] |
|
| |
|
| http://www.youtube.com/watch?v=L2IzmTn0io0
| | == [[Julemys]] == |
|
| |
|
| = Kapitel 3 - Geometri =
| | För den händelse du vill öka dina kunskaper och vässa dina förmågor avslutar vi Ma1c med dessa övningar. Det är nyttigheter för var och en men ett måste för er som vill höja era betyg (ni vet om ifall ni ligger nära gränsen). Om ni vill höja er kommer det att komma ett test när skolan börjar i januari. |
|
| |
|
| = Kapitel 4 - Samband och förändring =
| | Gå in på denna sida så hittar ni uppgifterna och övningarna: [[Julemys]] |
|
| |
|
| = Kapitel 5 - Sannolikhet och statistik =
| | Övningarna består av texter och uppgifter i skön förening. Jobba med ett undersökande arbetssätt. Det kan hända att du har nytta av dina anteckningar, program eller resultat vid bedömingstillfället. |
.svg)
