Fysik 1: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(84 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
== Inför nästa år ==
__NOTITLE__
__NOTOC__
''Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.''
{{clear}}
[[File:GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg|miniatyr|vänster|160px|Isaac Newton 1689.]]
[[Fil:Galileo.arp.300pix.jpg|miniatyr|höger|160px|Galileo Galilei.]]
[[Fil:James-clerk-maxwell 1.jpg|miniatyr|vänster|160px|James Clerk Maxwell.]]
[[Fil:Albert Einstein (Nobel).png|miniatyr|höger|160px|Albert Einstein 1921.]]


Denna sida kommer från Fysik A men kommer efter hand att omformas och handla om Fysik 1a 150 poäng som jag ska undervisa nu: [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=FYS&courseCode=FYSFYS01a#anchor_FYSFYS01a Kursplan Fysik 1a]
=== 1 [[Intro med Fysikens grunder|Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)]] ===


Först av allt behöver den anpassas till den bok jag kommer att följa, Gleerups Heureka. Det är viktigt att skapa nya sidor och kopiera informationen från de gamla sidorna när strukturen anpassas. Detta för att den gamla FysikA ska finnas kvar (vilket kan vara kul).
===  2 [[Krafter Fysik1]] ===


== Lektion 1 ==
=== 3 [[Densitet och Tryck Fysik1]] ===
   
   
Den här lektionen kommer att passas in i en struktur så snart det hinns med.
=== 4 [[Rörelse Heureka|Rörelse Fysik 1]] ===
 
Först tittar vi lite på boken.
 
=== Fysikaliska modeller ===
 
Vardaglig förståelse:
Det krävs en kraft för att driva något framåt i en konstant fart.
 
Newtons andra lag
En kraft som verkar på ett föremål leder till en accelererad rörelse.
 
'''Utvecklingen av fysikaliska modeller'''
 
Modellen prövas om och om igen. Om den stämmer blir modellen mer etablerad. om den inte stämmer får ma nundersöka mera. Antingen har försöket gjorts fel eller så måste modellen förkastas. Men ofta leder det till att man ger modellen ett tillägg.
Vatten fryser vid noll.
Men om det är salt sjunker fryspunkten.
 
=== Laboration ===
 
Sedan gör vi undersökningen av pendeln 1.4 på sid 10.
 
Vid den efterföljande diskussionen tittar vi på mer teori om [[Pendeln]].
 
=== Analys av mätresultaten ===
 
Diskutera frågorna på sidan 11.
 
Variabler i ett experiment. Vi varierade längden och mätte svängningstiden. Vilka variabler (parametrar) höll vi konstanta? Varför är det viktigt? 
 
=== Hemarbete ===
 
'''Läxa''' att läsa sidorna: 7-11.
 
'''Till nästa gång''' bör du se igenom innehållet i lektion 2 nedan
 
== Lektion 2 ==
 
=== Tiopotenser ===
 
* [http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/grundpotensform matteboken om grundpotensform]
{{TIS|Åke Dahllöf|Uppgift: [http://wikiskola.se/images/Ovning_i_10potenser.pdf övning i 10potenser]
}}
 
===  Prefix ===
[http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/prefix Matteboken om prefix]
 
’’Prefix’’’
Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix
 
{{TIS|Åke Dahllöf|
* [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_prefix.pdf Övningsblad prefix]
}}
 
=== Enheter ===
 
’’’SI-enheterna’’’’
 
Läs på Wikipedia om [http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enhet SI-enheterna].
 
Du ska alltid räkan med SI-enheter i dina fysikuppgifter. Om du har andra enheter måste du omvandla.
 
'''Exempel på omvandlingar:'''
 
* 26 cm = 0.26 m
* 36 km/h = 36 / 3.6 = 10 m/s
* 35 g = 0.035 kg
 
'''Omvandla själv:'''
 
# 2.4 hg =
# 45 km/h =
# 24 mm =
# 0.005 kg =
# 2 MPa =
# 3.5 bar =
# 40 cm/s =
 
{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Uppgift 1:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_på_att_byta_till_SIenhet.pdf Övningsblad på att byta till SI-enhet]
}}
 
=== Läxa ===


{{Läxa|
=== 5 [[Energi Heureka|Energi och arbete]] ===
# Läs sidorna 7-18
# Gör uppgifterna på sid 18
}}


== Lektion 3 Värdesiffror mm ==
=== 6 [[Laddningar och fält]] ===


=== Värdesiffror ===
=== 7 [[Elektricitet Fysik 1|Elektrisk energi, spänning och ström]] ===


En kort förklaring lyder: Ditt svar skall inte innehålla fler värdesiffror än vad du har i dina ingångsvärden.
=== 8 [[Elektriska kretsar]] ===
 
Vädresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffror.
Räkna med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde.
 
Ofta tänker man på att en uträkning kan ge väldigt många decimaler. Det är inte praktiskt eller snyggt att svara med alla decimaler som miniräknaren ger. Det ger en falsk bild av noggrannhet. Ditt svar är inte mer exakt än ditt minst exakta startvärde.
 
Antag att du mäter diametern på ett runt lock till 23,5 cm. Omkretsen ges av pi*diametern. pi har hur många decimaler som helst och en uträkning med dator kan ge svaret
: 73.827427359360141103872119507068317778633480885314986
 
Är det lämpligt? Nej. Din mätning av diametern verkar ha tre värdesiffror. Därför ska du svara med tre värdesiffror. Svara alltså:
: 73,8
 
{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Teori:''' [[Information om värdesifftror]]
}}
 
=== Felgränser ===
 
Vi går inte in på felgränser i denna kurs men den som är intresserad kan läsa vad [http://matmin.kevius.com/avrund.php Bruno kevius] skriver om det.
 
{{TIS|Åke Dahllöf|
* '''Uppgift 1:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsuppgifter_felgräns.pdf Övningsuppgifter felgräns]
* '''Uppgift 2:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsuppgifter_på_felgränsberäkningar.pdf Övningsuppgifter på felgränsberäkningar]
}}
 
=== Storheter ===
 
[[Fil:Skalär storhet förenklad.svg|miniatyr|'''Storhet''', mätetal, prefix och enhet]]
'''Storheter''' används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen. En storhet har både storlek och dimension, i vissa fall även riktning. Exempel på storheter är en resas längd, en persons kroppsvikt eller en bils hastighet. Storhetsslag (dimension) i dessa exempel är längd, massa respektive hastighet.
 
Alla egenskaper är inte kvantitativa. En persons kön och om personen lever eller är död är ''kvalitativa'' egenskaper och beskrivs därför inte med storheter.
 
{{svwp|Storhet}}
{{clear}}


== Lektion 4 -  Formelhantering ==
=== 9 [[Värme och temperatur Fysik1|Värme]] ===


Visa formelhantering.
=== 10 [[Energi miljö och klimat Heureka|Energi miljö och klimat]] ===


U =R*I, I = U/R. Vilken är den tredje variabeln utlöst.
=== 11 [[Kraft och rörelse]] ===


Många har använt en triangel som stöd för minnet när det gäller relationen s, v, t och för Ohms lag. [http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/grundlaggande-ellara/vad-ar-elektricitet#sambandet-ohms-lag Kjell.com] har en fin cirkel för kombinationen av Ohms lag och effektformeln. Cirkeln är fin men det är ohållbart att hatraingalr och cirklar för alla upptänkliga formeler. Det är bättre att lära sig formelhanteringen. Då kan man hämta en formel i [[formelsamling]]en och lösa ut den variabel man vill ha fri.
=== 12 [[Relativitet|Relativitet Fysik1]] ===


{{TIS|Åke Dahllöf|
=== 13 [[Materia och naturens krafter]] ===
* '''Uppgift 1''': [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_i_formelhantering.pdf Övningsblad i formelhantering]
* '''Uppgift 2:''' [http://wikiskola.se/images/Extra_övningsblad_i_formelhantering.pdf Extra övningsblad i formelhantering]
}}


'''Öva mer:''' Här finns en övning med formelhantering till [[Fysikens_grunder]]. Den kommer nog bäst till sin rätt som repetition lite senrare i kursen.
=== 14 [[Strålning från atomer och rymden]] ===


== Lektion 5 ==
=== 15 [[Kärnenergi heureka|Kärnenergi]] ===


Vi övar Kahn.
=== 16 Strålning gott och ont ===


De får göra ett test.
''Bilderna finns på Wikipedia''
-----


Sen kollar vi in rörelse eller vad som kommer i boken.
=== [http://www.algodoo.com/algobox/profile.php?id=20999&page=1 Tuveros Algodooer] ===


= Planering =
=== [https://www.khanacademy.org/science/physics Khan Academy] ===


[http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=FYS Kursplan Fysik 1]
=== [https://www.youtube.com/watch?v=ClpDY5bQopQ&list=PL9vtgMKwdviKwRzFRQ64XiCROLB2VCQtU Åkes Youtubefiilmer] ===


[[Media:NV10_FysikA-planering.pdf|Grovplanering av Fysik A för NV-klassen]]
=== [[Laborationer i Fysik 1]] ===


[[Examansmål och kursplan Fysik]]
=== [[Begrepp i Fysik 1]] ===


[[Att köpa till fysiken]]
=== [[Arduino i fysiken]] ===


= Kollaborativt =
=== [[Fysikböcker på nätet]] ===


http://shareanduse.ning.com/forum/topics/fysiklaerare-anmael-dig-och
=== [[Läsprojekt: Fysik]] ===


http://learnphysics.ning.com/
=== [[Projektuppgifter i Fysik 1]] ===


= [[Laborationer i Fysik A|Laborationer i Fysik 1a]] =
=== [[Nobelpris i Fysik]] ===


= [[Introduktion till fysiken]] =
=== [[Formelsamling Fysik 1 Heureka]] ===


= [[Fysikens grunder]] (matte som tillämpas) =
=== [[Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan]] ===


= [[Rörelse Heureka|Rörelse]] =
=== Lösningar till alla uppgifter ===  


= [[Newtons kraftlagar]] =
Lösningar till alla uppgifter i Heureka 1: [https://sites.google.com/a/skola.malmo.se/pagy-jb/heureka-1 Andreas Josefssons lösningar].


= [[Energi]] =
=== [[Inför nationella provet i Fysik 1]] ===


= [[Tryck]] =
-----


= [[Värme och temperatur]] (kap 7)=
=== Centralt innehåll ===


= [[Elektricitet]] (kap 8) =
==== Rörelse och krafter ====
* Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
* Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
* Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
* Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
* Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
* Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.


= [[Fysik A Optik|Optik]] (kap 9) =
==== Energi och energiresurser ====
* Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
* Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
* Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
* Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
* Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
* Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.


= [[Mikrokosmos och makrokosmos]] (kap 10) =
==== Strålning inom medicin och teknik ====
* Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
* Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
* Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
* Tillämpningar inom medicin och teknik.


= [[Avslutingsprov Fysik A|Avslutingsprov Fysik 1a]] =
==== Klimat- och väderprognoser ====
* Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
* Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
* Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.
==== Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder ====
* Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
* Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
* Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
* Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
* Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
* Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
* Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
* Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Nuvarande version från 19 november 2018 kl. 21.17


Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.

Isaac Newton 1689.
Galileo Galilei.
James Clerk Maxwell.
Albert Einstein 1921.

1 Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)

2 Krafter Fysik1

3 Densitet och Tryck Fysik1

4 Rörelse Fysik 1

5 Energi och arbete

6 Laddningar och fält

7 Elektrisk energi, spänning och ström

8 Elektriska kretsar

9 Värme

10 Energi miljö och klimat

11 Kraft och rörelse

12 Relativitet Fysik1

13 Materia och naturens krafter

14 Strålning från atomer och rymden

15 Kärnenergi

16 Strålning på gott och ont

Bilderna finns på Wikipedia


Tuveros Algodooer

Khan Academy

Åkes Youtubefiilmer

Laborationer i Fysik 1

Begrepp i Fysik 1

Arduino i fysiken

Fysikböcker på nätet

Läsprojekt: Fysik

Projektuppgifter i Fysik 1

Nobelpris i Fysik

Formelsamling Fysik 1 Heureka

Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan

Lösningar till alla uppgifter

Lösningar till alla uppgifter i Heureka 1: Andreas Josefssons lösningar.

Inför nationella provet i Fysik 1


Centralt innehåll

Rörelse och krafter

  • Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
  • Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
  • Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
  • Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
  • Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
  • Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.

Energi och energiresurser

  • Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
  • Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
  • Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
  • Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
  • Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
  • Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.

Strålning inom medicin och teknik

  • Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
  • Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
  • Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
  • Tillämpningar inom medicin och teknik.

Klimat- och väderprognoser

  • Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
  • Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
  • Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.

Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder

  • Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
  • Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
  • Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
  • Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
  • Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
  • Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
  • Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
  • Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.