Fysik 1: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(138 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
== Inför nästa år ==
__NOTITLE__
 
__NOTOC__
Denna sida kommer från Fysik A men kommer efter hand att omformas och handla om Fysik 1a 150 poäng som jag ska undervisa nu: [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=FYS&courseCode=FYSFYS01a#anchor_FYSFYS01a Kursplan Fysik 1a]
''Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.''
 
{{clear}}
Först av allt behöver den anpassas till den bok jag kommer att följa, Gleerups Heureka. Det är viktigt att skapa nya sidor och kopiera informationen från de gamla sidorna när strukturen anpassas. Detta för att den gamla FysikA ska finnas kvar (vilket kan vara kul).
[[File:GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg|miniatyr|vänster|160px|Isaac Newton 1689.]]
 
[[Fil:Galileo.arp.300pix.jpg|miniatyr|höger|160px|Galileo Galilei.]]
== Lektion 1 ==
[[Fil:James-clerk-maxwell 1.jpg|miniatyr|vänster|160px|James Clerk Maxwell.]]
 
[[Fil:Albert Einstein (Nobel).png|miniatyr|höger|160px|Albert Einstein 1921.]]
Den här lektionen kommer att passas in i en struktur så snart det hinns med.
 
Först tittar vi lite på boken.
 
=== Fysikaliska modeller ===
 
Vardaglig förståelse:
Det krävs en kraft för att driva något framåt i en konstant fart.
 
Newtons andra lag
En kraft som verkar på ett föremål leder till en accelererad rörelse.
 
'''Utvecklingen av fysikaliska modeller'''


Modellen prövas om och om igen. Om den stämmer blir modellen mer etablerad. om den inte stämmer får ma nundersöka mera. Antingen har försöket gjorts fel eller så måste modellen förkastas. Men ofta leder det till att man ger modellen ett tillägg.
=== 1 [[Intro med Fysikens grunder|Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)]] ===
Vatten fryser vid noll.
Men om det är salt sjunker fryspunkten.


=== Labortion ===
=== 2 [[Krafter Fysik1]] ===


Sedan gör vi undersökningen av pendeln 1.4 på sid 10.
=== 3 [[Densitet och Tryck Fysik1]] ===
 
Vid den efterföljande diskussionen tittar vi på mer teori om [[Pendeln]].
 
=== Analys av mätresultaten ===
 
Diskutera frågorna på sidan 11.
 
Variabler i ett experiment. Vi varierade längden och mätte svängningstiden. Vilka variabler (parametrar) höll vi konstanta? Varför är det viktigt? 
 
=== Hemarbete ===
 
'''Läxa''' att läsa sidorna: 7-11.
 
'''Till nästa gång''' bör du se igenom innehållet i lektion 2 nedan
 
== Lektion 2 ==
 
=== Tiopotenser ===
 
[http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/grundpotensform matteboken om grundpotensform]
 
===  Prefix ===
   
   
[http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/prefix Matteboken om prefix]
=== 4 [[Rörelse Heureka|Rörelse Fysik 1]] ===


’’Prefix’’’
=== 5 [[Energi Heureka|Energi och arbete]] ===
Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix
Mätnoggrannhet och värdesiffror. Väresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffro.
Räknam med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde.
Lös uppgifter: sid 16, 20, 22, 23.
Läxa;: Sid 12-23 (om man tar med förra läxan)


* Densitet
=== 6 [[Laddningar och fält]] ===
* Mätnoggrannhet och värdesiffror
* Problemlösning


'''Jobba'''
=== 7 [[Elektricitet Fysik 1|Elektrisk energi, spänning och ström]]  ===
* Läs texten inklusive exemplen på sid 12-19.
* Reflektera sida 21
* Jobba själva med uppgifter i boken sid: 16, 20, 22, 23
* Övningsblad på att byta till SI-enhet, mm.


'''Läxa''' tom sid 20
=== 8 [[Elektriska kretsar]] ===


Vi ska helt kort diskutera några begrepp som berörs i boken.
=== 9 [[Värme och temperatur Fysik1|Värme]] ===


'''Läxa''': Detta avsnitt får ni läxa att läsa till nästa gång.
=== 10 [[Energi miljö och klimat Heureka|Energi miljö och klimat]] ===


=== Enheter ===
=== 11 [[Kraft och rörelse]] ===


’’’SI-enheterna’’’’
=== 12 [[Relativitet|Relativitet Fysik1]] ===


Läs på Wikipedia om [http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enhet SI-enheterna].
=== 13 [[Materia och naturens krafter]] ===


Du ska alltid räkan med SI-enheter i dina fysikuppgifter. Om du har andra enheter måste du omvandla.
=== 14 [[Strålning från atomer och rymden]] ===
 
'''Exempel på omvandlingar:'''
 
* 26 cm = 0.26 m
* 36 km/h = 36 / 3.6 = 10 m/s
* 35 g = 0.035 kg
 
'''Omvandla själv:'''
 
# 2.4 hg =
# 45 km/h =
# 24 mm =
# 0.005 kg =
# 2 MPa =
# 3.5 bar =
# 40 cm/s =
 
=== Värdesiffror ===
 
En kort förklaring lyder: Ditt svar skall inte innehålla fler värdesiffror än vad du har i dina ingångsvärden.
 
Ofta tänker man på att en uträkning kan ge väldigt många decimaler. Det är inte praktiskt eller snyggt att svara med alla decimaler som miniräknaren ger. Det ger en falsk bild av noggrannhet. Ditt svar är inte mer exakt än ditt minst exakta startvärde.
 
Antag att du mäter diametern på ett runt lock till 23,5 cm. Omkretsen ges av pi*diametern. pi har hur många decimaler som helst och en uträkning med dator kan ge svaret
: 73.827427359360141103872119507068317778633480885314986
 
Är det lämpligt? Nej. Din mätning av diametern verkar ha tre värdesiffror. Därför ska du svara med tre värdesiffror. Svara alltså:
: 73,8
 
== Lektion 3 Formelhantering mm ==
 
=== Storheter ===
 
[[Fil:Skalär storhet förenklad.svg|miniatyr|'''Storhet''', mätetal, prefix och enhet]]
'''Storheter''' används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen. En storhet har både storlek och dimension, i vissa fall även riktning. Exempel på storheter är en resas längd, en persons kroppsvikt eller en bils hastighet. Storhetsslag (dimension) i dessa exempel är längd, massa respektive hastighet.
 
Alla egenskaper är inte kvantitativa. En persons kön och om personen lever eller är död är ''kvalitativa'' egenskaper och beskrivs därför inte med storheter.
{{svwp|Storhet}}
{{clear}}


=== Formelhantering ===
=== 15 [[Kärnenergi heureka|Kärnenergi]] ===


Visa formelhantering.
=== 16 Strålning på gott och ont ===


U =R*I, I = U/R. Vilken är den tredje variabeln utlöst.
''Bilderna finns på Wikipedia''
-----


{{uppgruta|
=== [http://www.algodoo.com/algobox/profile.php?id=20999&page=1 Tuveros Algodooer] ===
Gör övningsblad i formelhantering fr Åkes mappar.
}}


= Planering =
=== [https://www.khanacademy.org/science/physics Khan Academy] ===


[http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=FYS Kursplan Fysik 1]
=== [https://www.youtube.com/watch?v=ClpDY5bQopQ&list=PL9vtgMKwdviKwRzFRQ64XiCROLB2VCQtU Åkes Youtubefiilmer] ===


[[Media:NV10_FysikA-planering.pdf|Grovplanering av Fysik A för NV-klassen]]
=== [[Laborationer i Fysik 1]] ===


[[Examansmål och kursplan Fysik]]
=== [[Begrepp i Fysik 1]] ===


[[Att köpa till fysiken]]
=== [[Arduino i fysiken]] ===


= Kollaborativt =
=== [[Fysikböcker på nätet]] ===


http://shareanduse.ning.com/forum/topics/fysiklaerare-anmael-dig-och
=== [[Läsprojekt: Fysik]] ===


http://learnphysics.ning.com/
=== [[Projektuppgifter i Fysik 1]] ===


= [[Laborationer i Fysik A|Laborationer i Fysik 1a]] =
=== [[Nobelpris i Fysik]] ===


= [[Introduktion till fysiken]] =
=== [[Formelsamling Fysik 1 Heureka]] ===


= [[Fysikens grunder]] (matte som tillämpas) =
=== [[Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan]] ===


= [[Rörelse]] =
=== Lösningar till alla uppgifter ===  


= [[Newtons kraftlagar]] =
Lösningar till alla uppgifter i Heureka 1: [https://sites.google.com/a/skola.malmo.se/pagy-jb/heureka-1 Andreas Josefssons lösningar].


= [[Energi]] =
=== [[Inför nationella provet i Fysik 1]] ===


= [[Tryck]] =
-----


= [[Värme och temperatur]] (kap 7)=
=== Centralt innehåll ===


= [[Elektricitet]] (kap 8) =
==== Rörelse och krafter ====
* Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
* Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
* Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
* Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
* Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
* Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.


= [[Fysik A Optik|Optik]] (kap 9) =
==== Energi och energiresurser ====
* Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
* Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
* Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
* Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
* Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
* Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.


= [[Mikrokosmos och makrokosmos]] (kap 10) =
==== Strålning inom medicin och teknik ====
* Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
* Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
* Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
* Tillämpningar inom medicin och teknik.


= [[Avslutingsprov Fysik A|Avslutingsprov Fysik 1a]] =
==== Klimat- och väderprognoser ====
* Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
* Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
* Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.
==== Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder ====
* Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
* Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
* Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
* Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
* Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
* Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
* Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
* Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Nuvarande version från 19 november 2018 kl. 21.17


Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.

Isaac Newton 1689.
Galileo Galilei.
James Clerk Maxwell.
Albert Einstein 1921.

1 Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)

2 Krafter Fysik1

3 Densitet och Tryck Fysik1

4 Rörelse Fysik 1

5 Energi och arbete

6 Laddningar och fält

7 Elektrisk energi, spänning och ström

8 Elektriska kretsar

9 Värme

10 Energi miljö och klimat

11 Kraft och rörelse

12 Relativitet Fysik1

13 Materia och naturens krafter

14 Strålning från atomer och rymden

15 Kärnenergi

16 Strålning på gott och ont

Bilderna finns på Wikipedia


Tuveros Algodooer

Khan Academy

Åkes Youtubefiilmer

Laborationer i Fysik 1

Begrepp i Fysik 1

Arduino i fysiken

Fysikböcker på nätet

Läsprojekt: Fysik

Projektuppgifter i Fysik 1

Nobelpris i Fysik

Formelsamling Fysik 1 Heureka

Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan

Lösningar till alla uppgifter

Lösningar till alla uppgifter i Heureka 1: Andreas Josefssons lösningar.

Inför nationella provet i Fysik 1


Centralt innehåll

Rörelse och krafter

  • Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
  • Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
  • Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
  • Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
  • Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
  • Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.

Energi och energiresurser

  • Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
  • Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
  • Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
  • Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
  • Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
  • Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.

Strålning inom medicin och teknik

  • Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
  • Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
  • Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
  • Tillämpningar inom medicin och teknik.

Klimat- och väderprognoser

  • Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
  • Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
  • Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.

Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder

  • Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
  • Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
  • Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
  • Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
  • Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
  • Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
  • Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
  • Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.