Fysik 1: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(168 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
== Inför nästa år ==
__NOTITLE__
__NOTOC__
''Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.''
{{clear}}
[[File:GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg|miniatyr|vänster|160px|Isaac Newton 1689.]]
[[Fil:Galileo.arp.300pix.jpg|miniatyr|höger|160px|Galileo Galilei.]]
[[Fil:James-clerk-maxwell 1.jpg|miniatyr|vänster|160px|James Clerk Maxwell.]]
[[Fil:Albert Einstein (Nobel).png|miniatyr|höger|160px|Albert Einstein 1921.]]


Denna sida kommer från Fysik A men kommer efter hand att omformas och handla om Fysik 1a 150 poäng som jag ska undervisa nu: [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=FYS&courseCode=FYSFYS01a#anchor_FYSFYS01a Kursplan Fysik 1a]
=== 1 [[Intro med Fysikens grunder|Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)]] ===


Först av allt behöver den anpassas till den bok jag kommer att följa, Gleerups Heureka.
===  2 [[Krafter Fysik1]] ===


== Lektion 1 ==
=== 3 [[Densitet och Tryck Fysik1]] ===
 
Den här lektionen kommer att passas in i en struktur så snart det hinns med.
 
Först tittar vi lite på boken.
 
Sedan gör vi undersökningen av pendeln 1.4 på sid 10.
 
Vid den efterföljande diskussionen tittar vi på mer teori om [[Pendeln]].
 
Variabler i ett experiment. Vi varierade längden och mättet svängningstiden. Vilka variabler (parametrar) höll vi konstanta? Varför är det viktigt? 
 
'''Läxa''' att läsa sidorna: 7-11.
 
'''Till nästa gång''' bör du se igenom innehållet i lektion 2 nedan
 
== Lektion 2 ==
 
=== Storheteer ===
 
=== värdesiffror ===
 
== Prefix och tiopotenser ==
 
=== Prefix ===
   
   
[http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/prefix Matteboken om prefix]
=== 4 [[Rörelse Heureka|Rörelse Fysik 1]] ===


=== Tiopotenser ===
=== 5 [[Energi Heureka|Energi och arbete]] ===


[http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/grundpotensform matteboken om grundpotensform]
=== 6 [[Laddningar och fält]] ===


== Enheter ==
=== 7 [[Elektricitet Fysik 1|Elektrisk energi, spänning och ström]]  ===


Läs på Wikipedia om [http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enhet SI-enheterna]. Du ska alltid räkan med SI-enheter i dina fysikuppgifter. Om du har andra enheter måste du omvandla.
=== 8 [[Elektriska kretsar]] ===


'''Exempel på omvandlingar:'''
=== 9 [[Värme och temperatur Fysik1|Värme]] ===


* 26 cm = 0.26 m
=== 10 [[Energi miljö och klimat Heureka|Energi miljö och klimat]] ===
* 36 km/h = 36 / 3.6 = 10 m/s
* 35 g = 0.035 kg


'''Omvandla själv:'''
=== 11 [[Kraft och rörelse]] ===


# 2.4 hg =
=== 12 [[Relativitet|Relativitet Fysik1]] ===
# 45 km/h =
# 24 mm =
# 0.005 kg =  
# 2 MPa =
# 3.5 bar =
# 40 cm/s =


=== Enheter och prefix ===
=== 13 [[Materia och naturens krafter]] ===


’’’SI-enheterna’’’’
=== 14 [[Strålning från atomer och rymden]] ===
Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enheter


’’Prefix’’’
=== 15 [[Kärnenergi heureka|Kärnenergi]] ===
Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix
Mätnoggrannhet och värdesiffror. Väresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffro.
Räknam med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde.
Lös uppgifter: sid 16, 20, 22, 23.
Läxa;: Sid 12-23 (om man tar med förra läxan)


* Densitet
=== 16 Strålning på gott och ont ===
* Mätnoggrannhet och värdesiffror
* Problemlösning


'''Jobba'''
''Bilderna finns på Wikipedia''
* Läs texten inklusive exemplen på sid 12-19.
-----
* Reflektera sida 21
* Jobba själva med uppgifter i boken sid: 16, 20, 22, 23
* Övningsblad på att byta till SI-enhet, mm.


'''Läxa''' tom sid 20
=== [http://www.algodoo.com/algobox/profile.php?id=20999&page=1 Tuveros Algodooer] ===


= Planering =
=== [https://www.khanacademy.org/science/physics Khan Academy] ===


[http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=FYS Kursplan Fysik 1]
=== [https://www.youtube.com/watch?v=ClpDY5bQopQ&list=PL9vtgMKwdviKwRzFRQ64XiCROLB2VCQtU Åkes Youtubefiilmer] ===


[[Media:NV10_FysikA-planering.pdf|Grovplanering av Fysik A för NV-klassen]]
=== [[Laborationer i Fysik 1]] ===


[[Examansmål och kursplan Fysik]]
=== [[Begrepp i Fysik 1]] ===


[[Att köpa till fysiken]]
=== [[Arduino i fysiken]] ===


= Kollaborativt =
=== [[Fysikböcker på nätet]] ===


http://shareanduse.ning.com/forum/topics/fysiklaerare-anmael-dig-och
=== [[Läsprojekt: Fysik]] ===


http://learnphysics.ning.com/
=== [[Projektuppgifter i Fysik 1]] ===


= [[Laborationer i Fysik A|Laborationer i Fysik 1a]] =
=== [[Nobelpris i Fysik]] ===


= [[Introduktion till fysiken]] =
=== [[Formelsamling Fysik 1 Heureka]] ===


= [[Fysikens grunder]] (matte som tillämpas) =
=== [[Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan]] ===


= [[Rörelse]] =
=== Lösningar till alla uppgifter ===  


= [[Newtons kraftlagar]] =
Lösningar till alla uppgifter i Heureka 1: [https://sites.google.com/a/skola.malmo.se/pagy-jb/heureka-1 Andreas Josefssons lösningar].


= [[Energi]] =
=== [[Inför nationella provet i Fysik 1]] ===


= [[Tryck]] =
-----


= [[Värme och temperatur]] (kap 7)=
=== Centralt innehåll ===


= [[Elektricitet]] (kap 8) =
==== Rörelse och krafter ====
* Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
* Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
* Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
* Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
* Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
* Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.


= [[Fysik A Optik|Optik]] (kap 9) =
==== Energi och energiresurser ====
* Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
* Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
* Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
* Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
* Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
* Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.


= [[Mikrokosmos och makrokosmos]] (kap 10) =
==== Strålning inom medicin och teknik ====
* Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
* Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
* Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
* Tillämpningar inom medicin och teknik.


= [[Avslutingsprov Fysik A|Avslutingsprov Fysik 1a]] =
==== Klimat- och väderprognoser ====
* Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
* Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
* Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.
==== Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder ====
* Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
* Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
* Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
* Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
* Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
* Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
* Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
* Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Nuvarande version från 19 november 2018 kl. 21.17


Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.

Isaac Newton 1689.
Galileo Galilei.
James Clerk Maxwell.
Albert Einstein 1921.

1 Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)

2 Krafter Fysik1

3 Densitet och Tryck Fysik1

4 Rörelse Fysik 1

5 Energi och arbete

6 Laddningar och fält

7 Elektrisk energi, spänning och ström

8 Elektriska kretsar

9 Värme

10 Energi miljö och klimat

11 Kraft och rörelse

12 Relativitet Fysik1

13 Materia och naturens krafter

14 Strålning från atomer och rymden

15 Kärnenergi

16 Strålning på gott och ont

Bilderna finns på Wikipedia


Tuveros Algodooer

Khan Academy

Åkes Youtubefiilmer

Laborationer i Fysik 1

Begrepp i Fysik 1

Arduino i fysiken

Fysikböcker på nätet

Läsprojekt: Fysik

Projektuppgifter i Fysik 1

Nobelpris i Fysik

Formelsamling Fysik 1 Heureka

Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan

Lösningar till alla uppgifter

Lösningar till alla uppgifter i Heureka 1: Andreas Josefssons lösningar.

Inför nationella provet i Fysik 1


Centralt innehåll

Rörelse och krafter

  • Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
  • Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
  • Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
  • Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
  • Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
  • Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.

Energi och energiresurser

  • Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
  • Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
  • Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
  • Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
  • Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
  • Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.

Strålning inom medicin och teknik

  • Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
  • Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
  • Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
  • Tillämpningar inom medicin och teknik.

Klimat- och väderprognoser

  • Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
  • Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
  • Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.

Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder

  • Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
  • Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
  • Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
  • Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
  • Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
  • Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
  • Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
  • Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.