Fysik 1

Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.

Fil:GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg

Isaac Newton 1689.

Fil:Galileo.arp.300pix.jpg

Galileo Galilei.

Fil:James-clerk-maxwell 1.jpg

James Clerk Maxwell.

Fil:Albert Einstein (Nobel).png

Albert Einstein 1921.

16 Strålning på gott och ont

Bilderna finns på Wikipedia

---

Lösningar till alla uppgifter

Lösningar till alla uppgifter i Heureka 1: Andreas Josefssons lösningar.

---

Centralt innehåll

Rörelse och krafter

• Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
• Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
• Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
• Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
• Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
• Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.

Energi och energiresurser

• Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
• Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
• Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
• Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
• Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
• Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.

Strålning inom medicin och teknik

• Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
• Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
• Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
• Tillämpningar inom medicin och teknik.

Klimat- och väderprognoser

• Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
• Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
• Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.

Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder

• Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
• Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
• Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
• Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
• Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
• Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
• Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
• Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.