Fysik 1: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (26 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
''Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.'' | ''Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.'' | ||
{{clear}} | {{clear}} | ||
[[ | [[File:GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg|miniatyr|vänster|160px|Isaac Newton 1689.]] | ||
[[Fil:Galileo.arp.300pix.jpg|miniatyr|höger| | [[Fil:Galileo.arp.300pix.jpg|miniatyr|höger|160px|Galileo Galilei.]] | ||
[[Fil:James-clerk-maxwell 1.jpg|miniatyr|vänster| | [[Fil:James-clerk-maxwell 1.jpg|miniatyr|vänster|160px|James Clerk Maxwell.]] | ||
[[Fil:Albert Einstein (Nobel).png|miniatyr|höger| | [[Fil:Albert Einstein (Nobel).png|miniatyr|höger|160px|Albert Einstein 1921.]] | ||
== [[Intro med Fysikens grunder|Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)]] == | === 1 [[Intro med Fysikens grunder|Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)]] === | ||
== [[Krafter Fysik1]] == | === 2 [[Krafter Fysik1]] === | ||
== [[Densitet och Tryck Fysik1]] == | === 3 [[Densitet och Tryck Fysik1]] === | ||
=== 4 [[Rörelse Heureka|Rörelse Fysik 1]] === | |||
== [[ | === 5 [[Energi Heureka|Energi och arbete]] === | ||
== [[ | === 6 [[Laddningar och fält]] === | ||
== | === 7 [[Elektricitet Fysik 1|Elektrisk energi, spänning och ström]] === | ||
== [[ | === 8 [[Elektriska kretsar]] === | ||
== | === 9 [[Värme och temperatur Fysik1|Värme]] === | ||
== [[ | === 10 [[Energi miljö och klimat Heureka|Energi miljö och klimat]] === | ||
== [[ | === 11 [[Kraft och rörelse]] === | ||
== [[ | === 12 [[Relativitet|Relativitet Fysik1]] === | ||
== | === 13 [[Materia och naturens krafter]] === | ||
== | === 14 [[Strålning från atomer och rymden]] === | ||
== [[ | === 15 [[Kärnenergi heureka|Kärnenergi]] === | ||
== | === 16 Strålning på gott och ont === | ||
== | ''Bilderna finns på Wikipedia'' | ||
----- | |||
=== [http://www.algodoo.com/algobox/profile.php?id=20999&page=1 Tuveros Algodooer] === | |||
=== [https://www.khanacademy.org/science/physics Khan Academy] === | |||
=== [https://www.youtube.com/watch?v=ClpDY5bQopQ&list=PL9vtgMKwdviKwRzFRQ64XiCROLB2VCQtU Åkes Youtubefiilmer] === | |||
=== [[Laborationer i Fysik 1]] === | |||
=== [[Begrepp i Fysik 1]] === | |||
=== [[Arduino i fysiken]] === | |||
=== [[Fysikböcker på nätet]] === | |||
=== [[Läsprojekt: Fysik]] === | |||
=== [[Projektuppgifter i Fysik 1]] === | |||
=== [[Nobelpris i Fysik]] === | |||
=== [[Formelsamling Fysik 1 Heureka]] === | |||
== [[ | === [[Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan]] === | ||
== | === Lösningar till alla uppgifter === | ||
Lösningar till alla uppgifter i Heureka 1: [https://sites.google.com/a/skola.malmo.se/pagy-jb/heureka-1 Andreas Josefssons lösningar]. | |||
== [[ | === [[Inför nationella provet i Fysik 1]] === | ||
----- | |||
=== Centralt innehåll === | === Centralt innehåll === | ||
Nuvarande version från 19 november 2018 kl. 21.17
Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.
.png){kind=link}
9 Värme
15 Kärnenergi
16 Strålning på gott och ont
Bilderna finns på Wikipedia
Lösningar till alla uppgifter
Lösningar till alla uppgifter i Heureka 1: Andreas Josefssons lösningar.
Centralt innehåll
Rörelse och krafter
- Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
- Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
- Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
- Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
- Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
- Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.
Energi och energiresurser
- Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
- Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
- Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
- Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
- Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
- Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.
Strålning inom medicin och teknik
- Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
- Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
- Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
- Tillämpningar inom medicin och teknik.
Klimat- och väderprognoser
- Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
- Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
- Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.
Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder
- Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
- Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
- Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
- Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
- Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
- Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
- Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
- Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.