Fysik 1: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(62 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
__NOTITLE__
__NOTITLE__
__NOTOC__
__NOTOC__
''Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.''
{{clear}}
[[File:GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg|miniatyr|vänster|160px|Isaac Newton 1689.]]
[[Fil:Galileo.arp.300pix.jpg|miniatyr|höger|160px|Galileo Galilei.]]
[[Fil:James-clerk-maxwell 1.jpg|miniatyr|vänster|160px|James Clerk Maxwell.]]
[[Fil:Albert Einstein (Nobel).png|miniatyr|höger|160px|Albert Einstein 1921.]]


[[Fil:GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg|miniatyr|höger|130px|Isaac Newton 1689.]]
=== 1 [[Intro med Fysikens grunder|Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)]] ===
[[Fil:Galileo.arp.300pix.jpg|miniatyr|höger|130px|Galileo Galilei.]]
[[Fil:James-clerk-maxwell 1.jpg|miniatyr|höger|130px|James Clerk Maxwell.]]
[[Fil:Albert Einstein (Nobel).png|miniatyr|höger|130px|Albert Einstein 1921.]]


== [[Planering Fysik 1]] ==
===  2 [[Krafter Fysik1]] ===


== [[Intro med Fysikens grunder]] ==
=== 3 [[Densitet och Tryck Fysik1]] ===
=== 4 [[Rörelse Heureka|Rörelse Fysik 1]] ===


== [[Krafter Fysik1]] ==
=== 5 [[Energi Heureka|Energi och arbete]] ===


== [[Densitet och Tryck Fysik1]] ==
=== 6 [[Laddningar och fält]] ===


== [[Rörelse Heureka|Rörelse]] ==
=== 7 [[Elektricitet Fysik 1|Elektrisk energi, spänning och ström]] ===


== [[Energi Heureka]] ==
=== 8 [[Elektriska kretsar]] ===


== [[Värme och temperatur Fysik1]] (kap 7)==
=== 9 [[Värme och temperatur Fysik1|Värme]] ===


== [[Elektricitet Fysik 1]] (kap 8) ==
=== 10 [[Energi miljö och klimat Heureka|Energi miljö och klimat]] ===


== [[Fysik A Optik|Optik]] (kap 9) ==
=== 11 [[Kraft och rörelse]] ===


== [[Mikrokosmos och makrokosmos]] (kap 10) ==
=== 12 [[Relativitet|Relativitet Fysik1]] ===


== [[Avslutingsprov Fysik A|Avslutingsprov Fysik 1a]] ==
=== 13 [[Materia och naturens krafter]] ===


== [[Laborationer i Fysik A|Laborationer i Fysik 1a]] ==
=== 14 [[Strålning från atomer och rymden]] ===
 
=== 15 [[Kärnenergi heureka|Kärnenergi]] ===
 
=== 16 Strålning på gott och ont ===
 
''Bilderna finns på Wikipedia''
-----
 
=== [http://www.algodoo.com/algobox/profile.php?id=20999&page=1 Tuveros Algodooer] ===
 
=== [https://www.khanacademy.org/science/physics Khan Academy] ===
 
=== [https://www.youtube.com/watch?v=ClpDY5bQopQ&list=PL9vtgMKwdviKwRzFRQ64XiCROLB2VCQtU Åkes Youtubefiilmer] ===
 
=== [[Laborationer i Fysik 1]] ===
 
=== [[Begrepp i Fysik 1]] ===
 
=== [[Arduino i fysiken]] ===
 
=== [[Fysikböcker på nätet]] ===
 
=== [[Läsprojekt: Fysik]] ===
 
=== [[Projektuppgifter i Fysik 1]] ===
 
=== [[Nobelpris i Fysik]] ===
 
=== [[Formelsamling Fysik 1 Heureka]] ===
 
=== [[Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan]] ===
 
=== Lösningar till alla uppgifter ===
 
Lösningar till alla uppgifter i Heureka 1: [https://sites.google.com/a/skola.malmo.se/pagy-jb/heureka-1 Andreas Josefssons lösningar].
 
=== [[Inför nationella provet i Fysik 1]] ===
 
-----
 
=== Centralt innehåll ===
 
==== Rörelse och krafter ====
* Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
* Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
* Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
* Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
* Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
* Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.
 
==== Energi och energiresurser ====
* Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
* Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
* Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
* Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
* Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
* Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.
 
==== Strålning inom medicin och teknik ====
* Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
* Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
* Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
* Tillämpningar inom medicin och teknik.
 
==== Klimat- och väderprognoser ====
* Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
* Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
* Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.
==== Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder ====
* Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
* Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
* Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
* Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
* Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
* Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
* Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
* Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Nuvarande version från 19 november 2018 kl. 21.17


Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.

Isaac Newton 1689.
Galileo Galilei.
James Clerk Maxwell.
Albert Einstein 1921.

1 Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)

2 Krafter Fysik1

3 Densitet och Tryck Fysik1

4 Rörelse Fysik 1

5 Energi och arbete

6 Laddningar och fält

7 Elektrisk energi, spänning och ström

8 Elektriska kretsar

9 Värme

10 Energi miljö och klimat

11 Kraft och rörelse

12 Relativitet Fysik1

13 Materia och naturens krafter

14 Strålning från atomer och rymden

15 Kärnenergi

16 Strålning på gott och ont

Bilderna finns på Wikipedia


Tuveros Algodooer

Khan Academy

Åkes Youtubefiilmer

Laborationer i Fysik 1

Begrepp i Fysik 1

Arduino i fysiken

Fysikböcker på nätet

Läsprojekt: Fysik

Projektuppgifter i Fysik 1

Nobelpris i Fysik

Formelsamling Fysik 1 Heureka

Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan

Lösningar till alla uppgifter

Lösningar till alla uppgifter i Heureka 1: Andreas Josefssons lösningar.

Inför nationella provet i Fysik 1


Centralt innehåll

Rörelse och krafter

  • Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
  • Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
  • Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
  • Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
  • Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
  • Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.

Energi och energiresurser

  • Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
  • Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
  • Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
  • Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
  • Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
  • Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.

Strålning inom medicin och teknik

  • Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
  • Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
  • Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
  • Tillämpningar inom medicin och teknik.

Klimat- och väderprognoser

  • Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
  • Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
  • Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.

Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder

  • Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
  • Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
  • Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
  • Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
  • Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
  • Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
  • Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
  • Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.