(Skapade sidan med '<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Transitional//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-transitional.dtd"> <html lang="sv" dir="ltr" xmlns="http://www.w3.org/1999/…')
Procentdelen 4.4 anv transclusion med sidan procent år 7 som innehåller taggen <onlyinclude> vilket innebär att det bra blir en del av sidan transcluderad.
<td style="height:6.8em; padding-left:3em;"><span style="font-size:185%;">Välkommen till <a href="/wiki/Wikipedia">Wikipedia</a>,</span><br />
den <b><a href="/wiki/Wikipedia:Upphovsr%C3%A4tt" title="Wikipedia:Upphovsrätt">fria encyklopedin</a></b> som <b><a href="/wiki/Wikipedia:Redigering" title="Wikipedia:Redigering">alla kan redigera</a>.</b></td>
{{:Bråk_år_6}}
<td style="padding:1em;text-align:right;line-height:1.3">Tisdagen den 15 mars 2011.<br />
{{:Bråk_år_7}}
Just nu finns det <a href="/wiki/Special:Statistik" title="Special:Statistik">390 317</a> artiklar på <a href="/wiki/Svenska">svenska</a>.</td>
<p><b><a href="/wiki/Wood_Badge">Wood Badge</a></b> eller <b>gilwellutbildning</b> är en <a href="/wiki/Utbildning">utbildning</a> i den internationella <a href="/wiki/Scoutr%C3%B6relsen" class="mw-redirect" title="Scoutrörelsen">scoutrörelsen</a> och namnet på en tillhörande utmärkelse för <a href="/wiki/Scoutledare">scoutledare</a> som genomfört utbildningen. Den hålls i någon variant inom de flesta <a href="/wiki/Lista_%C3%B6ver_medlemmar_av_World_Organization_of_the_Scout_Movement" title="Lista över medlemmar av World Organization of the Scout Movement">nationella scoutorganisationer</a> tillhörande <a href="/wiki/World_Organization_of_the_Scout_Movement">World Organization of the Scout Movement</a>. Wood Badge-kursernas mål är att göra scouter till bättre ledare genom att lära ut avancerade kunskaper om ledarskap och genom att skapa en förbindelse till och engagemang i scoutrörelsen. Kurserna består vanligtvis av teoretisk undervisning varvat med praktiska utomhusaktiviteter, följt av en <a href="/wiki/Projekt" title="Projekt">projektfas</a>, vari deltagarna sätter sina nya kunskaper på prov. <span style="font-size:90%"><a href="/wiki/Wood_Badge" title="Wood Badge"> ► <b>Läs mer</b></a></span></p>
<div style="float:right;margin-left:1em;clear:both;"><a href="/wiki/Fil:145_40.gif" class="image" title="Jordbävningen vid Sendai 2011"><img alt="Jordbävningen vid Sendai 2011" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/145_40.gif/88px-145_40.gif" width="88" height="100" /></a></div>
<p><b><a href="/wiki/Jordb%C3%A4vningen_vid_Sendai_2011">Jordbävningen vid Sendai 2011</a></b> var en kraftig <a href="/wiki/Jordb%C3%A4vning">jordbävning</a> som inträffade den <a href="/wiki/11_mars">11 mars</a> <a href="/wiki/2011">2011</a> klockan 06.46 <a href="/wiki/CET" class="mw-redirect" title="CET">CET</a> (14.46 lokal tid) med <a href="/wiki/Momentmagnitudskalan" title="Momentmagnitudskalan">magnitud</a> 8,9–9,1. Dess <a href="/wiki/Epicentrum">epicentrum</a> låg på cirka 25 km djup vid <a href="/wiki/Japanska_graven">Japanska graven</a> utanför kusten i regionen <a href="/wiki/Tohoku">Tohoku</a> i <a href="/wiki/Japan">Japan</a>, cirka 380 kilometer från <a href="/wiki/Tokyo">Tokyo</a>. Japans meteorologiska institut beräknade skalvet till magnitud 9,0 två dagar efter skalvet. Jordbävningen var den kraftigaste som har drabbat Japan sedan mätningar påbörjades och preliminärt den femte kraftigaste i världen sedan år 1900.<span style="font-size:90%"><a href="/wiki/Jordb%C3%A4vningen_vid_Sendai_2011" title="Jordbävningen vid Sendai 2011"> ► <b>Läs mer</b></a></span></p>
<li>...den schweizisk-franske arkitekten <b><a href="/wiki/Bernard_Tschumi">Bernard Tschumi</a></b> ritat det nya Akropolismuseet i Aten (se foto)?</li>
<li>... <b><a href="/wiki/Generaltullarrendesocieteten">Generaltullarrendesocieteten</a></b> är ett exempel på privatisering av offentlig verksamhet från 1700-talet?</li>
<li>… <b><a href="/wiki/Emil_Maurice">Emil Maurice</a></b> tillsammans med <a href="/wiki/Adolf_Hitler">Adolf Hitler</a> grundade den organisation som senare skulle bli känd som <a href="/wiki/Schutzstaffeln">Schutzstaffeln</a> (SS)?</li>
{{:Procent_år_7}}
<li>… <b><a href="/wiki/Branden_i_Bakus_tunnelbana_1995">branden i Bakus tunnelbana 1995</a></b> är världens hittills dödligaste tunnelbaneolycka?</li>
<li>… <b><a href="/wiki/%C3%85rsta_kyrka">Årsta kyrka</a></b> i <a href="/wiki/%C3%85rsta">Årsta</a> är under uppförande och ska invigas sommaren 2011?</li>
<p><a href="/wiki/Fil:Shankly_Gates.jpg" class="image" title="Shankly Gates vid fotbollsklubben Liverpools hemmaarena Anfield med den klassiska devisen: "You'll Never Walk Alone"."><img alt="Shankly Gates vid fotbollsklubben Liverpools hemmaarena Anfield med den klassiska devisen: "You'll Never Walk Alone"." src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6a/Shankly_Gates.jpg/120px-Shankly_Gates.jpg" width="120" height="90" /></a></p>
<p><b><a href="/wiki/Sillgrissla">Sillgrissla</a></b> (<i>Uria aalge</i>) är en medelstor havsfågel som tillhör <a href="/wiki/Familj_(biologi)" title="Familj (biologi)">familjen</a> <a href="/wiki/Alkor">alkor</a>. Båda könen är svarta eller mörkbruna på ryggen, huvudet och översidan av vingarna vilket kontrasterar mot den vita buken. Den häckar i kolonier utmed kusterna i de norra delarna av <a href="/wiki/Holarktis" class="mw-redirect" title="Holarktis">Holarktis</a>.</p>
<p>Sillgrisslan är mellan 38 och 46 centimeter lång plus fötterna som sticker ut cirka 4 centimeter. Vingspannet är 61-73 cm och en vuxen fågel väger normalt runt ett kilo. Könen är lika. På sommaren är den brunsvart på huvud, rygg, stjärt, ovansidan av vingarna och undersidan av <a href="/wiki/Vingpenna" title="Vingpenna" class="mw-redirect">vingpennorna</a>. Undersidan är vit liksom <a href="/wiki/Fj%C3%A4der_(biologi)#Uppbyggnad" title="Fjäder (biologi)">undre täckarna</a>. Näbben är lång och spetsig och när den flyger sticker de gråsvarta fötterna ut bakom fågeln. <span style="font-size:90%"><a href="/wiki/Sillgrissla" title="Sillgrissla"> ► <b>Läs mer</b></a></span></p>
<p><b><a href="/wiki/Vaux-le-Vicomte">Vaux-le-Vicomte</a></b> (<a href="/wiki/Franska">franska</a> <i>Château de Vaux-le-Vicomte</i>) är ett slott i <a href="/wiki/Frankrikes_departement" title="Frankrikes departement">departementet</a> <a href="/wiki/Seine-et-Marne">Seine-et-Marne</a> i <a href="/wiki/Frankrike">Frankrike</a>.</p>
<div class="frontPageBlockIcon"><a href="/wiki/Fil:Icon_of_three_people_in_different_shades_of_grey.svg" class="image"><img alt="Icon of three people in different shades of grey.svg" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/81/Icon_of_three_people_in_different_shades_of_grey.svg/30px-Icon_of_three_people_in_different_shades_of_grey.svg.png" width="30" height="30" /></a></div>
<li><b>Vill du testa?</b> Besök <a href="/wiki/Wikipedia:Sandl%C3%A5dan" title="Wikipedia:Sandlådan">Sandlådan</a> och experimentera!</li>
<li><b>Vill du delta?</b> <a href="/wiki/Wikipedia:Introduktion_till_redigering" title="Wikipedia:Introduktion till redigering">Det är lättare än vad du tror!</a></li>
<li>Delta i <a href="/wiki/Wikipedia:Bybrunnen" title="Wikipedia:Bybrunnen">diskussioner</a> för att förbättra Wikipedia.</li>
<p><b><a href="http://meta.wikimedia.org/wiki/List_of_Wikipedias" class="extiw" title="meta:List of Wikipedias">Lista över samtliga språkversioner av Wikipedia</a></b></p>
<li id="pt-login"><a href="/w/index.php?title=Special:Inloggning&returnto=Portal:Huvudsida" title="Du får gärna logga in, men det är inte nödvändigt [o]" accesskey="o">Logga in / skapa konto</a></li>
<li id="ca-viewsource"><span><a href="/w/index.php?title=Portal:Huvudsida&action=edit" title="Den här sidan är skrivskyddad. Du kan se källtexten. [e]" accesskey="e">Visa källa</a></span></li>
<li id="ca-history" class="collapsible "><span><a href="/w/index.php?title=Portal:Huvudsida&action=history" title="Tidigare versioner av sidan [h]" accesskey="h">Visa historik</a></span></li>
<input id="searchInput" name="search" type="text" title="Sök i svenskspråkiga Wikipedia [f]" accesskey="f" value="" />
<button id="searchButton" type='submit' name='button' title="Sök efter sidor som innehåller denna text"><img src="http://bits.wikimedia.org/skins-1.17/vector/images/search-ltr.png?301-2" alt="Sök" /></button>
<li id="n-recentchanges"><a href="/wiki/Special:Senaste_%C3%A4ndringar" title="Lista över senaste ändringar i wikin [r]" accesskey="r">Senaste ändringarna</a></li>
<li id="n-randompage"><a href="/wiki/Special:Slumpsida" title="Gå till en slumpmässigt vald sida [x]" accesskey="x">Slumpartikel</a></li>
<li id="n-filuppladdning"><a href="http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Upload/sv">Ladda upp filer</a></li>
<li id="n-help"><a href="/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp" title="Hjälp och information">Hjälp</a></li>
</ul>
</div>
</div>
<!-- /navigation -->
<!-- coll-print_export -->
<div class="portal" id='p-coll-print_export'>
<h5>Skriv ut/exportera</h5>
<div class="body">
<ul id="collectionPortletList"><li id="coll-create_a_book"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=book_creator&referer=Portal%3AHuvudsida" title="Skapa en bok eller artikelsamling" rel="nofollow">Skapa en bok</a></li><li id="coll-download-as-rl"><a href="/w/index.php?title=Special:Bok&bookcmd=render_article&arttitle=Portal%3AHuvudsida&oldid=13668183&writer=rl" title="Ladda ner den här wikisidan i PDF-format" rel="nofollow">Hämta som PDF</a></li><li id="t-print"><a href="/w/index.php?title=Portal:Huvudsida&printable=yes" title="Utskriftvänlig version av den här sidan [p]" accesskey="p">Utskriftsvänlig version</a></li></ul> </div>
</div>
<!-- /coll-print_export -->
<!-- TOOLBOX -->
<div class="portal" id="p-tb">
<h5>Verktygslåda</h5>
<div class="body">
<ul>
<li id="t-whatlinkshere"><a href="/wiki/Special:L%C3%A4nkar_hit/Portal:Huvudsida" title="Lista över alla wikisidor som länkar hit [j]" accesskey="j">Sidor som länkar hit</a></li>
<li id="t-recentchangeslinked"><a href="/wiki/Special:Senaste_relaterade_%C3%A4ndringar/Portal:Huvudsida" title="Visa senaste ändringarna av sidor som den här sidan länkar till [k]" accesskey="k">Relaterade ändringar</a></li>
<li id="t-specialpages"><a href="/wiki/Special:Specialsidor" title="Lista över alla specialsidor [q]" accesskey="q">Specialsidor</a></li>
<li id="t-permalink"><a href="/w/index.php?title=Portal:Huvudsida&oldid=13668183" title="Permanent länk till den här versionen av sidan">Permanent länk</a></li>
<li id="footer-info-lastmod"> Sidan ändrades senast den 1 mars 2011 kl. 20.43.</li>
<li id="footer-info-copyright">Wikipedias text är tillgänglig under licensen <a href="http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.en">Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported</a>. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Upphovsrätt">Wikipedia:Upphovsrätt</a> och <a href="http://wikimediafoundation.org/wiki/Terms_of_Use">användarvillkor</a>.</li>
Först ska vi gå igenom Mina klassrumsregeler som handlar om hur jag vill ha det i klassrummet. Jag hoppas att alla håller med. Dessa regler gäller i alla sammanhang, oavsett om det är no, matte eler mentorstid.
När det gäller undervisningen i matte kommer det att se ut som förra året.
Information på wikiskola.se
bloggarna
resultat i infomenor
Läxor varje vecka utom när det är prov
Beting
Vi kommer ofta att arbeta utanför boken. Det kan vara laborationer, praktiska uppgifter, stenciler, spel, datorövningar, mattekluringar, känguru, skrivövningar, etc. Nytt för i år är halvklasslektioner i 7F.
Prov men förhoppningsvis även andra kunskapskontroller.
Introduktion:
Vi ritar en tallinje på tavlan. Den sträcker sig från 1-100. Man kan sätta ett halvtjockt streck vid 50. elle ett var tionde. Sedan små streck för ental om man kunde förstora den. Låt eleverna komma fram och rita in tal. Tar det stopp? Zooma. Hur många tal finns det?
En annan från 1-10.
En tredje från 0-1.
Nu kan ni komma fram en och en och sätta ut tal på tallinjen
Enkelt uttryckt. 1,2,3,4 avrundas nedåt. 6, 7, 8, 9 avrundas uppåt. numera avrundas femman uppåt men när jag lärde mig matte fanns det en krångligare regel så därför händer det att jag tvekar på detta. Så djupt sitter det man drillats i.
Mål: Kunna avrunda heltal och decimaltal
Stencil eller gör i datorn! Mats Danielssons avrundningsövning som printas från Excel eller Open Office. Tack för lånet, Mats! Du behöver tre tiosidiga tärningar.
Vi har nu gått igeneom alla delar som ingår i grundkursen för år 7. Nu ska vi testa vad ni kan och sedan ska ni få öva mer på det ni behöver öva mer på. beroende på hur långt ni kommit finns det två alternativ för vad ni ska göra. endast ett gäller.
Antingen gör ni diagnosen.
Eller så gör ni Repetitionsuppgifter på stencil.
Avslutning. Vad behöver vi jobba mer med?
Repetition 2
Genomgång läxa 2: uppgifterna 10 och 13.
Det blir inget extraprov på detta kapitel.
Jobba färdigt med diagnosen eller repetitionsuppgifterna.
Kluring. Vi vet att man kan testa om ett tal är delbart med tre genom att undersöka om siffersumman är delbar med tre. Men hur kan det vara så. Fundera ut en förklaring och blogga den.
Memoryspel för att öva på att känna igen faktoriseringar. Memory kan säkert användas till en mängd övningar. I detta fall har jag gjort mallen i ppt där man printar åhörarkopior med sex bilder per sida. Varje bild är ett kort som man kan klippa ut och plasta in.
Uppgift. Du ska hitta på en matteuppgift. Den ska vara av typen - faktorisera talet xx. Du ska bestämma vad xx är för ett tal. Gör uppgiften svår genom att hitta på ett klurigt xx-tal. Alltså, hitta på det svåraste talet mellan 1-100 att faktorisera. Testa det på en kompis.
Ett helt tal är delbart med
2, om sista siffran (entalet) är jämt eller 0.
3, om talets siffersumma är delbar med 3.
4, om det tal, som bildas av de två sista siffrorna är delbart med 4.
5, när sista siffran är 0 eller 5.
6, när villkoren för 2 och 3 både är uppfyllda.
7, när talets tiotal minus dubbla antalet av talets ental är delbart med 7.
Ex.:392 är delbart med 7 (39-4=35)
8, när det tal, som bildas av de tre sista siffrorna är delbart med 8.
9, när talets siffersumma är delbar med 9.
10, när talets sista siffra är en nolla.
Huvudräkning av Wiggo Kihlborn, är en powerpoint som jag har på hårddisken. jag skulle gärna publicera den om jag hade tillstånd men just nu har jag inte författarens kontaktuppgifter så jag kan inte ens fråga om han samtycker. Tills vidare finns boken Huvudräkning av författaren. jag tänker att eleverna kan få en huvudräkningsregel var att lära ut med exempel och förklaringar.
Se även Bråk år 7.
Övningar, uppgifter, laborationer och Läsanvisningar ordnade efter delmål (i fet stil):
Kunna läsa och skriva bråk samt veta vad täljare och nämnare är
MatteDirekt Borgen 6A, sid 40-42.
Visa gärna första delen av denna PowerPoint om bråkens grunder men hoppa över den senare delan om förlängning och förkortning. Presentatione behöver på sikt förbättras, delas upp och byggas ut.
Övning. MattedDirekt 6A, Arbetsblad 2:9 som handlar om att slå tärningar. I korthet: Kasta två sexsidiga tärningar av olika färg. Den ena färgen visar täljaren och den andra nämnaren. Den spelare som får det största bråket vinner och får två poäng. Upprepa fem omgångar. Flest poäng vinner.
En powerpoint med frågor om bråk i år 6. Eleverna svarar på frågor i punktform och ritar enkla bilder. Syftet är att öka begreppsförståelsen. den kan fungera som test efter att eleverna jobbat med webbmatte.se.
PowerPoint om bråkens grunder samt om förlängning och förkortning. Filen kan laddas ned om man vill bygga ut powerointen. Den finns inbäddad till höger att titta på.
Lektion 2 - Delar av det hela
Film.
Täljare och nämnare, Kunskapshubben. OBS! man får ta filmen för vad den är. Den är lite fåning.
Blandad form, Kunskapshubben. Den här filmen är riktad till en viss grupp och därför är den personlig och skämtsam.
Beting. Matte Direkt sidorna 76-77.
Mål. ange delen av något i bråkform.
övningar
Övningsblad med grafiska bråk (pdf) En trevlig övning som antingen görs i datorn eller på papper som printas i färg och plastas in.
Uppgiften kan dels visa på problemet om man inte har samma nämnare med olika metoder att koma runt det och dels kanske hur man kan göra liknämnigt för att förstå problemet.
Röd kurs. Lägg samman och dra ifrånr sidan 97.
Lektion Extra - längd, vikt och volym - utgår 2010
Mål - Att räkna med vardagliga mått.
Kunna utföra enhetsomvandling mellan längmått (km, m, dm, cm och mm)
Ex. hur många dm är 35,7 m, skriv 72,4 mm som cm
Tärningsspel med bråk. Det är inte riktigt spelbart men en intressant idé.
bråkfrågor i ppt Detta är en powerpointövning där eleverna sammanfattar kursen och tränar sig i att använda matematiska begrepp.
Övning. En variant av Arbetsblad 2:9 ovan. Giriggris med bråk. Tag en tiosidig tärning. Nämnaren bestäms i förväg till sex. Slå bråk med tiosidiga tärningen som täljare. Slå flera gånger och addera bråken. Om bråket blir större än ett förloras alla bråkpoäng i omgången. Om man stannar adderas bråken och skrivs upp. Gör vid behov om till hela och delar. Man kan byta täljare mellan omgångarna och även slå med sexsidig tärning för att bestämma nämnaren.
En powerpoint med frågor om bråk i år 6. Eleverna svarar på frågor i punktform och ritar enkla bilder. Syftet är att öka begreppsförståelsen. den kan fungera som test efter att eleverna jobbat med webbmatte.se. Finns även i år 6.
lektion X
Överkurs på år 9-nivå: Kunna beräkna hela mängden med hjälp av procentsats och delmängd.
Vattenmelonen
En vattenmelon med vikten 2 kg bestod till 99% av vatten. Efter att ha legat en hel dag i solen hade den minskat i vikt eftersom vatten avdunstat. Vattenhalten hade minskat till 98%. Hur mycket vägde melonen då?
Ekvivalent till att leta film med felpassningsprocent
procent ur verkligheten uppgifer
reflektera i blogg
Göra ppt om hur procent funkar
Mer än godkänt
Höjningar och sänkningar
MatteDirekt 6B (Röd kurs), sidorna 88-90.
Kunna utföra omvandlingar mellan tal i bråkform och tal i decimalform till procentform.
MatteDirekt 6B (Röd kurs), sidan 91.
Arbetsblad 8:7 i MatteDirekt 6B.
En uppgift som handlar om ekvivalensen mellan bråk, procent och decimaltal. Den lämpar sig för datasalen eller att elevern ritar om utskrifter av excelfilen
Här finns en interaktiv övning där mam ser bråk-, decimal- och procentform.
MatteDirektÅr 8: : Sidan 145, jämför och använd procent
MatteDirekt 7: Uppgift: sid 110.
Mål: Kunna utföra omvandlingar mellan tal i bråkform och tal i decimalform till procentform.
Omvandlingar mellan bråk-, decimal- och procentform.
Procent är bråk. Det vet vi sen tidigare. men hundradelar är decimaltal, 0.01. Så procent är även decimaltal
Excel: Bilden med en tiondel i olika gulsvarta representationer kommer från en Excelfil som heter Procent_som_bilder.xlsx. Kanske vill du prova att skapa en egen bild av något annat procenttal.
lektion 4 - Enkla procenttal
Mål: Behärska 100, 50, 25, 20, 10 %
Mål: kunna göra enklare procentberäkningar i huvudet
Teori: Räkna med procent 1
Utgå ifrån de kända procenttalen och deras motsvarigheter i bråkform.
exempel.
Om du vet att tio procent är en tiondel.
Då är 10% av 200 = 20.
Då vet du också att 30 % av 200 är 60 (3*20)
Samma sak med hundradelar
En procent av 350 är 3,50.
4% av 350 är 4 * 3,50 = 14.
Teori: Räkna med procent 2
Tag procenten * det hela och dela med 100
vad är 10 % av 400?
400/100 = 4.
10 * 4 = 40.
Svar: 40.
Tänk! Tänk efter:
Exempel två ovan med hundradelar är ju både Räkna med procent 1 och 2!
'
Matte'Direkt År 7: Uppgift. sid 111.
MatteDirektRöd kurs. : Sidan 129.
Film
Exempelvis lär vi oss att räkna ut 4 % av 120 i denna film: Martin Procent 1
Data. matteva har en övning med procentrutor som är ganska fiffig om man fastnar för den eller helt knäpp om man inte gillar den. Försök klura ut vad du tycker.
Uppgift 2: Gruppuppgift. Hälften och hälften igen. Arbetsblad 4:7 (Andelar i %) från Lärarhandledningen till matteDirekt år 7.
Gruppuppgift. Procentspel. Arbetsblad 4:8 från MD. Ett papper per elev så att ni kan läsa instruktionen men ni bör spela på samma plan. Lärarhandledning till Procentspel.
Färglägg en matteruta från lektion.se som finns uppkopierad på papper.
Hur många procent är rosa? Laboration. Du får en näven centikuber av olika färg. Ta reda på hur många procent av dessa som är rosa. Om du inte har centikuber kan du be eleverna titta på denna flipchart.
Detta är en praktisk övning som börjar med en presentation. Sedan får du en näve centikuber i olika färger. uppgiften är att beräkan andelen rosa och ange detta som ett procenttal. Titta på presentationen först och testa sedan. Det är lätt!
Presentationen ligger inbäddad bredvid om man snabbt vill titta igenom den men eftersom den är animerad kan det vara roligare att köra powerpointfilen Centikuber och procent2.
Gruppuppgift. Gör en undersökning där du ställer frågot till ett antal kompisar. Frågorna hittar du på själv. Det ska vara frågor som är av typen Ja/Nej eller där man kan svara rätt eller fel. Hitta på omkring tio frågor. frågorna kan gärna höra till ett tema, exemelvis sport , ordkunskap, matematik, film eller liknade. Sedan gör du en tabell i Excel och skriver in dina värden. Du kan låta Excel räkna ut procenten åt dig men det får din lärare visa dig. En exempelfil finns här.
Här är en presentation av grunderna i procenträkning. Du får en genomgång av de olika sätten att tänka för att förstå procent. När du förstått detta kommer du förmodligen at använda dig av en formel för att räkna ut procentuppgifter. Mer om detta snart.
Nu ska vi lära oss den metod som de flesta vuxna användernär de räknar procent i vardagliga livet. Det händer att elever säger "Varför sa du inte det här med en gång" när de får reda på detta. En didaktisk tankeställare för oss lärare.
gör om procent till ett decimaltal. Multiplicera (gärna med miniräknare)
32 % av 200 kr = 0,32 * 200 kr = 64 kr
Tillåt miniräknare på provet. Jag menar ... de kluriga uppgifterna är ju ändå svåra. de klurigaste uppgifterna är kanske att räkna procent 1...
Film
Här kommer först Mikael Bondestam och förklarar hur man räknar ut procent på de två vanligaste sätten, dels genom att multiplicera med ett decimaltal och dels genom att ta ett enklare procenttal.
Om frågan är vad 20 % av 50 kr är kan man dels ta 0,20 * 50 = 10 eller tänka 10 % innebär 50 / 10 = 5 kr och sedan ta 2 * 5 = 10 kr (vilket då är 20 %).
Mikael Bondestam om skillnaden mellan procent och procentenheter.
Om vi tänker oss att miljöpartiet ökar från 8% till 10% i en undersökning av väljarsympatier då kan man uttrycka ökningen på två sätt.
1 Miljöpartiet har ökat med 2 procentenheter
2 Miljöpartiet har ökat med 25%
Fundera en stund och förklara hur det här hänger ihop.
MatteDirekt år 7: sid 114-116.
Röd kurs: Sid 132-135.
mer än 100 %, prishöjning och sänkning,
Procent på olika sätt.
Lektion 8 - Överkurs om procentformeln
Vi har ju tidigare stött på uttrycket andelen = delen / det hela. om man förstått och lärt sig det uttrycket har man stor nytta av att kunna modifiera algebraiska uttryck. Det finns några regler som gäller för vaad man kan göra för att förändra ett uttryck utan att förstöra sambandet. uttrycket om andel är egentligen tre uttryck i ett. Som det ser ut nu visar det hur man kan räkna ut andelen. men om man vrder på uttrycket kan man använda det för att räkna ut delen. Eller Det hela. tricket är att skriva om uttrycket så att rätt ord kommer för likhetstecknet.
Denna flipchart berättar hur man kan stuva om i formler och hur det används på andelen-formeln.
Vänd på uttrycket andelen = delen / det hela.
Då blir uttrycket: det hela = delen / andelen
exempel. Du vet att 4 motsvara 20 % Hur mycket är det hela? använd ekvationen 0,20 = 4 / x <==> x = 4 / 0,20
Jämför med det traditionella sättet att räkna enligt Räkna med procent 1.
Ex.: Om 4 motsvarar 20 %
så gäller att 2 motsvarar 10 %
och då får vi att 20 motsvarar 100 %
Alternativ. Man ser kanske att 20 % är en femtedel. Då är det bara att multiplicera 4 med 5.
Det viktiga här är att inse att man kan göra på flera olika sätt men att de senare lämpar sig bäst för huvudräkning med enklare tal. Med siffror från verkliga uppgifter går det oftast inte jämnt ut och då lämpar sig ekvationslösningen och dator/miniräknare bäst.
Övning - Momsberäkningar
Du vet att det är 25% moms på en vara som man köper i affären men om du köper in saker i ett företag så anges priset ex moms (utan moms). Tänk dig att köpt en vara för 50 kr (ex moms). Hur mycket ska du lägga på för att få priset inkl moms?
Det är inte 25%, varför?
Kunskapskontroll med Google Forms
Klicka på länken och svara på frågorna. tryck Submit / Skicka när du är klar. Ladda om sidan ifall formuläret inte syns.
Det här testet kan eleverna göra och sedan kan man titta på statistiken över svaren och diskutera vad man behöver arbeta mer med i gruppen.
Se resultatet genom att expandera rutan
Här ser vi resultatet. Vi kommer att projicera det på tavlan så vi kan diskutera det.
Det kan vara lämpligt att ta upp multiplikation av bråk sid 150, förändringsfaktor s 164, upprepade förändringar s 165, ekvationer s 166, division av bråk s 169-171.
Antag att vi har en vara som från början kostar 200 kr.
Priset på varan höjs fyra gånger med 5%.
Hur mycket kostar varan då?
Det handlar om en höjning i taget så det innebär inte en höjning med 4*5 = 20%.
Hur kan det se ut. Visa med ett exempel
Egentligen fungerar det lika dant oavsett vad ursprungspriset är. Kalla ursprungspriset för x och försök skapa ett uttryck för priset efter höjningarna.
Pröva att generalisera uttrycket ytterligare. Kalla räntan för r. hur ser uttrycket ut nu?
Repetitionsuppgifter: Nu är det dags att dela ut repetitionsfrågor till kap 7 och 8. Dessutom kan det finnas gamla prov att öva på.
Om provet
Det är ok att använda miniräknare på provets B-del. Vi har bland annat lärt oss metoden att omvandla procent till decimalform och multoplicera med det hela. Detta fungerar i alla sammanhang och är anpassat för att använda miniräknare.
Det finns en definition av procentbegreppet på svenska Wikipedia. Den är värd att läsa för att den är lite mer teoretisk än vad du finner i matteboken.
Jag kan rekommendera att en genomläsning av hela denna sida på wikiskola om procent.
Lektion 12 - Prov
lektion X
Överkurs på år 9-nivå: Kunna beräkna hela mängden med hjälp av procentsats och delmängd.
Vattenmelonen
En vattenmelon med vikten 2 kg bestod till 99% av vatten. Efter att ha legat en hel dag i solen hade den minskat i vikt eftersom vatten avdunstat. Vattenhalten hade minskat till 98%. Hur mycket vägde melonen då?
Finsk sida på nätet med en mängd matteuppgifter. Klicka på matematik och markera alternativen area, rektanglar och trianglar. Se till att cirklar mm inte är markerat. Sen är det bara att sätta igång och öva!
Övning med papper och sax. Tag ett papper och rita en så stor triangel som möjligt på papperet. klipp ut triangeln. Lägg de lossklippta bitarna på triangeln och se om de täcker den precis.
Uppgift: Titta på denna sammanfattning i en bild. Den skulle kunna vara en kom-i-håglapp till geometrin. (Tack Sandra för hjälpen) Gör en egen kom-i-håglapp.
Extrauppgifter
MatteDirekt borgen 6A sid 78-79. (Diagnos och kluringar)
Varje lektion har ett beting som rymmer både G och Super G. Betinget är egentligen en lektionsplanering. Det betyder att betinget är uppdelat på varje lektion. Avsikten är att alla elever ska arbeta med samma saker på en lektion och att man ska kunna göra vettiga genomgångar och uppgifter för alla.
Extrauppgift. Gör kluringar med rektanglar från boken Matte utan att räkan av Paul Vaderlind. Här finns en förklarande presentation. Efter att du löst alla kan du försöka konstruera egna uppgifter. Hur vet du då att de är lösbara och om det bara finns en lösning?
Duggor. Vi kommer att ha två duggor. Se geometrisidan
Arbetstakt och beting. Det kommer att bli många korta genomgångar. Varje avsnitt i grön kurs får en genomgång. Dessutom skriver jag vilka uppgifter alla måste göra. Dessutom varvar jag detta med att ha genomgångar av innehållet i röd kurs. På dessa lektioner väljer du om du vill fortsätta med betinget från grön kurs på den tidigare lektionen eller om du vill göra rödkursuppgifter.
Genomgång läxa 3 uppgift 12.
Hönsägg 55 gram. Strutsägg 2300 gram. Hur många många hönsägg motsvarar det?
Läxorna innehåller uppgifter som vi inte gått igenom. Det här är något som jag inte noterat förrän nu och förmodligen något som bokens författare också missat. Kanske är det en uppgift som hängt med sedan tidigare.
Uppgift 12 på läxa tre kräver division med tvåsiffrig nämnare och det har vi inte gått igenom och det finns inte heller förklarat i boken. Förr i tiden var det lättare med liggande stolen och liknande metoder men idag tycker vi (lärare) att eleverna kan göra detta i datorn eller med miniräknare.
Problemet är att hela kapitel 1 i boken är inriktat mot räkning utan miniräknare. De allra flesta uppgifterna förlorar sin mening om man använder miniräkanre. Uppgift nummer tolv på läxa tre har i och för sig en del av sin svårighet i att förstå uppgiften och välja räknesätt varför det kunde vara befogat att använda miniräknare men i så fall borde det stå i uppgiften.
Material. Vi behöver gradskivor.
Dema med gradskiva på tavlan.
Mål. Kunna uppskatta, mäta och beräkna vinklar, dvs
Beting. Alla ska göra alla uppgifterna på sid 46 i MD.
Lektion 3 - Vinklar igen
Mål
Kunna rita en viss vinkel.
Veta vad en spetsig, trubbig och rät vinkel är
Beting. Alla ska göra alla uppgifterna på sid 47 i MD och uppgift 6-7 på sidan 48.
Den här filmen visar hur man sätter namn på vinklar och sträckor. Sedan förklarar den vad likbenta och liksidiga trianglar har för egenskaper.
Beting. Alla ska göra alla uppgifterna på sid 48-50 i MD. Det ska vara klart efter denna lektion. (sedan tidigare är man ju klar med alla uppgifter om vinklar på grön kurs)
Över G. Hur många olika trianglar kan man göra med samma omkrets (12 cm). Utmaning. Matte Direkt sidan 73. Detta är en bra uppgift. Gör den noga och redovisa så utförligt och snyggt du kan i datorn.
Be om praktiskt material om diu behöver det.
Lektion 6 - Konstruera trianglar och bisektriser
Mål. Kunna rita trianglar med hjälp av linjal, gradskiva och passare.
Mål. Kunna rita bisektriser med hjälp av linjal, gradskiva och passare.
Att göra. Fortsätt med betinget grön kurs om trianglar om du behöver det. Sid 48-50.
Överkurs. MatteDirekt sidorna 68-69 om att rita trianglar och sidan 70 om att konstruera bisektriser.
Lektion 7 - Beskriva rektangel och fyrhörningar.
Begrepp:
Parallellogram är en fyrhörnig geometrisk figur vars motstående sidor är parallella.
Specialfall av parallellogrammer är kvadrater, rektanglar och romber.
En romb är en fyrhörnig geometrisk figur vars alla sidor är lika långa.
Detta betyder också att motstående sidor är parallella.
En rektangel är en fyrhörnig geometrisk figur där alla fyra vinklarna är lika stora, d.v.s. räta (90°).
Motstående sidor är lika stora.
En rektangel är ett specialfall av en parallellogram.
En kvadrat är ett specialfall av en rektangel.
En kvadrat är ett specialfall av romb, rektangel och parallellogram.
All text om begreppen kommer från svenska Wikipedia.
Mål. Kunna beskriva en rektangel och en kvadrat samt kunna rita dessa.
Provet kommer att vara vecka 47, må för 7B och torsdag för 7F
Michael bondestams film behandlar omkrets men även arean för en triangel. Det är repetition från förra året.
Lektion 10 - Beskriv cirkeln och dess omkrets
Mål.
Kunna beskriva en cirkel (sida, radie, diameter, mittpunkt)
Förstå vad talet Pi kommer ifrån och veta att det är en symbol för ca 3,14.
genomgång. vad är pi?
genomgång - Cirkeln
Cirklar och pi. En Powerpoint som beskriver nio olika övningar eller laborationer på pi. Svårighetgraden varierar från åk 6-9. Det finns ett exempel på hur två elever redovisar sitt arbete i ppt.
Mikael Bondestams film behandlar även arean. Det är överkurs :)
Beting. Räkna alla uppgifter på sidan 53-54.
Fördjupning. Matte Direkt sidan 64-65 där pi = 3,14.
Lektion 11 - Diagnosen
Nu kommer diagnosen sent i kursen och några av er har kanske gjort den redan men vi ska ändå göra den tillsammans. Alla på en gång. Och på tid. Därefter rättar du.
.
Efter det får ni reflektera över vad ni behöver öva på. Titta på diagnosresultatet. Bläddra igenom boken och titta på wikiskola. Därefter bloggar ni era instruktioner till er själva.
Eleverna gav synpunkter på varandras bilder och vi sammanställde det till en lagom lång presentation. Dessutom innehåller den en förbättringsuppgift för kommande elever. Eleverna berättar också vad de tyckte om övningen.
Powerpointfrågor - geometri.En ppt med frågor till eleverna. Den tränar begrepp och förståelse. Eleverna kan jobba en och en eller två och två och skriver sina svar i ppt-filen. Filemn kan de spara på en server och få rättad.
Repetitionsuppgifter från lärarhandledningen som delas ut på papper.
Vi tittar igenom den tillsammans och gör förbättringar.
Laboration – Omkrets delat med diameter
Inledning
Börja med några mätningar. Ungefär hur lång omkrets har en cirkel med diametern. Försök att rita upp cirklarna och lägg ett snöre eller måttband runt.
a)10 cm b) 7 dm c)2 m
Fortsättning
Eleverna mäter omkrets och diameter på olika objekt