Fysik 1: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag)
Hakan (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(34 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
__NOTITLE__
__NOTITLE__
__NOTOC__
__NOTOC__
''Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.''
{{clear}}
[[File:GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg|miniatyr|vänster|160px|Isaac Newton 1689.]]
[[Fil:Galileo.arp.300pix.jpg|miniatyr|höger|160px|Galileo Galilei.]]
[[Fil:James-clerk-maxwell 1.jpg|miniatyr|vänster|160px|James Clerk Maxwell.]]
[[Fil:Albert Einstein (Nobel).png|miniatyr|höger|160px|Albert Einstein 1921.]]
=== 1 [[Intro med Fysikens grunder|Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)]] ===
===  2 [[Krafter Fysik1]] ===


[[Fil:GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg|miniatyr|vänster|130px|Isaac Newton 1689.]]
=== 3 [[Densitet och Tryck Fysik1]] ===
[[Fil:Galileo.arp.300pix.jpg|miniatyr|höger|130px|Galileo Galilei.]]
[[Fil:James-clerk-maxwell 1.jpg|miniatyr|vänster|130px|James Clerk Maxwell.]]
=== 4 [[Rörelse Heureka|Rörelse Fysik 1]] ===
[[Fil:Albert Einstein (Nobel).png|miniatyr|höger|130px|Albert Einstein 1921.]]


''Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.''
=== 5 [[Energi Heureka|Energi och arbete]] ===


== [[Intro med Fysikens grunder|Intro med Fysikens grunder (Fysik 1)]] ==
=== 6 [[Laddningar och fält]] ===


== [[Krafter Fysik1]] ==
=== 7 [[Elektricitet Fysik 1|Elektrisk energi, spänning och ström]] ===


== [[Densitet och Tryck Fysik1]] ==
=== 8 [[Elektriska kretsar]] ===


== [[Rörelse Heureka|Rörelse Fysik 1]] ==
=== 9 [[Värme och temperatur Fysik1|Värme]] ===


== [[Energi Heureka|Energi Fysik 1]] ==
=== 10 [[Energi miljö och klimat Heureka|Energi miljö och klimat]] ===


== [[Värme och temperatur Fysik1]] (kap 7)==
=== 11 [[Kraft och rörelse]] ===


== [[Elektricitet Fysik 1]] (kap 8) ==
=== 12 [[Relativitet|Relativitet Fysik1]] ===


== [[Mikrokosmos och makrokosmos Fysik 1]] (kap 10) ==
=== 13 [[Materia och naturens krafter]] ===


== [[Avslutningsprov Fysik 1]] ==
=== 14 [[Strålning från atomer och rymden]] ===


== [[Laborationer i Fysik 1]] ==
=== 15 [[Kärnenergi heureka|Kärnenergi]] ===


== [[Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan]] ==
=== 16 Strålning på gott och ont ===


''Bilderna finns på Wikipedia''
''Bilderna finns på Wikipedia''
-----
=== [http://www.algodoo.com/algobox/profile.php?id=20999&page=1 Tuveros Algodooer] ===
=== [https://www.khanacademy.org/science/physics Khan Academy] ===
=== [https://www.youtube.com/watch?v=ClpDY5bQopQ&list=PL9vtgMKwdviKwRzFRQ64XiCROLB2VCQtU Åkes Youtubefiilmer] ===


=== Kapitel i Heureka ===
=== [[Laborationer i Fysik 1]] ===


Energi och arbete
=== [[Begrepp i Fysik 1]] ===


Laddningar och fält
=== [[Arduino i fysiken]] ===


Elektrisk energi, spänning och ström
=== [[Fysikböcker på nätet]] ===


Elektriska kretsar
=== [[Läsprojekt: Fysik]] ===


Värme
=== [[Projektuppgifter i Fysik 1]] ===


[[Energi miljö och klimat Heureka|Energi miljö och klimat]]
=== [[Nobelpris i Fysik]] ===


[[Kraft och rörelse]]
=== [[Formelsamling Fysik 1 Heureka]] ===


Relativitet
=== [[Errata till Heureka! Fysik 1 första upplagan]] ===


Materia och naturens krafter
=== Lösningar till alla uppgifter ===


Strålning från atomer och rymden
Lösningar till alla uppgifter i Heureka 1: [https://sites.google.com/a/skola.malmo.se/pagy-jb/heureka-1 Andreas Josefssons lösningar].


Kärnenergi
=== [[Inför nationella provet i Fysik 1]] ===


Strålning på gott och ont
-----


=== Centralt innehåll ===
=== Centralt innehåll ===

Nuvarande version från 19 november 2018 kl. 21.17


Den här sidan vänder sig till elever. Det finns material för lärare på diskussionssidan. Klicka på fliken ovanför.

Fil:GodfreyKneller-IsaacNewton-1689.jpg
Isaac Newton 1689.
Fil:Galileo.arp.300pix.jpg
Galileo Galilei.
Fil:James-clerk-maxwell 1.jpg
James Clerk Maxwell.
Fil:Albert Einstein (Nobel).png
Albert Einstein 1921.

16 Strålning på gott och ont

Bilderna finns på Wikipedia


Lösningar till alla uppgifter

Lösningar till alla uppgifter i Heureka 1: Andreas Josefssons lösningar.


Centralt innehåll

Rörelse och krafter

  • Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
  • Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
  • Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
  • Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
  • Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
  • Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.

Energi och energiresurser

  • Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
  • Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
  • Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
  • Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
  • Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
  • Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.

Strålning inom medicin och teknik

  • Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
  • Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
  • Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
  • Tillämpningar inom medicin och teknik.

Klimat- och väderprognoser

  • Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
  • Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
  • Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.

Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder

  • Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
  • Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
  • Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
  • Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
  • Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
  • Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
  • Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
  • Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.