Andragradsekvationer: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(12 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 30: | Rad 30: | ||
== Rötterna == | == Rötterna == | ||
Vi utgår från andragradsekvationen på standardform: | |||
: <math> ax^2+bx+c = 0</math> | |||
Lösningen till andragradsekvatoner kallas rötter. Andragradsekvationer kan ha två rötter, en dubbelrot eller komplexa rötter (icke-reel lösning). | Lösningen till andragradsekvatoner kallas rötter. Andragradsekvationer kan ha två rötter, en dubbelrot eller komplexa rötter (icke-reel lösning). | ||
Rad 35: | Rad 39: | ||
[[File:SolutionsToQuadraticEquation-1.png|thumb| | [[File:SolutionsToQuadraticEquation-1.png|thumb| | ||
'''A:''' Två skärningspunkter, två reella rötter<br>'''B:''' En skärningspunkt, en reell dubbelrot<br>'''C:''' Ingen skärningspunkt, rötterna komplexa]] | '''A:''' Två skärningspunkter, två reella rötter<br>'''B:''' En skärningspunkt, en reell dubbelrot<br>'''C:''' Ingen skärningspunkt, rötterna komplexa]] | ||
Att lösa en andragradsekvation med reella koefficienter motsvaras av att finna skärningspunkterna för | Att lösa en andragradsekvation med reella koefficienter motsvaras av att finna skärningspunkterna för parabeln | ||
:<math>y=x^2</math> | :<math>y=x^2</math> | ||
och den räta linje|räta linjen | och den räta linje|räta linjen | ||
:<math>y = k\,x + m</math> | :<math>y = k\,x + m</math> | ||
vars riktningskoefficient ''k'' är ''-b/a'' och som skär ''y''-axeln i punkten (''0, m''), där ''m = -c/a''. Andragradsekvationen kan därför skrivas som ett [[ekvationssystem]]: | vars riktningskoefficient ''k'' är ''-b/a'' och som skär ''y''-axeln i punkten (''0, m''), där ''m = -c/a''. Andragradsekvationen kan därför skrivas som ett [[Ekvationssystem_Ma2c|ekvationssystem]]: | ||
:<math> | :<math> | ||
\begin{cases}y=x^2 \\y=-\cfrac{b}{a} \ x - \cfrac{c}{a}\end{cases} | \begin{cases}y=x^2 \\y=-\cfrac{b}{a} \ x - \cfrac{c}{a}\end{cases} | ||
Rad 52: | Rad 56: | ||
* <math>x^2 + 2x + 2 = 0</math> | * <math>x^2 + 2x + 2 = 0</math> | ||
:har två lösningar som är komplexa tal | :har två lösningar som är komplexa tal | ||
Ekvationens ''diskriminant'' | Ekvationens ''diskriminant'' avgör vilket av de tre fallen som gäller. | ||
''Delar av texten i detta avsnitt kommer från [https://sv.wikipedia.org/wiki/Andragradsekvation Wikipedia]'' | ''Delar av texten i detta avsnitt kommer från [https://sv.wikipedia.org/wiki/Andragradsekvation Wikipedia]'' | ||
Rad 95: | Rad 99: | ||
: <math>x_1=-4, \qquad x_2=-3</math> | : <math>x_1=-4, \qquad x_2=-3</math> | ||
}} | }} | ||
= En sammanfattning = | |||
<pdf>Fil:Andragradsekvationer_sammanfattning.pdf</pdf> | |||
= Uppgifter = | = Uppgifter = | ||
== Klurig uppgift == | |||
{{uppgruta| | |||
Ekvationen <math>( x+3)(x-4) = 0</math> | |||
har rötterna <math> x=-3 </math> och <math> x=4.</math> | |||
Förklara hur du vet det. | |||
Multiplicera nu ihop faktorerna och lös ekvationen med pq-formeln. | |||
Vad visar denna övning? | |||
}} | |||
== Uppgiftsblad == | |||
<pdf>File:Övning_pq2.pdf</pdf> | <pdf>File:Övning_pq2.pdf</pdf> | ||
Rad 142: | Rad 165: | ||
}} | }} | ||
= | = Öva val av metod = | ||
Öva strategier med denna fina övning med facit: [https://www.geogebra.org/m/CCtqSQU5 andragradsekvationer alla metoder] av Svetlana och Anders. | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" title="" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/CCtqSQU5/width/1233/height/608/border/888888/sfsb/true/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="1233px" height="608px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
= GGB - Grafisk lösning = | = GGB - Grafisk lösning = | ||
Rad 177: | Rad 191: | ||
= Problemlösning = | = Problemlösning = | ||
<pdf>Fil: | <pdf>Fil:Fru_Anderssonska_hägn2.pdf</pdf> | ||
=Lär mer= | =Lär mer= |
Nuvarande version från 15 maj 2020 kl. 09.17