Andragradsekvationer: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Ulrika (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(120 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | |||
=Teori= | |||
{{malruta | '''Andragradsekvationer''' | {{malruta | '''Andragradsekvationer''' | ||
Du kommer att lära dig lösa andragradsekvationer med hjälp av den mytomspunna pq-formeln. }} | Du kommer att lära dig lösa andragradsekvationer med hjälp av den mytomspunna pq-formeln. }} | ||
== | ===Fullständiga andragradsekvationer=== | ||
=== | ====pq-formeln - Förklaring==== | ||
{{#ev:youtube| | {{#ev:youtube|goYnB61nrjg|400|right|Mario om nyttan med andragradsekvationer.}} | ||
En generell beskrivning av en andragradsekvation ser ut så här: | |||
:<math> x^2 + px + q = 0 </math> | |||
där ''p'' och ''q'' är tal (siffror) i den speciella ekvationen. | |||
Den allmänna ekvationen har lösningen: | |||
:<math> x=-\frac{p}{2} \pm \sqrt{(\frac{p}{2})^2-q} </math> | |||
Om du vill lösa en ekvation behöver du bara ta reda på vad p och q motsvaras av i din ekvation och sedan sätter du in dessa siffror i formeln ovan. | |||
Tänk på att det inte ska stå någor framför <math>x^2 </math>-termen | |||
Uttrycket inom rottecknet kallas ekvationens '''diskriminant'''. | |||
==== | == Rötterna == | ||
Vi utgår från andragradsekvationen på standardform: | |||
: <math> | : <math> ax^2+bx+c = 0</math> | ||
Lösningen till andragradsekvatoner kallas rötter. Andragradsekvationer kan ha två rötter, en dubbelrot eller komplexa rötter (icke-reel lösning). | |||
[[File:SolutionsToQuadraticEquation-1.png|thumb| | |||
'''A:''' Två skärningspunkter, två reella rötter<br>'''B:''' En skärningspunkt, en reell dubbelrot<br>'''C:''' Ingen skärningspunkt, rötterna komplexa]] | |||
Att lösa en andragradsekvation med reella koefficienter motsvaras av att finna skärningspunkterna för parabeln | |||
:<math>y=x^2</math> | |||
och den räta linje|räta linjen | |||
:<math>y = k\,x + m</math> | |||
vars riktningskoefficient ''k'' är ''-b/a'' och som skär ''y''-axeln i punkten (''0, m''), där ''m = -c/a''. Andragradsekvationen kan därför skrivas som ett [[Ekvationssystem_Ma2c|ekvationssystem]]: | |||
:<math> | |||
\begin{cases}y=x^2 \\y=-\cfrac{b}{a} \ x - \cfrac{c}{a}\end{cases} | |||
</math> | |||
Om skärningspunkter saknas har ekvationssystemet endast komplexa lösningar. | |||
: <math> x= | En andragradsekvation har, i enlighet med algebrans fundamentalsats, alltid två lösningar, som är reella eller komplexa tal, beroende på ekvationens koefficienter: | ||
* <math>x^2 + 2x + 1 = 0</math> | |||
:har två lösningar som är identiska reella tal (dubbelrot) | |||
* <math>x^2+2x-1=0</math> | |||
:har två reella lösningar | |||
* <math>x^2 + 2x + 2 = 0</math> | |||
:har två lösningar som är komplexa tal | |||
Ekvationens ''diskriminant'' avgör vilket av de tre fallen som gäller. | |||
''Delar av texten i detta avsnitt kommer från [https://sv.wikipedia.org/wiki/Andragradsekvation Wikipedia]'' | |||
= Exempel = | |||
====pq-formeln - Exempel==== | |||
{{ | {{exruta|pq-formeln på standardandragradsekvation | ||
: <math>x^2+4x-5=0</math> | |||
: <math>x=-\frac{4}{2} \pm \sqrt{(\frac{4}{2})^2+5}</math> | |||
: <math>x=-2 \pm \sqrt{(2)^2+5}</math> | |||
: <math>x=-2 \pm \sqrt{4+5}</math> | |||
: <math>x=-2 \pm 3</math> | |||
: <math>x_1=-2 + 3=1</math> | |||
: <math>x_2=-2 - 3=-5</math> | |||
}} | |||
<br> | <br> | ||
{{exruta|pq-formeln på knepigare ragradsekvation | |||
: <math>3x^2-9x=12</math> | |||
: <math>3x^2-9x-12=0</math> | |||
: <math>x^2-3x-4=0</math> | |||
: <math>x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{(\frac{3}{2})^2+4}</math> | |||
: <math>x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{9}{4}+4}</math> | |||
: <math>x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{9}{4}+\frac{16}{4}}</math> | |||
: <math>x=\frac{3}{2} \pm \sqrt{\frac{25}{4}}</math> | |||
: <math>x=\frac{3}{2} \pm \frac{5}{2}</math> | |||
: <math>x_1=\frac{3}{2} - \frac{5}{2}=-\frac{2}{2}= -1</math> | |||
: <math>x_2=\frac{3}{2} + \frac{5}{2}=\frac{8}{2}=4</math> | |||
}} | |||
===Faktorisering för att lösa andragradsekvationer=== | |||
{{exruta| Lös ekvationen | |||
: <math>x^2+7x+12=0 </math> | |||
Hitta faktorerna | |||
: <math>(x+3)(x+4)=0</math> | |||
Rötterna ges av nollproduktmetoden | |||
: <math>x_1=-4, \qquad x_2=-3</math> | |||
}} | |||
= En sammanfattning = | |||
<pdf>Fil:Andragradsekvationer_sammanfattning.pdf</pdf> | |||
= Uppgifter = | |||
== Klurig uppgift == | |||
{{uppgruta| | |||
Ekvationen <math>( x+3)(x-4) = 0</math> | |||
har rötterna <math> x=-3 </math> och <math> x=4.</math> | |||
Förklara hur du vet det. | |||
Multiplicera nu ihop faktorerna och lös ekvationen med pq-formeln. | |||
Vad visar denna övning? | |||
}} | |||
== Uppgiftsblad == | |||
<pdf>File:Övning_pq2.pdf</pdf> | |||
= Programmering = | |||
===Pythonlösning=== | |||
{{Python|[[Andragradsekvation_Python|Andragradsekvation Python]]}} | |||
{{clear}} | {{clear}} | ||
== | == Dataövning == | ||
*[[Dataövning - konsekutiva tal]] | |||
= Aktivitet = | |||
===Hur det började=== | |||
Den här behöver man fundera på en stund. | |||
:[https://www.geogebra.org/m/PVUFVf3W How AlKhawarizmi Solved Quadratic Equation] | |||
:eller [http://www.geogebratube.org/student/m358 Quadratic equations in early Baghdad] | |||
===GGB-bok=== | |||
Bläddra igenom den här GeoGebraboken och få en överblick över hur andragradsekvationer fungerar | |||
: https://ggbm.at/drMyunCX | |||
= Tävning = | |||
=== | === Matematikdueller === | ||
{{ | {{uppgruta| Matematikduellernas uppgifter är hemliga | ||
[[Fil:Pq-spelen.png|200px|höger|Så går duellerna till]] | |||
Men så här går de till: | |||
: Kval | |||
: Grundomgång | |||
: Finaler | |||
}} | }} | ||
== | = Öva val av metod = | ||
Öva strategier med denna fina övning med facit: [https://www.geogebra.org/m/CCtqSQU5 andragradsekvationer alla metoder] av Svetlana och Anders. | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" title="" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/CCtqSQU5/width/1233/height/608/border/888888/sfsb/true/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="1233px" height="608px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
= GGB - Grafisk lösning = | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" title="Andragradsekvation med grafisk lösning" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/kmeg9yyb/width/857/height/581/border/888888/sfsb/true/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="857px" height="581px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
= GGB - funktion = | |||
===Förstå rötterna grafiskt=== | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" title="Andragradsekvationer med pq-formeln" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/B4vtTgKP/width/782/height/450/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/true/rc/false/ld/false/sdz/true/ctl/false" width="782px" height="450px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
[https://www.geogebra.org/m/M7qzyh9M Hela konnstruktionen finns här] (med frågor och diskussioner). | |||
= | = Problemlösning = | ||
<pdf>Fil:Fru_Anderssonska_hägn2.pdf</pdf> | |||
=Lär mer= | |||
{| class="wikitable" align=right | {| class="wikitable" align="right" | ||
|- | |- | ||
| {{sway | [https://sway.com/FTDCByRbfHyodx4y?ref{{=}}Link Andragradskvationer]}}<br /> | |{{sway | [https://sway.com/FTDCByRbfHyodx4y?ref{{=}}Link Andragradskvationer]}}<br /> | ||
|- | |- | ||
| {{ | |{{wplink| [https://sv.wikipedia.org/wiki/Andragradsekvation Andragradsekvationer] }}<br /> | ||
|- | |- | ||
| {{matteboken |[https | |{{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-2/andragradsekvationer/andragradsekvationer Andragradsekvation] }}<br /> | ||
|} | |} | ||
* [[Repetition inför prov Algebra Ma2C]] | *[[Problemlösning med ekvationer]] | ||
* Facit och bedömning: Christers bedömningsmall från mellandagen bör finnas [ | |||
*[[Repetition inför prov Algebra Ma2C]] | |||
*Facit och bedömning: Christers bedömningsmall från mellandagen bör finnas [//wikiskola.se/images/Prov_1_-_L%C3%B6snf%C3%B6rslag.ppsx här]. Lösningen är till Prov 1 ver 4 (2013). Lägg på SlideShare. | |||
*Diagnos 2 med pq-formeln | |||
{{print|[http://wikiskola.se/images/Snabbdiagnos2_kvadrerings_och_pq.pdf Snabbdiagnos 2]}} | |||
===rs-formeln=== | |||
rs-formeln är en variant av pq-formeln: | |||
:<math>x^2 = rx + s</math> | |||
ger | |||
:<math>x = \frac{r}{2} \pm \sqrt{(\frac{r}{2})^2+s}</math> | |||
(Färre minustecken.) | |||
Kan du förklara hur rs-formeln funkar? | |||
{{clear}} | |||
===Lär dig begreppen på engelska=== | |||
== | <html> | ||
<iframe src="//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/1DznnbwHsnbfVb" width="425" height="355" frameborder="0" align="right" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC; border-width:1px; margin-bottom:5px; max-width: 100%;" allowfullscreen> </iframe> | |||
</html> | |||
Genom att se PowerPointen till höger blir du bättre på att lösa andragradsekvationer genom faktorisering. | |||
[http://www.slideshare.net/yvettelee3956/rs-solving-graphingquadraticequation Rs solving graphingquadraticequation] | |||
{{ | {{clear}} | ||
===[https://www.geogebra.org/m/gT97AMuj Välja lämplig metod för att lösa en andragradsekvation]=== | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" title="" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/gT97AMuj/width/750/height/616/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="750px" height="616px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
===Se två filmer med Michael Bondestam=== | |||
{{#ev:youtube|eQZEtWY_4kE|340|left}}{{#ev:youtube|FVMWj3PTn7U|340|right}} | |||
<br> | |||
{{clear}} | |||
==Exit ticket== | |||
<headertabs /> |
Nuvarande version från 15 maj 2020 kl. 09.17