Baskemi och Materia

Nationella mål

• ha insikt i materiens uppbyggnad av elementarpartiklar och atomer, (Fy)
• ha insikt i hur materien och livet studeras på olika organisationsnivåer, (Fy)

• ha kunskap om några grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt-tekniska produkter, (Ke)

• känna till hur man på ett säkert sätt hanterar vanliga kemikalier och brandfarliga ämnen, (Ke)

Materia

Materia from Malin Åhrby

Lokalt mål

• Känna till vad densitet är och hur man räknar ut den i teoretiska och praktiska situationer.

Vad är kemi?

I sexan tycker jag att man kan ha med ett avsnitt som inleder med att ta reda på vad som är kemi. Det bygger till stora delar på det kapitel som inleder Puls Kemi och som har just namnet Vad är kemi?

• Att skriva labbrapport
• Minilaborationerom densitet att användas vid övandet av att skriva rapport

Blandningar

Blandningar from Malin Åhrby

materia, vikt och volym

Planer

Film. Blandningar och lösningar

• arbetsplan för området materia år 6 2009
• lektionsplanering för materia år 6 2009.

Övningar

• Att väcka intresse för ma/no i år 5 detta ska spaltas upp.
• Laboration med mätning av volym, där eleverna vandrar från station till station och kollar på centikuber, mätglas och mjölkpaket, mm. Se även avsnitt om mått mm i tal och räkning år 6
• Kursplan mal och kriterier - materia
• Lektionsplanering (utkast f åk 7 ht 06).
• Lektionsplanering Materia2 (vt 08)
• Läxförhör om atomen.
• Instuderingsfrågor med läsanvisningar till materia.
• Instuderingsfrågor med läsanvisningar till densitet.
• PPT om atomen
• Hemlaboration – Densitet, nr 1
• En tankeväckande labb med is i hett vatten. Vad händer när isen smälter? Ofta uppstår fina diskussioner mellan tre ståndpunkter.
• Ett knippe små laborationer om Arkimedes och densitet

• En laboration om att mäta densitet med tydlig instruktion och separat kalkylark för att skriva in värdena.
• En lista med värden för densiteten hos några vanliga material.
• Densitet – laboration i tabellform.
• Enkel snabb labb med aceton. De ska gissa vad de har i e-kolven.
• Jag gjorde en laboration där elevern kokar en, för dem okänd, vätska i ett vattenbad (olika för varje grupp; metanol, aceton, ...). Utifrån den uppmätta kokpunkten kan de finurla ut ur en tabell vad det är för vätska. Tyvärr verkar inte labben säker så som jag gjorde den (med värmeplatta). Förutom detta fungerade labben bra.

Tematiskt arbete om att tillverka och återvinna (även teknikanknytning)

• Lektionsplanering om temat.
• Läxförhör 1 plast och läxförhör 2 plast.
• Redigerade wikipediatexter om bröd, flaskor, burkar, etc
• En text om att grupparbeta på två.

Elevarbete - De viktigaste grundämnena

• Innan jag utvecklade Kofis kol gjorde jag en ”eleven-forskar-själv”-uppgift som jag inte var särskilt nöjd med. Eleverna gick i nian och borde kunna tillämpa sina kunskaper tänkte jag. Men resultatet blev magert.
• Man kanske kan arbeta vidare på min projektbeskrivning av ett elevarbete kring naturens viktigaste grundämnen.

Syror, baser och salter

• Av tradition läser man ofta ett större avsnitt om kursplan - syror baser och salter. Även om det inte svarar mot ett specifikt uppnåendemål tillhör det traditione att läsa mer eller mindre av detta. Det är alltså upp till läraren och klassen att komma fram till hur mycket man hinner göra v detta. Jag har ägnat några veckor åt detta i min profilklass.
• Som inledning klippte jag ihop en del provfrågor från grundkurser i sexan och sjuan i syfte att låta eleverna repetera. De kan lösa uppgifterna med hjälp av boken men samtidigt har de en gång klarat liknade frågor på prov. Men man glömmer fort och mycket.
• Jag gjorde en demonstration där eleverna fick klura ut vad en handlade om genom att ställa tjugo frågor. Sedan fick de skriva en observationsrapport baserat på det de fick reda på.

• En laboration om fyra sätt att tilverka ett salt.

• En ppt om begreppet mol (bearbetning från Wikipedia).

• En hemuppgift för den som har rest på provet. En strävansuppgift.

• En presentation av miljöproblemen och kemin bakom.

• Jag lät eleverna i åk 7 sammanfatta vad de visste om surt och basiskt. Det blev en powerpoint. Här följer även en excelkurva över ett försök (demo) med utspädning. Kurvan blev inte bra eftersom jag inte rörde om nog bra, i sig något intressant att diskutera. Instuderingsfrågor om växthuseffekten och försurningen.

Filer som jag tappat bort efter flytten från MaNoTek

• http://manotek.se/Syror och baser/repetition infor syror baser salter.doc
• http://manotek.se/Syror och baser/laboration_4_satt_gora_salt.doc
• http://manotek.se/Syror och baser/Mol.ppt
• http://manotek.se/baskemi_och_materia/miljoproblem_o_kemin3.ppt
• http://manotek.se/baskemi_och_materia/rest_hemuppgift_syror_baser_salter.doc
• http://manotek.se/baskemi_och_materia/stravansarbete_till_syror_o_baser.doc
• http://manotek.se/Syror och baser/observationsrapport.doc
• http://manotek.se/baskemi_och_materia/syror_o_baser_sammanlagd.ppt
• http://manotek.se/baskemi_och_materia/pH_utspadning_lab_resultat.xls
• [http://manotek.se/baskemi_och_materia/instuderingsfragor_vaxthuseffekt_o_forsurning.doc

Elektrokemi

• Elektrokemi är kanske inte baskemi, men det är ett område som många anser måste läsas trots att där saknas uppnåendemål i de nationella kursplanerna. Det är förvisso ett lämpligt stoff för laborationer och ifall man abetar med energi. Jag har en mal och kriterier - elektrokemi.doc kursplan och en lektionsplanering. En batteriövning handlar om att eleverna ska fylla i en tabell som sammanfattar olika batterier. När man undervisar elektrokemi händer det ofta att man ritar anoder och katoder i en bägare, så jag gjode en mallbild. Tanken är att lägga upp den med projektorn och rita vidare för just det specifika fall jag pratar om.

• En idéhistorisk text respektiv ppt om Galvani, Volta och Faraday.

• En ppt som förklarar tre elektrolyslaborationer.

• En hemuppgift för den som har rest på elektrokemiprovet.