Potensekvationer: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(18 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | |||
= Teori = | = Teori = | ||
Rad 8: | Rad 9: | ||
'''Potensekvationen''': | '''Potensekvationen''': | ||
En potensekvation är en typ av ekvation där exakt en potens ingår, och basen okänd medan exponenten är ett känt reellt tal. | |||
Ekvationen | |||
<math> x^a = b </math> | <math> x^a = b </math> | ||
där a och b är reella tal | där a och b är reella tal, är en potensekvation. | ||
När vi möter potensekvationer i Matematik 1c är exponenten <math>a</math> ofta 2, 3, 1/2 eller 1/3 | |||
: | '''Lösning''': balansera ekvation genom exponentiering ("upphöjning"). | ||
: <math>x = b^ | : <math>(x^a)^{1/a} = b^{1/a}</math> | ||
'''Observera''': Vid jämna exponenter finns det två | : <math>x = b^{1/a}</math> | ||
{{viktigt| | |||
'''Observera''': Vid jämna exponenter finns det två lösningar, en positiv och en negativ. | |||
'''Exempel på en potensekvation med negativ rot''': | |||
: <math>x^2 = 4</math> | |||
: <math>x = \pm4 ^{1/2}</math> | |||
: <math>x = \pm 2</math> | |||
: Alltså: <math>x_1 = - 2,~x_2 = 2</math> | |||
}} | |||
= Exempel = | = Exempel = | ||
Rad 30: | Rad 48: | ||
: <math>x = \pm 2</math> | : <math>x = \pm 2</math> | ||
Observera den '''negativa roten'''. | |||
'''Exempel 2''': | '''Exempel 2''': | ||
Rad 46: | Rad 64: | ||
Denna ekvation saknar reella lösningar. Vi kan inte ta roten ur ett negativt tal (ännu, vi lär oss det i ma2c) för då bildas imaginära tal. | Denna ekvation saknar reella lösningar. Vi kan inte ta roten ur ett negativt tal (ännu, vi lär oss det i ma2c) för då bildas imaginära tal. | ||
'''Exempel 4''': | |||
: <math>(x + 1)^2 = 16</math> | |||
Två fall: | |||
: <math>(x + 1) = -4</math> och : <math>(x + 1) = 4</math> | |||
Med lösningarna: | |||
: <math> x + = -5</math> och : <math> x = 3 </math> | |||
'''Exempel 5''': | |||
En kvadrat har arean 144 cm<sup>2</sup>. Hur lång är kvadratens sida? | |||
Lösning: | |||
: <math> x^2 = 144 </math> | |||
: <math> x = \sqrt{144} </math> | |||
: <math> x = \pm{12} </math> | |||
Eftersom sidor inte kan vara negativa är svaret 12 cm. | |||
{{clear}} | {{clear}} | ||
= En löst uppgift = | |||
<pdf>Fil:Uppgift_20481.pdf</pdf> | |||
= Aktivitet = | = Aktivitet = | ||
Rad 115: | Rad 165: | ||
<pre> | <pre> | ||
# förklarar syftet med spelet | # förklarar syftet med spelet | ||
print("Detta spel handlar om att gissa det tal som | print("Detta spel handlar om att din kamrat ska gissa det tal som du matar in. Skriv in kamratens gissningar och läs upp vad programmet säger. ") | ||
# Ange ett tal | # Ange ett tal | ||
number = input("Ange ett tal mellan 1 - 100. ") | number = input("Ange ett hemligt tal mellan 1 - 100. ") | ||
# använd heltal | # använd heltal | ||
Rad 131: | Rad 181: | ||
# gissa talet | # gissa talet | ||
guess = input (" | guess = input ("Skriv in talet (mellan 1-100) din kamrat gissar på: ") | ||
if guess == "exit": | if guess == "exit": | ||
break | break | ||
Rad 140: | Rad 190: | ||
# jämför gissning med tal | # jämför gissning med tal | ||
if guess < number: | if guess < number: | ||
print("Talet du angav ar mindre | print("Talet du angav ar mindre än mitt hemliga tal.") | ||
elif guess > number: | elif guess > number: | ||
print("Talet du angav | print("Talet du angav är större än mitt hemliga tal.") | ||
else: | else: | ||
print("Grattis! Du har gissat talet som | print("Grattis! Du har gissat talet som jag tänkt på (matat in).") | ||
print("Talet är:",number,) | print("Talet är:",number,) | ||
print("Och det har tagit dig",count,"gissningar.") | print("Och det har tagit dig",count,"gissningar.") | ||
Rad 156: | Rad 206: | ||
= Uppgifter = | = Uppgifter = | ||
=== Uppgift 1 === | |||
Lös ekvationen: | |||
: <math> 9 x^5 = 63 </math> | |||
=== Uppgift definitionsmängd === | |||
GeoGebra är ett dynamiskt verktyg vilket innebär att du kan pröva vad som händer om man varierar en parameter. Till detta används glidare (sliders). | |||
{{uppgruta|'''När är funktionen definierad för negativa x-värden?''' | {{uppgruta|'''När är funktionen definierad för negativa x-värden?''' |