Matematik 2C: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
== Taluppfattning, aritmetik och algebra == | == Taluppfattning, aritmetik och algebra == | ||
Begreppet logaritm | Begreppet logaritm | ||
* [[Exponentialfunktioner och logaritmer]] | |||
motivering och hantering av logaritmlagarna. | |||
Motivering och hantering av algebraiska identiteter inklusive kvadrerings- och konjugatregeln. | Motivering och hantering av algebraiska identiteter inklusive kvadrerings- och konjugatregeln. | ||
Begreppet linjärt ekvationssystem. | Begreppet linjärt ekvationssystem. | ||
* [[Ekvationssystem]] | |||
Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential-, andragrads- och rotekvationer samt linjära ekvationssystem med två och tre obekanta tal. | Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential-, andragrads- och rotekvationer samt linjära ekvationssystem med två och tre obekanta tal. | ||
| Rad 26: | Rad 31: | ||
hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. | hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. | ||
Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar. | Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar. | ||
| Rad 34: | Rad 38: | ||
Egenskaper hos andragradsfunktioner. | Egenskaper hos andragradsfunktioner. | ||
* [[Funktioner_2C|Andragradsfunktioner]] | |||
Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg. | Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg. | ||
Versionen från 12 november 2017 kl. 18.50
<facelikebutton style="2" showsend="0"></facelikebutton>
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Taluppfattning, aritmetik och algebra
Begreppet logaritm
motivering och hantering av logaritmlagarna.
Motivering och hantering av algebraiska identiteter inklusive kvadrerings- och konjugatregeln.
Begreppet linjärt ekvationssystem.
Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential-, andragrads- och rotekvationer samt linjära ekvationssystem med två och tre obekanta tal.
Utvidgning av talsystemet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer.
Geometri
Begreppet kurva,
räta linjens ekvation
parabelns ekvation
hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp.
Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar.
- Geometri. Likformighet, transversalsatsen, randvinkelsatsen, kordasatsen, bisektrissatsen.
Samband och förändring
Egenskaper hos andragradsfunktioner.
Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg.
Sannolikhet och statistik
Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersökningar inklusive regressionsanalys.
Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse.
Egenskaper hos normalfördelat material.
Problemlösning
Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.