Matematik 1c: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
Rad 500: | Rad 500: | ||
Arean för en triangel är basen * höjden / 2. Det gäller även om höjden faller utanför basen. Se exempel i geoGebra nedan: | Arean för en triangel är basen * höjden / 2. Det gäller även om höjden faller utanför basen. Se exempel i geoGebra nedan: | ||
<ggb_applet width="858" height=" | <ggb_applet width="858" height="400" version="3.2" ggbBase64="UEsDBBQACAgIAKNicD8AAAAAAAAAAAAAAAAMAAAAZ2VvZ2VicmEueG1s7Vrbcts2EH1OvgLDh04vkcSLqNhTMRk5cRzPuHVm5OahLx2QhCjEFKmQoCPlf/oL/YH8WBcXUryIsi5xbTfRC0kABHbP7h7sQhy+XMxCdEOSlMaRoxldXUMk8mKfRoGjZWzSOdJevng6DEgcEDfBaBInM8wczeqaGm/P6IunT4bpNP6EcCiGvKfkk6OxJCMaSucJwX46JYSVm3G2oCHFyfLS/UA8ljraBIcp75BTnEfzjOWDvZl/QVOWj+mJ9eYhZa/pDfVJgsLYc7Qj/Ujjd+9JwqiHQ0fr67poMR3NtPVKJzRZvHcaJ/RzHDE+XCwmJg+xS0LQf8yWIUHohvdasmsCgxFK6WcCWJm8bdgTEAxJ5oXUpzjiegoRYRBCn6jPpo5m2wasRmgwBT1sQ5ezeXGc+ONlysgMLf4kSQySGjY3wVI+WfIpBZFhQVsXXeUnMQ25GRPGQOAU4QVZgRkk1K88nKcncbhqmsc0Yq/wnGWJsLalmoTejgZrJVzgURSERLWBFt6UeNduvBhLECw59dVyLl4RArnBqziME5Rw5G0YoK6uvIoxXNJilC7G6GKEmoNPWvQbx6YYIa6uvEpT0UiKpjQ3cq1ziPGCpog3cBjBSQvlhZEdTUNZRNlF/gDecb1Slb/wezZzITrK/lHMaXytOYe9mvsMa4HTcKi+3fCnYa/x0vCaJBEJpa9F4CJZnKXSoUvB5BOPzuBRdihkMbf6H6CHbPVJkJBcfxmkEnfRW/HnWvOwlwvBZUhBZY8B1wAsjEPCyYBBHDra2y9/X+MInV68Ph1fnZ9pyMeMD+DBFZIZgchjwsuibEYS6hV4jzgTPRnCkpla2MpDQ/BSLEimbqUSADCgxRWBkOZTDHddI+eGJTBOWWkx3W+xr5Y2cvgAUqEnRPdcTgBsSIivSJapgEFzmFKEX0mggh/lnCU3kUDcDolVh8T81iE5aULyHZNG5BjfMTEabPKdThqYGN8AJAvYTlOeF+cKvfsLloBmR/txZDxDJ8ZP+Soib9JQr4Gk6ihN0ABNZrlqxCrLKEM26AvM+MWVlwI1fUvU9I16q707RQsF3lK5PfpcsrXMDnkassqJb0PMLBAzATFzd8TMh4+YpRAT5HkwYlaBmAWIWbsjZj18xEyFmLk7YhuJ6m2cpJDokjC8iufzOml19O7zNay1BTi8fAvk5TDWSkNRss4oFNsdUdzNMOAh7rCbxmHGyNiDVDu6iD1Bb7l8KvE3dFEFcq8b5H53NOA3E7ogq+KupbQt6iU2hbIkAt+DxVdceTCzbm8qUYtf47WGWr/hbmEnw7ZKuws315aGupxMUsKEawpIO8bxtmbUD7KiObAL9jA3m7G0fd2jHatsc7oX15RTAHEysDfVHJQErPhIVzbQD6OjKjZv/h/YWHtj09jczvKtrcrTz1CZDHbd8M7uF+YVUGJ7EZnTrkh58WyGIx9FeAbqvYvDZRBHQi3KT0IR1nmkIWxwp0LY5EpLjTKW918lFEcBCeWwQA7jR6oW2FUuqJZZg6dcMEesmKqVaswa1bSj31IE5ER9wI6qb47FlAT8qRAkuB9t9vamnJJyZ1pNtY0K5GMkx6Ty5JHO5iH1KCvcJuQRfw4hmKREHMg1zwWvCZnzc93L6CrBUcpP/rctIOvgk0cGficnPbh5LuA/fszwTx4Z/KstR4LfeeDOX+XvC5CxjbzrrO1uZmaubmEA9w6t2HYo8wDpqx34y4RNY9jIcLjGBGfSBG7DBN4OJvAekwk69cytAwXGceU3uHObFFFWM4crzeE1zDG6LVcp536jez7qKIE96JpVbCvQH++XCr6mKcOR1+LLowZ4b7/888En0WYIG4cm6qW2Inzrw9ud9WilxROc7qqFfGV7HdR+1TwjaNdilBC8Y1aO4ZWzs5PdVMlfqinT79oHGKRZjU1VNSaQQz8j5Qeoh8RBRLPuqss5vWsJOeBvYOflVc1hopZmumOZr8iC5X8T/PAxi9mvubAOks/ol1z+dZIzeF+rTnaf2wnEbcLecdJCak85PtJLP8sWPGerTE2VvLdDZFYgknYtASSjeRt4bvt/4H7h6fcVPIa5Gz5WBR/uvhV8ypGxBUi3/SWwBUgVotwRJfHZVAoBOSkONuU3VPyrnPzTmF3cDYJ2UG7W7TZ0qww+VoVRlcRHksTXsPdm3q6XWbg9OyzOZg17z/TQ1GXWIq5fv841uoahm6alm/2BaRv2wD7tGIM90saGpv95NdYrf2ckvtBTHy+++BdQSwcI2n+ii54GAADuKAAAUEsBAhQAFAAICAgAo2JwP9p/ooueBgAA7igAAAwAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAGdlb2dlYnJhLnhtbFBLBQYAAAAAAQABADoAAADYBgAAAAA=" framePossible = "true" showResetIcon = "true" showAnimationButton = "true" enableRightClick = "true" errorDialogsActive = "true" enableLabelDrags = "true" showMenuBar = "true" showToolBar = "true" showToolBarHelp = "true" showAlgebraInput = "true" allowRescaling = "true" /> | ||
All bilder i galleriet nedan är CC [http://commons.wikimedia.org/wiki/Main_Page Från WikiMedia Commons]. | All bilder i galleriet nedan är CC [http://commons.wikimedia.org/wiki/Main_Page Från WikiMedia Commons]. |
Versionen från 16 november 2011 kl. 11.22
Allmänt
- Miniräknare? Instruktionen till Nationella provet säger att digitala hjälpmedel (dator) är tillåtet på provet.
- Ma 1c.Kursplan'
- Matte A kursen finns på Wikibooks.
Grovplanering
TEINF11 Matematik 1c, period 1, 2 (4 lekt/vecka)
Vi använder Libers matematikbok Matematik M1c, av Sjunnesson, Holmström, Smedhamre. Innehållsrubrikerna nedan är kapitel i boken.
Vecka Innehåll 34-36 Taluppfattning och aritmetik 37-40 Agebra och ekvationer 41-42 Geometri 43 MD+ Geometri 44 Höstlov 45-47 Samband och förändring 48-50 Sannolikhet och statistik 51-1 Jullov
Extramatte
Mål
Repetera det som hänt under veckan så att du hänger med.
Hur
Lösa alla svarta uppgifter. Prata om de svårigheter som kan ha varit.
Mål
Repetera grunder
Hur
Testerna i boken
- Jobba metodiskt med ett avsnitt i taget.
- Interaktiva uppgifter finns på denna sida.
Miniräknare
Vi behöver inte skaffa räknare. Allt man kan göra på räknaren gör man lika bra eller bättre på datorn och datorn har vi alltid på lektionerna.
Tidigare var miniräknaren nödvändig på nationella provet men från och med i år är det tillåtet att använda datorn på nationella provet.
Vi behöver göra vissa begränsningar av datorns kommunikationsförmåga under provet:
- Nätverket stängs eller får nytt lösenord den aktuella dagen.
- Du stänger skype, msn, facebook.
- Du stänger ner nätverket och Bluetooth på din dator.
- Du ser till att inte öppna anteckningar eller sådant som kan uppfattas som fusklappar.
- Du sitter med skärmen fullt synlig och provvakten sitter bakom eleverna så det blir fullt synligt vad som görs på datorn.
Om vi gör på detta sätt har vi begränsat möjligheterna till otillåten datoranvändning på de sätt vi kan. Om vi trots detta misstänker fusk kan vi analysera datortrafiken på skolans nät.
Miniräknare i datorn:
- kalkylatorn i Windows, start - program - tillbehör
- WolframAlpha.org
- GeoGebra
- Excel
- Google Docs - kalkylark
- http://www.widgetbox.com/ som du ser ovan
Kapitel 1 - Taluppfattning och Aritmetik
Grovplanering: v 34-36 Taluppfattning och Aritmetik
Lektion 1 Tal, implikation och ekvivalens
Först måste vi:
- dela ut böcker
- reflektera över resultaten från diagnosen
- gå igenom några uppgifter ur diagnosen
- ge läxa.
Sid 6-11 i boken Matematuik 1C av Sjunnesson, Holmström, Smedhamre. Vi behandlar begreppen naturliga tal, heltal, rationella tal, irrationella tal och reella tal.
Sedan går vi in på begreppen implikation och ekvivalens.
Uppgift: Hitta på egna implikationer och ekvivalenser.
Implikation ==>
Tina har en tax ==> Tina har hund
Ekvivalens <==>
Vi har en täljare och en nämnare <==> Vi har en kvot
Läs: Tal och räkning i Wikibooks
Lektion 2 - Definition sats och bevis
Inledning
- Har ni övat hemma?
- Läs igenom Webbmatte för grundskolan om ni vill repetera.
- Titta på kursplaneringen
- Veckoförhör varje fredag, helt diagnostiskt?
Först: mer genomgång av diagnosen, sid 4-5.
Definition En definition är en bestämning eller avgränsning av ett språkligt uttrycks betydelse. Källa Wikipedia
Exempel: Ett udda tal slutar på 1, 3, 5, 7 eller 9.
Sats Ett bevisat påstående, en matematisk regel.
Bevis Ett bevis är en övertygande argumentationskedja som visar att en viss slutsats gäller. Wikipedia
Bevisa att medelvärdet är lika med medianen för fem på varandra följande tal.
Lektion 3 - Negativa tal
Länkar
- Öva grunder i negativa tal med matteva
- Wikipedia
- Mikael Bondestam
- Webbmatte för grundskolan om du vill repetera.
- Webbmatte för gymnasiet
- Kanske kan du ha nytta av att titta på denna film från matematikvideo
- Lång artikel av Ingvar O Persson som undervisade mig på lärarhögskolan
Visa
20+(-5) = 15 + 5 + (-5) = 15 Alltså: 20+(-5) = 20 - 5
20 - (-5) = 20 + 0 - (-5) = 20 + 5 + (-5)- (-5) = 20 + 5 Alltså: 20 - (-5) = 20 + 5
Vad handlar det om?
- minustecken kan betyda subtraktion eller negativa tal
- a+(-a) = 0 definition
- a+(-b) = a-b addition
- a-(-b) = a+b subtraktion
- a*(-b) = -ab multiplikation
- (-a)*(-b) = ab multiplikation
- (-a)/b = -(a/b) division
- (-a)/(-b) = a/b division
Lektion 4 - Primtal
Titta gärna på avsnitten om faktorisering och primtal för grundskolan.
Teori
Primtal är bara delbara med ett och sig själva. (positiva tal)
Alla positiva tal är uppbyggda av primtal (man dela upp dem i faktorer som är primtal)
jämna tal är delbara med två om siffersumman är delbar med ttre så är talet delbart med tre om talet slutar på noll eller fem är det delbart med fem
- Pröva gärna att använda Excel för att undersöka om ett tal är ett primtal.
Datorövning. Lär dig mer om ett tal genom WolframAlpha. Du ser bland annat hur talet delas upp i faktorer. Skriv bara talet på raden och klicka enter.
Datorövninga från matteva. Delbarhetsreglerna
- Här kan det vara bra att känna till att:
Ett helt tal är delbart med 2, om sista siffran (entalet) är jämt eller 0. 3, om talets siffersumma är delbar med 3. 4, om det tal, som bildas av de två sista siffrorna är delbart med 4. 5, när sista siffran är 0 eller 5. 6, när villkoren för 2 och 3 både är uppfyllda. 7, när talets tiotal minus dubbla antalet av talets ental är delbart med 7. Ex.:392 är delbart med 7 (39-4=35) 8, när det tal, som bildas av de tre sista siffrorna är delbart med 8. 9, när talets siffersumma är delbar med 9. 10, när talets sista siffra är en nolla.
Denna lista kommer från denna sida
Lektion 5 - Tal i bråkform
Glöm inte att repetera med webbmatte.se men du kan även repetera på wikiskolas bråksida.
Definition
Bråket a/b har täljare a och nämnare b
Satser
Man kan förlänga bråk
Man kan förkorta bråk Då behöver man ofta faktorisera
Vid addition och subtraktion måste bråken göras liknämniga. Minsta gemensamma nämnare.
Multiplikation av bråk
a/b * c/d = ac / bd
Visa grafiskt: 2/3 * 1/4
Division av bråk
a/b / c/d = a/b * d/c = ad / bc
Rita 6m-repet som delas i bitar om 3/4
M Bondestam ger en förklaring av multiplikation och division med bråk.
Lektion 6 - Potenser
Satser och definitioner nedan är hämtade från Wikipedia.
Definition: Potens
I sin enklaste form definierar man potenser som resultatet av upprepad multiplikation.
Exempelvis, 43 (utläses 4 upphöjt till 3) blir 4 · 4 · 4 = 64.
Satser: Räkneregler för potenser
Ur definitionen av potenser med positiva tal som heltalsexponent kan man härleda följande räkneregler, potenslagarna:
- xm * xn = xm+n
- xm / xn = xm-n, (x ≠ 0)
- (xm)n = xm*n
- xn*yn = (xy)n
Läxa till måndag att räkna klart sidan 32. Dessutom inlämningsuppgift till nästa fredag. Wolfram Alpha
Definition: Exponenten är noll
Med utgångspunkt i att potenslagarna skall gälla även när exponenten är ett negativt heltal inför man definitionerna att
a0 = 1 (om a ≠ 0)
Exempel: 20 = 1
Definition: Exponenten är negativ
- a−n = 1 / an (om a ≠ 0).
Exempel: 2−1 = 1 / 21
Definition: Exponenten är ett rationellt tal
För att den tredje potenslagen ska fungera, definieras värdet av potenser med rationell exponenter
- x = a p/q (där a > 0) är det positiva tal x som uppfyller xq = ap
Speciellt betecknas a1/2 som kvadratroten ur a och a1/3 som kubikroten ur a.
Satser: Roten ur produkter och kvoter
Lektion 7 - Positionssystemet och olika talbaser
Tisdag
Vi tittar på snittet på veckodiagnosen och delar ut dem.
Decimala talsystemet (tiosystemet) är ett positionssystem som baseras på talet 10 och därmed använder 10 olika siffror (det normala antalet fingrar), 0–9. Sedan låter man siffrans position bestämma vilken 10-potens som siffran skall multipliceras med. På detta sätt blir talet
304 = 3·102 + 0·101 + 4·100.
Ett exempel från boken:
Visa att 0,375 = 3/8
Binära talsystemet
Det binära talsystemet är en representation för tal som har talbasen två. Det betyder att enbart två olika siffror används, ett och noll. Binära tal används praktiskt taget av alla datorer eftersom de använder digital elektronik och boolesk algebra (eller binär algebra som det också kallas). I Europa var Juan_Caramuel_y_Lobkowitz Caramuel först med att beskriva det binära talsystemet som han då kallade Dyadik. Medan Gottfried Leibniz gjorde det känt för en bredare publik. Talsystemet upptäcktes dock långt tidigare av den forntida matematikern Pingala.
Det binära talsystemets talföljd består bara av två siffror, 0 och 1. Nästa tal är det, av de talen som kan skrivas med ettor och nollor, som kommer näst i sifferraden. Så talen blir: 0, 1, 10, 11, 100, 101, 110, 111, 1000, 1001, 1010, 1011, 1100, 1101, 1110, 1111, 10 000 o.s.v
De gamla egyptierna använde det binära talsystemet för att skriva bråktal i decimalform. De använde dock inte ettor och nollor, utan de använde sig av en symbol kallad 'Horus öga'. Olika delar av symbolen motsvarade olika positioner på höger sida om kommatecknet. Om just den delen ritades ut motsvarade det en etta på den positionen, om den utelämnades motsvarade det en nolla.
Precis som i det decimala talsystemet är den högra siffran minst signifikant. Med enbart den siffran kan talet 0 och 1 beskrivas. För att beskriva talet 2 måste en ny siffra skrivas till vänster om den första, det vill säga '10', varpå talet 3 följer representerat som '11'. Detta fortgår på samma maner ju högre upp man behöver komma.
Exempel på hur man kan skriva för att konvertera ett binärt tal till decimaltal:
Om det binära talet är 10101101 så är det decimala talet
1·27 + 0·26 + 1·25 + 0·24 + 1·23 + 1·22 + 0·21 + 1·20 = 128 + 0 + 32 + 0 + 8 + 4 + 0 + 1 = 173
Om ett binärkomma finns närvarande så representerar siffrorna till höger om det en mot höger ökande negativ tvåpotens. Exempel:
11,0012 = 1·21 + 1·20 + 0·2-1 + 0·2-2 + 1·2-3 = 2 + 1 + 0 + 0,125 = 3,12510
Vid representation av tal med decimaler är det dock idag mycket vanligare att använda IEEE:s flyttalsrepresentation
Horners metod
En intressant egenskap i det binära talsystemet är att en multiplikation med två erhålles genom att helt enkelt skifta alla siffror en plats åt vänster och sätta dit en nolla. Denna egenskap ger följande intressanta variant av Horners metod: För att enkelt beräkna det decimala värdet av ett binärt tal i huvudet behöver du bara läsa talet från vänster och multiplicera varje delsumma med två; om den binära siffran är en etta så addera dessutom en etta till summan. Man börjar med summan 0. Med samma exempelsträng som ovan (10101101) blir det så här:
0·2+1=1 , 1·2=2, 2·2+1=5, 5·2=10, 10·2+1=21, 21·2+1=43, 43·2=86, 86·2+1=173
Omvandla binärt till decimalt
Omvandla decimalt till binärt
Hexadecimala talsystemet
Lektion 8 - Tiopotenser och prefix
Tisdag
Definition: a*10<top>n</top>, a mellan ett o tio
Gör uppg 1813, 1820
Prefix: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix
Lektion 9 - Avrundning
Repetitionsrutan
Testet
Upptäck och visa 51
Aktivitet s 52
Lektion 10 - Sammanfattning och repetition
Fredag: Veckodiagnos.
Kapitel 2 - Algebra
Lektion 11 - Räknelagar
Lektion 12 - Algebraiska uttryck
Lektion 13 - Formler
Genomgång: Gör uppgifterna 2303, 2310 och 2312.
Lektion 14 - Förenkling av uttryck
Fredag v 37
Uppgift 2409 hade en fråga om koefficient som vi inte hittade förklarad i boken. Därför en Excelfil som förklarar och visar med hjälp av taxiexemplet.
Lektion 15 - 2.5 Faktorisering
Fredag v 38
Genomgång
- 15/20 =
- (4x+8) / 4 =
- 2cd2 - 6c2d =
- (6a2 - 18ab) / 12a
Gör någon gruppuppgift.
- Uppgift 38 fr kapitel 1 i boken. Storleksordna talen utan hjälp av miniräknare eller dator: 224, 318, 415, 56
- Är det så att hälften är lika med två tredjedelar av tre fjärdedelar? Förklara på lite olika sätt. var beredda att redovisa en förklaring.
Gallup: är vi hjälpta av dessa?
http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1
Lektion 16 - Ekvationer
Ekvationer är ett omfattande avsnitt som vi kommer ägna mestadelen av veckan åt.
Måndag - Fredag v 39
Lektion 17 - Omskrivning av formler
Måndag v 40
Lektion 18 - Olikheter
Tisdag v 40
- handuppräckning, vem har pluggat matte i helgen?
- histogram för klassen
- har jag gått för fort fram
- titta på snittet
- Åtgärder:
- alla på extramatten
- fem elever schemalagda på mattestugan (Ja det blir tre extratimmar på onsdag
- typuppgifter
- en bunt filmer och länkar
Lektion 19 - Repetition
Onsdag v 40
Prov - Kapitel 1 och 2
Provet är på fredag i vecka 40
jag rekommenderar att du löser så många "blandade uppgifter" som möjligt. jag har även ett övningsblad med facit som du kan hämta på mitt rum. Missa inte att bläddra igenom boken och plugga på alla definitioner, satser och bevis.
Filmer att repetera aritmetik med:
Filmer att repetera algebra med:
Kapitel 3 - Geometri
14 delavsnitt på två veckor?? Vi behöver mer tid.
Prov efter kapitlet?
Nåväl, vi siktar på att göra kapitel 3.1-3.2 under vecka 41 och 3.3-3.4 under vecka 42.
lektion 20 - Geometriska satser och bevis
Första delen av Kapitel 2.1: Första lektionen gjorde vi sidorna 112-117 och arbetade till och med uppgift 3122.
Vi kommer att behöva mer tid för satser och befivis och även för definitioner och begrepp, ex likformig, biskektris mm.,
Definition:
En rak vinkel är 180o
Definition:
Två linjer är parallella om de likbenägna vinklarna är lika stora. Alternatvinklar Sidovinklar
Satser:
Vertiklavinklar Likbelägna vinklar Alternatvinklar Sidovinklar
Övning: Titta på alla filmer om vinklar på Geogebra
Sats:
Vinkelsumman i en triangel är 180o
Begrepp:
Likbent triangel Liksidig triangel Bisektris
Lektion 21 - Geometriska figurer
Kvadrat Romb Parallelltrapets Triangel Cirkel Cirkelsektor Prisma Cylinder Pyramid Kon Klot
Triangelns tyngdpunkt ligger i skärningspunkten för bisektriserna. Testa på geogebra.
Arean för en triangel är basen * höjden / 2. Det gäller även om höjden faller utanför basen. Se exempel i geoGebra nedan:
<ggb_applet width="858" height="400" version="3.2" ggbBase64="UEsDBBQACAgIAKNicD8AAAAAAAAAAAAAAAAMAAAAZ2VvZ2VicmEueG1s7Vrbcts2EH1OvgLDh04vkcSLqNhTMRk5cRzPuHVm5OahLx2QhCjEFKmQoCPlf/oL/YH8WBcXUryIsi5xbTfRC0kABHbP7h7sQhy+XMxCdEOSlMaRoxldXUMk8mKfRoGjZWzSOdJevng6DEgcEDfBaBInM8wczeqaGm/P6IunT4bpNP6EcCiGvKfkk6OxJCMaSucJwX46JYSVm3G2oCHFyfLS/UA8ljraBIcp75BTnEfzjOWDvZl/QVOWj+mJ9eYhZa/pDfVJgsLYc7Qj/Ujjd+9JwqiHQ0fr67poMR3NtPVKJzRZvHcaJ/RzHDE+XCwmJg+xS0LQf8yWIUHohvdasmsCgxFK6WcCWJm8bdgTEAxJ5oXUpzjiegoRYRBCn6jPpo5m2wasRmgwBT1sQ5ezeXGc+ONlysgMLf4kSQySGjY3wVI+WfIpBZFhQVsXXeUnMQ25GRPGQOAU4QVZgRkk1K88nKcncbhqmsc0Yq/wnGWJsLalmoTejgZrJVzgURSERLWBFt6UeNduvBhLECw59dVyLl4RArnBqziME5Rw5G0YoK6uvIoxXNJilC7G6GKEmoNPWvQbx6YYIa6uvEpT0UiKpjQ3cq1ziPGCpog3cBjBSQvlhZEdTUNZRNlF/gDecb1Slb/wezZzITrK/lHMaXytOYe9mvsMa4HTcKi+3fCnYa/x0vCaJBEJpa9F4CJZnKXSoUvB5BOPzuBRdihkMbf6H6CHbPVJkJBcfxmkEnfRW/HnWvOwlwvBZUhBZY8B1wAsjEPCyYBBHDra2y9/X+MInV68Ph1fnZ9pyMeMD+DBFZIZgchjwsuibEYS6hV4jzgTPRnCkpla2MpDQ/BSLEimbqUSADCgxRWBkOZTDHddI+eGJTBOWWkx3W+xr5Y2cvgAUqEnRPdcTgBsSIivSJapgEFzmFKEX0mggh/lnCU3kUDcDolVh8T81iE5aULyHZNG5BjfMTEabPKdThqYGN8AJAvYTlOeF+cKvfsLloBmR/txZDxDJ8ZP+Soib9JQr4Gk6ihN0ABNZrlqxCrLKEM26AvM+MWVlwI1fUvU9I16q707RQsF3lK5PfpcsrXMDnkassqJb0PMLBAzATFzd8TMh4+YpRAT5HkwYlaBmAWIWbsjZj18xEyFmLk7YhuJ6m2cpJDokjC8iufzOml19O7zNay1BTi8fAvk5TDWSkNRss4oFNsdUdzNMOAh7rCbxmHGyNiDVDu6iD1Bb7l8KvE3dFEFcq8b5H53NOA3E7ogq+KupbQt6iU2hbIkAt+DxVdceTCzbm8qUYtf47WGWr/hbmEnw7ZKuws315aGupxMUsKEawpIO8bxtmbUD7KiObAL9jA3m7G0fd2jHatsc7oX15RTAHEysDfVHJQErPhIVzbQD6OjKjZv/h/YWHtj09jczvKtrcrTz1CZDHbd8M7uF+YVUGJ7EZnTrkh58WyGIx9FeAbqvYvDZRBHQi3KT0IR1nmkIWxwp0LY5EpLjTKW918lFEcBCeWwQA7jR6oW2FUuqJZZg6dcMEesmKqVaswa1bSj31IE5ER9wI6qb47FlAT8qRAkuB9t9vamnJJyZ1pNtY0K5GMkx6Ty5JHO5iH1KCvcJuQRfw4hmKREHMg1zwWvCZnzc93L6CrBUcpP/rctIOvgk0cGficnPbh5LuA/fszwTx4Z/KstR4LfeeDOX+XvC5CxjbzrrO1uZmaubmEA9w6t2HYo8wDpqx34y4RNY9jIcLjGBGfSBG7DBN4OJvAekwk69cytAwXGceU3uHObFFFWM4crzeE1zDG6LVcp536jez7qKIE96JpVbCvQH++XCr6mKcOR1+LLowZ4b7/888En0WYIG4cm6qW2Inzrw9ud9WilxROc7qqFfGV7HdR+1TwjaNdilBC8Y1aO4ZWzs5PdVMlfqinT79oHGKRZjU1VNSaQQz8j5Qeoh8RBRLPuqss5vWsJOeBvYOflVc1hopZmumOZr8iC5X8T/PAxi9mvubAOks/ol1z+dZIzeF+rTnaf2wnEbcLecdJCak85PtJLP8sWPGerTE2VvLdDZFYgknYtASSjeRt4bvt/4H7h6fcVPIa5Gz5WBR/uvhV8ypGxBUi3/SWwBUgVotwRJfHZVAoBOSkONuU3VPyrnPzTmF3cDYJ2UG7W7TZ0qww+VoVRlcRHksTXsPdm3q6XWbg9OyzOZg17z/TQ1GXWIq5fv841uoahm6alm/2BaRv2wD7tGIM90saGpv95NdYrf2ckvtBTHy+++BdQSwcI2n+ii54GAADuKAAAUEsBAhQAFAAICAgAo2JwP9p/ooueBgAA7igAAAwAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAGdlb2dlYnJhLnhtbFBLBQYAAAAAAQABADoAAADYBgAAAAA=" framePossible = "true" showResetIcon = "true" showAnimationButton = "true" enableRightClick = "true" errorDialogsActive = "true" enableLabelDrags = "true" showMenuBar = "true" showToolBar = "true" showToolBarHelp = "true" showAlgebraInput = "true" allowRescaling = "true" />
All bilder i galleriet nedan är CC Från WikiMedia Commons.
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Fraktal figur
Bevis: Vinkelsumman i en triangel är 180o
- GeoGebras hemsida har ett bevis att vinkelsumman är 180o
- testa vinkelsumman i praktiken
Bevis:
Gör bevisen på sidan 116.
Läs mer:
Lektion 22 - Pythagoras sats
Bevis:
Webbmatte om Pythagoras sats Fendt nr 2
Även här kommer bilderna från commons.wikimedia.org
Uppgift: Titta själv igenom Geoegebras film om pythagoras sats.
Uppgift: Hitta ditt eget favoritbevis på nätet och visa för oss andra. Bra övning: Upptäck Pythagoras i GeoGebra.
Lektion 23 - Likformighet
Lektion 24 - Trigonometri
Läs mer om sinus på Wikipedia.
Engelska Wikipedia är ännu bättre på sinus.
http://www.walter-fendt.de/m14e/sincostan_e.htm Walter Fendt om trigonometri
Detta svar får du om du skriver in sine på Wolfram Alpha
Definitioner:
- Motstående katet
- Närliggande katet
- Sin v = motstående katet / hypotenusan
- Cos v = närliggande katet / hypotenusan
- Tangens v = motstående katet / närliggande katet
Digitalt
- Grader och radianer
- Miniräknare eller dator
- Datorns räknare
- Excel - så här kan det se ut
Definition: Ta reda på vinkeln
Om y = roten ur x så är 'y2 = x. Dessa två hänger ihop och den ena kan ses som den omvända av den andre. Detta kallas inversen, den inversa funktionen.
På samma sätt som det finns en invers funktion till kvadraten på ett tal, nämligen roten ur så finns det en invers funktion till sinus och cosinus.
Om sin v = a/h då är v = arcsin(a/h) eller sin-1(a/h) Om cos v = b/h då är v = arccos(b/h) eller cos-1(b/h) 0ch på samma sätt för tangens
Lektion 25 - Vektorer
vad är vektorer och vad ska man ha dem till?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vektorgrafik
Vad är det för likhet mellan rebubbled och bilspelet xx?
Hur räknar man på kulans väg i CS?
Fysikerna ritar pilar för kraft och hastighet men inte för area eller temperatur.
Titta på Physics.fla
Den vetgirige tar en titt på engelska och svenska wikipedia om Bezierkurvor vilka används frekvent inom datorgrafiken.
Kolla vektorerna på fysiksidan.
Mån 9-9.55
Vad är en vektor?
Sid 144-147.
Definition: vektor
GeoGebra: "Basic Vector Addition and Subtraction for Dummies"
Definition: motsatta vektorer
Sats: Parallella vektorer
Definition: storleken av en vektor
Mån 10.05-10.55
Addition av vektorer
Sid 148-150.
Sats: Kommutativa lagen för vektorer
Mån 11.05-12
Subtraktion av vektorer
Sid 151-154.
Definition: Subtraktion av vektorer
Mån 13-14
Vektorer i koordinatsystem
Sid 155-158.
Definition: Basvektorer
Sats: Räkneregler för vektorer
Sats: Storleken av en vektor
Fredag: Diagnos på hela kapitel 3
3.4 Vektorer och trigonometri.
Sid 159-163.
GeoGebra
Länken går till min sida med GeoGebra-grejor.
Jag vill att ni ska ladda ner programmet och börja lära er det. Vi kommer att lära oss tillsammans för jag är själv ingen fena på det.
Här finns en GeoGebrafil med addition av vektorer. Lek med den och försök göra något med vektorer och trigonometri.
Kunskapskontroll kapitel 3
Tyvärr var inte resultaten på Diagnos 6 och 7 tillräckligt bra för att vi ska kunna känna oss helt klara. Ni kommer därför att få en uppgift som ni ska göra individuellt och lämna in. Ni får göra den hemma eller i skolan på er lediga tid. Det är lämpligt att ni samarbetar. Uppgiften är att du ska lämna in snygga fullständiga lösningar på diagnos 6 och 7. Detta ska vara klart senast fredagen den 11 november.
Ni kan få papper på måndag men Diagnos sex finns här och Diagnos 7 finns här om du vill börja med en gång.
Detta är en kombination av hemtenta och samarbetsövning.
Uppgiften: Du ska göra om diagnos 6 och 7. Du kan jobba hemma eller på rasterna i skolan. Du ska jobba själv men ni får gärna samarbeta. Det är inget problem om det kommer in liknade lösningar men jag accepterar inga exakta kopior.
Krav för godkänt: Minst åtta poäng på varje diagnos. Extraberöm för snygga lösningar.
Mål:
- Ni ska kunna geometrin
- Ni ska öva er på att samarbeta och repetera med hjälp av boken.
- Ni ska upptäcka fördelarna med att plugga tillsammans
Snygga lösningar:
- Skriv alla dina lösningar på rutade papper i A4-format.
- Skriv ditt namn på varje blad. Skriv lösningens nummer.
- Använd luftiga marginaler.
- Ha luft mellan uppgifterna.
- Skriv av det viktiga från uppgiften.
- Använd figurer.
- Förklara vilka satser och formler du använder
- Redovisa dina beräkningar
- Stryk under svaret eller skriv "Svar:"
Kapitel 4 - Samband och förändring
Kapitel 4 handlar om Samband och förändring och består av 14 delar.
4.1 Procent
Procentbegreppet och tre problemtyper, 174-178
måndag
Promille och ppm, 178-180
tisdag
Procentenheter, 181-183
Detta gör vi på tisdagen i vecka 45.
Mikael Bondestam om skillnaden mellan procent och procentenheter.
Förändringsfaktor, 184-188
ons
Index, 189-191
fre
Kul grej: Bråk, decimal procent i GeoGebra
Ränta, 192-195
måndag
Genomgång diagnos 8
Börja med att som repetition göra uppgift 5 från Diagnos 8. Gör det på det krångliga sättet (elevlösning) och jämför med hur enklet det blir med hjälp av förändringsfaktorn.
Kolla: Wolfram Alpha är enastående på uppgift 10.
Genomgång:
Exempel 1 på sid 193 i boken Det lönar sig att lösa uppgiften i Excel.
4.2 Funktionsbegreppet
Vad är en funktion? 196-200
tis
Följande GeoGebrafil har jag gjort själv. Den visar tre sätt att rita parabler.
genom att mata in ordet parabel samt ange tre punkter genom att angen linje och en punkt (styrlinje och brännpunkt genom att ange funktionen (inklusive start och stoppvärden = definitionsmängd)
Observera att de tre punkterna I, G, H på den blå parabeln motsvarar lösningen på Exempel 1 i boken sidan 197.
<ggb_applet width="1000" height="550" version="3.2" ggbBase64="UEsDBBQACAgIAKR9bz8AAAAAAAAAAAAAAAAMAAAAZ2VvZ2VicmEueG1s3Vjbcts2EH1uvgLDp6SJaFxJYkZKRk2cxDPuZcZpHvrQGYiEJNQUqZKQI7nTz+mX9Me6AEjdnLh1ar/YD6a0WC13z549ADl8tV6U6Eo3ramrUURiHCFd5XVhqtkoWtnpIItevXwynOl6pieNQtO6WSg7ilhMI2dfmZdPvhm28/oTUqV3+Wj0p1Fkm5WOULtstCraudY2mKeqbMGuVmtTGtVsfpz8pnPb7hZCjLNqubJ9kHxRnJu2/3ri77csjX1jrkyhG1TW+ShKBGQOnz7qxppclaOI42ChUFZGDhbBxNzqvG7MdV1Z574LXqqJLqH+C7spNUJXbpWFpSk4I9Saaw1BqbMNTzwEQ73KS1MYVbk6fYrghNAnU9g5+JIUMphrM5tDHUJmIVxe101xsWmtXqD1L7qp4UacxlJKzkUmGMFwE7TpVnAWUyaZpAkREruALdQCmcgYDCkTRGYySQSDn3xpxd9WX11oa6HCFqm1bnucZ40p9j+ftd/VZbFtzbI2lX2tlnbVeHKwzuRhGkUAZ+PKG1ezUnc2SDGf6/xyUq8vAmYshP6wWfqf+HQms9d1WTeoGUVUCHDorpNw9T4uz60X9j7Ye3QxXNDtOpHUe/jrJFxDZ00VUuvqJn3RBPe3MS1yBgjuON3D4SkxiiK0qow9778Aly53lTr/H1aLCczSPpu2Ick9hRyeHHFteKmbSpeBUBX0dVWv2kDb0DqfR6Fzs4CvYaEDRLlm/QwJBGuhZ43u8w6TGODyq3iftEfm4UmfhMuhhVxzC4oC9VhXi5t4C9M2it7//delqtDp+ZvTiw9n7yJUKOsc3AiVeqFhvqwnh+fWFqY30VZmai8ZRzDu8IblzxLFU0qVy7kCS4z7Ud+AgOxX5+N9XxeHNasKsPMFwawuXQDXnaXWRaeZtiM0WkJIPx570HvEWrQGlYoZZUwSmMgEC5FmMKqjaEBEDKZUpKBKRDJOINXrENkHCHPmBGUnRkCDgNe/IHf6OJDjOKYiBU0HHQOMOE+20GGWJSxNUp6CZlJ+N+jyerFQVYEqtYA0zkEgPF7GbUBIYcc8pIiDMWC0sv2CCqG6ADe64LRmC7KKDuXHzmHOK93CWPMdBCe3d2oPl/1WCRLEDtNOEL+6Vzu0B/BbmRIiEyo44xlsN9TjzVgM/HRdIJwTlqUebUE4bE0EC0k4NImzY7m9pV79exV82iB7ZgF7e27sXTj+9nFwnNBYYNjzuWAJAM4SFjjOYiFoCmhTyeAoIwHf/8Hxn1SjJnWpjnj+NvBc3eB5fjvPQe5NvkU6f0Ci4wOeO9p/bcP+GzHNTFdXkF3dtAitcZgKTLOEwv+UiEymkrqxwC4F6f7gXAbKRDKOnQzhrv1r8nmHjbd/LuQ12WsvcKsxazR24YggsSApxpkghDAqIzTuogAtKKUkcfEZT4EjYzjnDhJ3mIyxOwZyxx+475j587sUicgYZsD9zNF/zJ2ewriLmOEk4wmnWGKAeSzcAmMii7M0TSWncNomyf3N77vHMb/U+cLAZu56X/v3+8eBDeuwcfv1/YFz9jjAGfToUHxXdI60vS43Vb0wqjxS9z/OXqB3L9D7P2/I+/R2eZ+uKn+S34nzlxU+uR+Fd8runtrcg+y9Kvxhfl9G8W1f8yGGT9foOUpi/OzXpzDpz8IX9C1yZt9At38OAsGVk17RZ70H9+yOcM8ecEOlbhPae5J+yP30Ns66iT6EenoDt/HtuB3KwvirZIHQ8PLBXx9UGu7wvIi5zODZkDKJM5by04EI5/CYubdE7jyRUNia0zs+MZ7sP6X7t1jdC76X/wBQSwcIlJ6f5VEFAAASFAAAUEsBAhQAFAAICAgApH1vP5Sen+VRBQAAEhQAAAwAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAGdlb2dlYnJhLnhtbFBLBQYAAAAAAQABADoAAACLBQAAAAA=" framePossible = "true" showResetIcon = "true" showAnimationButton = "true" enableRightClick = "true" errorDialogsActive = "true" enableLabelDrags = "true" showMenuBar = "true" showToolBar = "true" showToolBarHelp = "true" showAlgebraInput = "true" allowRescaling = "true" />
Definitionsmängd och värdemängd, 201-203
tis
GeoGebra: jag instruerar och eleverna prövar att rita en trinangel med omskriven cirkel.
4.3 Linjära funktioner
Repetition: Förra gången stiftade vi bekantskap med en parabel som naturligtvis låter sig ritas i GeoGebra. En av kurvorna är precis den som kommer ur bokens Exempel 1 på sidan 197.
Man kan naturligtvis rita kurvan i Wolfram Alpha oxå. Det är bara att högerlicka på uttrycket i GeoGebra och kopiera till inmatningsfältet. Wolfram Alpha finns förresten som en Gadget till er som har Vistra eller 7:an.
- Lutning på GeoGebra.se
- taxifärd från Geogebrainstitutet
- linjär funktion med glidare från Geogebrainstitutet
Sidorna 204-208
onsdag
4.4 Proportionalitet
Direkt proportionalitet, 209-212
fre
Fler proportionaliteter, 213-215
måndag
4.5 Potensfunktioner
Sidorna, 216-217
tisdag
4.6 Exponentialfunktioner
Sidorna, 218-222
ons
- Exponentialfunktion i GeoGebra från GeoGebra.se
4.7 Mer om grafiska lösningar
Sidorna 223-230
fre
Kapitel 5 - Sannolikhet och statistik
Kapitel 5 handlar om Sannolikhet och statistik och består av nio delar (en del har teori, exempel och uppgifter).
5.1 Hur stor är chansen?
Sidorna 244-248
må
5.2 Oberoende händelser
Sidorna 249-251
ti
5.3 Händelser i flera steg
on
Sidorna 252-255
fre
Beroende händelser i flera steg, 256-258
må
Komplementhändelse, 259-260
ti
5.6 Hur ofta inträffar en händelse?
Sidorna 261-266
ons
Här är det lämpligt med några laborationer. Kanske olika uppgifter som gruperna får redovisa på nätet.
5.5 Statistik i samhälle och vetenskap
Sidorna 267-275
fre
Här kan man tänka sig att eleverna gör egna undersökningar och redovisar...
5.6 Vilseledande statistik
Sidorna 276-277
må
5.7 Några statistiska lägesmått
Sidorna 278-282
ti
Nationellt prov Ma1C - Onsdagen den 14 december
Behovet av repetition gör att vi kan senarelägga avsnitt 5.6 och 5.7