Introduktion till derivatan med problemlösning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(58 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | |||
= Teori - Problemlösning med derivata = | |||
{{malruta|'''Nyttan med derivatan''' | |||
Du ska få lära dig derivator på ett effektivt sätt: | Du ska få lära dig derivator på ett effektivt sätt: | ||
# Först en frågeställning | # Först en frågeställning (problem) | ||
# Sedan ser vi hur derivatan hjälper oss lösa problemet | # Sedan ser vi hur derivatan hjälper oss lösa problemet | ||
# Därefter lär vi oss derivera | # Därefter lär vi oss derivera | ||
# Slutligen kommer derivatans definition | # Slutligen kommer derivatans definition | ||
Alltså inte begreppen först och tillämpningen sen utan frågeställningen som leder till behov av verktyg. | Alltså inte begreppen först och tillämpningen sen utan frågeställningen som leder till behov av verktyg. | ||
}} | |||
= | == Extremvärdesproblem == | ||
Tänk dig att du har ett problem som kan beskrivas med en funktion. Det är en modell där en variabel ger olika värden för funktionen. Du är intresserad av att optimera så att du hittar det värde på variabeln som ger största eller minsta värdet för funktionen. Detta är ett så kallat extremvärdesproblem. Det kallas också min- maxproblem. | |||
Det du gör är att derivera funktionen och sätta derivatan = 0. | |||
Sedan löser du ekvationen och får det värde som ger störst eller minst värde för ursprungsfunktionen. | |||
== Varför vinner kvadraten? == | == Exempel: Varför vinner kvadraten? == | ||
[[File:Fence twig.JPG| | [[File:Fence twig.JPG|200px|right]] | ||
Ett klassiskt problem är detta. | Ett klassiskt problem är detta. | ||
Tänk dig att du har ett staket som är 100 m långt och du ska hägna in ett så stort område som möjligt. Du får välja mellan olika breda rektanglar och en kvadrat. | Tänk dig att du har ett staket som är 100 m långt och du ska hägna in ett så stort område som möjligt. Du får välja mellan olika breda rektanglar och en kvadrat. | ||
Kalla rektangelns ena sida x. Eftersom omkretsen är 100 m är den andra sidans längd = 50 - x. | |||
Arean är: A(x) = x (50 - x) = 50 x - x<sup>2</sup> | |||
A'(x) = 50 - 2x | |||
Derivatan = 0 ger x = 25 | |||
{{clear}} | {{clear}} | ||
Rad 20: | Rad 40: | ||
Varför inte börja med de enkla deriveringsreglerna. Det är enkelt och gör att vi snabbt kan göra något nyttigt. | Varför inte börja med de enkla deriveringsreglerna. Det är enkelt och gör att vi snabbt kan göra något nyttigt. | ||
=== Olika sätt att beteckna derivata === | |||
Man kan skriva på lite olika sätt för att beteckna derivatan. | |||
Derivatan av funktionen <math>f(x)</math> skrivs <math>f^\prime(x)</math> | |||
man kan även skriva <math>D f(x)</math>, <math>y'</math> eller <math>\dfrac{dy}{dx}</math> | |||
En funktions andraderivata skrivs <math>f''(x)</math> och innebär att man deriverat två gånger d v s derivatan av derivatan. | |||
=== Deriveringsregler: === | === Deriveringsregler: === | ||
:Derivatan av funktionen <math>f(x) = x\,</math> är funktionen <math>f^\prime(x) = 1</math>. | ==== Polynom ==== | ||
:Derivatan av funktionen <math>f(x) = x^2,</math> är funktionen <math>f^\prime(x) = 2x</math>. | |||
:Det kan generaliseras till att funktionen <math>f(x) = x^n</math> har derivatan <math>(f^\prime(x) = n \cdot x^{n-1}</math>. | : Derivatan av funktionen <math>f(x) = 1</math> är funktionen <math>f^\prime(x) = 0</math>. | ||
:Derivatan av <math>e^{kx} | : Derivatan av funktionen <math>f(x) = x\,</math> är funktionen <math>f^\prime(x) = 1</math>. | ||
:Derivatan av <math>a^x\,</math> är <math>a^x \ln(a)</math> | : Derivatan av funktionen <math>f(x) = x^2,</math> är funktionen <math>f^\prime(x) = 2x</math>. | ||
:Derivatan av <math>\ln(x) </math> är <math> \frac{1}{x} </math> | : Derivatan av funktionen <math>f(x) = x^3,</math> är funktionen <math>f^\prime(x) = 3x^2</math>. | ||
: Det kan generaliseras till att funktionen <math>f(x) = x^n</math> har derivatan <math>(f^\prime(x) = n \cdot x^{n-1}</math>. | |||
==== Andra funktioner ==== | |||
: Derivatan av <math>e^{kx}</math> är <math>ke^{kx}</math>. | |||
: Derivatan av <math>a^x\,</math> är <math>a^x \ln(a)</math> | |||
: Derivatan av <math>\ln(x) </math> är <math> \frac{1}{x} </math> | |||
: Derivatan av <math>\sin(x) </math> = <math>\cos(x) </math> | : Derivatan av <math>\sin(x) </math> = <math>\cos(x) </math> | ||
: Derivatan av <math>\cos(x) </math> = <math>-\sin(x) </math> | : Derivatan av <math>\cos(x) </math> = <math>-\sin(x) </math> | ||
=== Additionsregeln === | === Additionsregeln === | ||
Rad 41: | Rad 74: | ||
Derivatan av en summa av två funktioner som båda är deriverbara: | Derivatan av en summa av två funktioner som båda är deriverbara: | ||
:<math>(f + g)^\prime = f^\prime + g^\prime.</math> | :<math>(f + g)^\prime = f^\prime + g^\prime.</math> | ||
Exempelvis: | |||
: <math>(x^3 + x)^\prime = (x^3)^\prime + (x)^\prime = 3 x^2 + 1</math> | |||
=== Linjäritet === | === Linjäritet === | ||
Rad 46: | Rad 82: | ||
En konstant (c) kan flyttas ut ur deriveringen: | En konstant (c) kan flyttas ut ur deriveringen: | ||
:<math>(c \cdot f)^\prime = c \cdot f^\prime.</math> | :<math>(c \cdot f)^\prime = c \cdot f^\prime.</math> | ||
Exempel: | |||
:<math>(7 \cdot x^2)^\prime = 7 \cdot (x^2)^\prime = 7 \cdot 2x = 14 x</math> | |||
=== Produktregeln === | === Produktregeln === | ||
Rad 60: | Rad 99: | ||
=== Derivata av sammansatt funktion (kedjeregeln) === | === Derivata av sammansatt funktion (kedjeregeln) === | ||
En '''sammansatt funktion''' ''f''(''g''(''x'')) är en funktion ''f(x)'' som har en annan funktion ''g(x)'' som sitt argument, istället för en variabel som ''x''. Detta kan även skrivas <math>(f \circ g)(x)</math> för att förtydliga att ''g'' inte är en variabel utan själv är en funktion av variabeln ''x''. Derivatan av en sammansatt funktion går under namnet '''kedjeregeln''': | En '''sammansatt funktion''' ''f''(''g''(''x'')) är en funktion ''f(x)'' som har en annan funktion ''g(x)'' som sitt argument, istället för en variabel som ''x''. Detta kan även skrivas <math>(f \circ g)(x)</math> för att förtydliga att ''g'' inte är en variabel utan själv är en funktion av variabeln ''x''. Derivatan av en sammansatt funktion går under namnet '''kedjeregeln''': | ||
:<math>(f(g))^\prime = f^\prime(g)\cdot g^\prime.</math> | :<math>(f(g))^\prime = f^\prime(g)\cdot g^\prime.</math> | ||
= Exempel = | |||
== Funktionens max == | |||
{{exruta|'''Funktionens maxvärde''' | |||
[[Fil:Eenkel andragradare.PNG|200px|höger]] | |||
När har funktionen <math>f(x) = - x^2 + 2 x + 1 </math> sitt största värde. | |||
Ett sätt är att rita grafen för funktionen. Du ser det till höger. | |||
Ett smidigt sätt är att derivera funktionen. | |||
: <math>f'(x) = - 2 x + 2 </math> | |||
Lös ekvationen som du får genom att sätta derivatan lika med noll. | |||
: <math> - 2 x + 2 = 0 </math> | |||
: <math> ~~~~~~~~ x = 1 </math> | |||
x-värdet stämmer med grafen till höger. | |||
}} | |||
= Lösta uppgifter = | |||
<pdf>Fil:Extremvärdesproblem.pdf</pdf> | |||
= Uppgifter = | = Uppgifter = | ||
Rad 66: | Rad 132: | ||
== Maximera hagens area om den står mot en vägg == | == Maximera hagens area om den står mot en vägg == | ||
Nu har vi 70 m staket men denna gång bygger vi hagen mot en ladugårdsvägg. Tre sidor staket och en vägg. Ladan är | {{uppgruta| | ||
Nu har vi 70 m staket men denna gång bygger vi den rektangulära hagen mot en ladugårdsvägg. Tre sidor staket och en vägg. Ladan är 45 meter lång. | |||
Vilka mått har den största möjliga hagen? | Vilka mått har den största möjliga hagen? | ||
}} | |||
== En hage till == | |||
[[Fil:Speciell hage.PNG|800px|vänster]] | |||
{{clear}} | |||
=== Derivera polynomfunktioner === | |||
{{uppgfacit|Derivera polynom | |||
'''Derivera följande funktioner:''' | |||
# <math>f(x) = 3x^4 </math> | |||
# <math>f(x) = 5x^2 + 3x +7</math> | |||
# <math>f(x) = 2x^{37} </math> | |||
# <math>f(x) = \frac{x^3}{3} </math> | |||
# <math>f(x) = - 0.6 x^2 + 1.3 x </math> | |||
# <math>f(x) = \dfrac{8}{x^2} </math> | |||
# <math>f(x) = (2x-3)^2 </math> | |||
| | |||
[[Fil:Facit derivata intro.jpg|500px|vänster]] | |||
}} | |||
{{clear}} | |||
==== Fler problem med derivatan av polynom ==== | |||
{{uppgruta| '''Lös dessa problem:''' | |||
1) <math>f(x) = 2x^3 +7 x^2 + 3x +7</math>. Bestäm <math>f'(0) </math> och <math>f'(-2) </math> | |||
2) En elbil åker en sträcka s(t), där t är tiden. | |||
: Bilfärden kan beskrivas med formeln: | |||
: <math> s(t) = 5 t + 3 t^2 </math> | |||
: Beräkna och förklara vad det är: | |||
: a) <math>s(3) </math> | |||
: b) <math>s'(3) </math> | |||
: c) lösningen till <math>s'(t) = 29 </math> | |||
: d) Vad tror du att det är för bil? | |||
3) Bakterier förökar sig enligt formeln: | |||
: <math>N(t) = 3200 + 3 t^2</math> | |||
där N(t) är antalet bakterier vid tiden t. | |||
Bestäm tillväxthastigheten vid <math> t= 4</math> och beskriv i ord vad det betyder. | |||
4) En boll kastas upp i luften från en balkong tolv meter högt upp i ett hus. Bollens höjd över marknivån kan beskrivas med formeln: | |||
: <math> y = 12 + 3 t - 5 t^2 </math> där t är tiden i sekunder. | |||
: a) Bestäm bollens hastighet efter 0.7 s. | |||
: b) När är bollen som högst? | |||
: c) Hur högt upp är bollen innan den vänder nedåt? | |||
: d) Hur hög hastighet har bollen just innan den slår i marken? | |||
}} | |||
=== Derivera olika funktioner === | |||
Titta i formelsamlingen eller på teorisidan. | |||
{{uppgruta|Derivera följande funktioner: | |||
# <math>f(x) = sin(x)</math> | |||
# <math>f(x) = e^{3x}</math> | |||
# <math>f(x) = \ln(x) + 2x^7 </math>}} | |||
= Lär mer = | = Lär mer = | ||
https://m.youtube.com/watch?v=i5AtXvMjL8E&feature=youtu.be | |||
== Läs om en av upphovsmännen tillderivatan == | == Läs om en av upphovsmännen tillderivatan == | ||
Rad 82: | Rad 223: | ||
{{tnkruta|Försök fundera ut vad en andraderivata är}} | {{tnkruta|Försök fundera ut vad en andraderivata är}} | ||
<headertabs /> |