Rationella uttryck: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(68 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | |||
= | = Teori = | ||
=== Vad är ett rationellt uttryck? === | |||
{{ | När man har två polynom och dessa bildar en kvot, då kallas den uppställningen för ett rationellt uttryck. | ||
< | |||
Här kommer två exempel på rationella uttryck | |||
: <math> \dfrac{6x+23}{x} </math> | |||
<br> | |||
: <math> \dfrac{5x^2+2x}{x+6} </math> | |||
I det första exemplet bildas en kvot mellan 6x+23 i täljaren och x i nämnaren; i det andra exemplet bildas en kvot mellan 5x2+2x i täljaren och x+6 i nämnaren. | |||
Rationella uttryck har liknande egenskaper som bråk och på samma sätt som för ett bråk är det viktigt att nämnaren inte har värdet noll, eftersom division med noll inte är definierat. I ett vanligt bråk är det ofta lätt att se om nämnaren är noll. När man har ett polynom i nämnaren kan det vara så att nämnaren blir noll för vissa värden på en ingående variabel, men inte för andra värden på denna. | |||
I det andra exemplet ovan får x inte anta värdet -6 | |||
: <math> \dfrac{5x2+2x}{x+6} </math> | |||
: <math>x+6≠0⇒x≠−6 </math> | |||
''Texten ovan kommer från matteboken.se'' | |||
=== När är det rationella uttrycket odefinierat? === | |||
{{#ev:youtube |R4dslVG8-PA | 300|right |Rationella uttryck samt förkortning av rationella uttryck, av Åke Dahllöf}} | |||
{{defruta| | |||
: Kvoten mellan två polynom är ett rationellt uttryck | |||
:: Exempelvis <math> \dfrac{x^3-4}{x+1}</math> | |||
: Det rationella uttrycket är inte definierat när nämnaren är lika med nol | |||
:: Exemplet ovan är odefinerat för <math> x = -1 </math> | |||
}} | |||
För att undersöka när ett rationellt uttryck är odefierat måste man först förenkla. | |||
=== Addition och subtraktion av rationella uttryck === | |||
==== En kort sammanfattning ==== | |||
: | {{#ev:youtube | u2hQ-5ORHac | 300 |right| Addition och subtraktion av rationella uttryck, av Åke Dahllöf}} | ||
{{defruta | '''Addition av bråk''' | |||
<math> \dfrac{a}{b} + \dfrac{c}{d} = \dfrac{ad}{bd} + \dfrac{bc}{bd} = \dfrac{ad + bc}{bd} </math> | |||
}} | }} | ||
=== Om det är fel ordning på termerna i en faktor kan man bryta ut minus ett === | ==== Om det är fel ordning på termerna i en faktor kan man bryta ut minus ett ==== | ||
{{#ev:youtube | RHO3KSPD0pY | | {{#ev:youtube | RHO3KSPD0pY |300|right |Förenklingar genom att bryta ut -1, av Åke Dahllöf}} | ||
{{defruta| Bryt ut -1 för att byta ordning på termerna | {{defruta| Bryt ut -1 för att byta ordning på termerna | ||
Rad 33: | Rad 62: | ||
<br /> | <br /> | ||
=== Multiplikation och division av rationella uttryck === | |||
{{ | {{#ev:youtube | k8Gjh-Aog6w | 300 |right| Multiplikation och division av rationella uttryck, av Åke Dahllöf}} | ||
Matematiken är logiskt uppbyggd. Om det fungerar på ett visst sätt i enkla sammanhang så vill man att det ska fungera på samma sätt imer avancerade sammanhang. Samma räkneregler ska gälla. | |||
: | '''Exempel''': Prioriteringsreglerna fungerar med '''tal''', '''variabler''', '''komplexa tal''', osv. | ||
Multiplikation av rationella uttryck fungerar alltså på samma sätt som multiplikation av bråk eftersom det rationella uttrycket är ett bråk. Visserligen ett bråk med variabler i täljaren och nämnaren men ändå ett bråk. Tur att vi har tragglat bråkräkning så mycket tidigare. Då behöver detta inte bli något problem att tala om. | |||
==== Så här funkar det med tal ==== | |||
{{exruta|'''Räkneregler för multiplikation av bråk''' | |||
: <math>(3 / 7) * (2 / 5) = (3 * 2) / (7 * 5) = 6 / 35 </math> | |||
: Täljarna multipliceras med varandra och nämnarna multipliceras med varandra. | |||
}} | ''Räkneregler för division av bråk''' | ||
: <math>(3 / 7) / (2 / 5) = (3 * 5) / (7 * 2) = 15 / 14 </math> | |||
: Täljaren multipliceras med nämnarens inverterade tal dvs 5/2 | |||
}}<br> | |||
{{defruta | '''Multiplikation och division av bråk''' | |||
{{ | '''Multiplikation''' | ||
: <math> \dfrac{a}{b} \cdot \dfrac{c}{d} = \dfrac{a c}{b d} </math> | |||
{{ | '''Division''' | ||
: <math> \dfrac{a}{b} / \dfrac{c}{d} = \dfrac{a} {b} \cdot \dfrac{d}{ c} = \dfrac{a d} {b c} </math> | |||
'''Samma gäller för rationella uttryck.''' | |||
Om vi ersätter <math>a</math>, <math>b</math>, <math>c</math>, <math>d</math> med rationella uttryck så gäller samma regler. | |||
}} | }} | ||
=== | = Exempel = | ||
== Förenklingar av rationella uttryck med hjälp av konjugat- och kvadreringsreglerna == | |||
Du har tidigare faktoriserat polynom. Nu ska vi använda konjugat- och kvadreringsreglerna för att faktorisera täljaren i ett rationellt uttryck så att vi kan förenkla genom att förkorta bort en faktor som återfinns i nämnaren. | |||
{{exruta | ''' | {{exruta| '''Förenkla uttrycket''' | ||
<br /> | <br /> | ||
<math> \ | : <math> \dfrac{x^2-16}{x-4} </math> | ||
<br /> | |||
Använd konjugatregeln baklänges | |||
<math> \ | : <math> \dfrac{(x-4)(x+4)}{x-4} </math> | ||
<br /> | |||
Förkorta | Förkorta | ||
: <math> x+4 </math> | |||
}} | }} | ||
=== | === Här kommer ett lite svårare exempel === | ||
{{exruta| '''Förenkla uttrycket''' | |||
<br /> | |||
: <math> \dfrac{-x^2 - x + 6)}{x-2} </math> | |||
<br /> | |||
: <math> \dfrac{(x+3) (2-x)}{x-2} </math> | |||
<br /> | |||
{{ | : <math> \dfrac{ - (x+3) (x - 2)}{x-2} </math> | ||
<br /> | |||
: <math> - x -3 </math> | |||
}} | |||
==== Låt oss ta ett exempel på definitionsmängd ==== | |||
{{exruta | '''När är uttrycket odefinierat?''' | |||
<br /> | |||
<math> \dfrac{x^2-4}{x(x+2)}</math> | |||
Utveckla kvadrattermen | |||
<math> \dfrac{(x+2)(x-2)}{x(x+2)}</math> | |||
Förkorta | |||
{{ | <math> \dfrac{(x-2)}{x}</math> | ||
Svar: Uttrycket är odefinerat när <math> x = 0 </math> | |||
: <math> | |||
}} | }} | ||
=== | == Addition av rationella uttryck == | ||
=== Exempel med siffror === | |||
{{exruta| '''Addition av bråk med siffror''' | |||
'''Kom ihåg''' att det måste vara '''samma nämnare''' när bråktal adderas och subtraheras. | |||
: <math>\dfrac{3}{4} + \dfrac{5}{9} </math> | |||
Vi förlänger så att båda bråken får den minsta gemensamma nämnaren. Hitta minsta gemensamma nämnare genom att faktorisera: | |||
{{ | : <math>4 = 2 \cdot 2 ~och~ 9 {{=}} 3 \cdot 3 ~→~ Mgn ~{{=}} 2 \cdot 2 \cdot 3\cdot 3 {{=}} 4 \cdot 9 {{=}} 36.</math> | ||
Vi förlänger så att varje nämnare blir mgn: | |||
<math> \ | : <math>\dfrac{(3 \cdot 9) }{ (4 \cdot 9)} + \dfrac{(5 \cdot 4)}{ (9 \cdot 4)} {{=}} \dfrac{27}{36} + \dfrac{20 }{ 36}</math> | ||
Sedan sätter vi på ett gemensamt bråkstreck: | |||
: <math>\dfrac{(27 + 20)}{ 36}</math> | |||
Till sist förenklar vi i täljaren: | |||
: | : <math> \dfrac{47}{ 36}</math> | ||
Och tittar sedan om det går att förenkla något: <math>\dfrac{7 \cdot 7 }{ 6 \cdot 6}</math> . Det går inte att förenkla. | |||
}} | |||
<br> | |||
=== Exempel med rationella uttryck === | === Exempel med rationella uttryck === | ||
<br /> | <br /> | ||
{{exruta| '''Förenkla uttrycket''' | |||
: <math> \dfrac{x}{x+1} - \dfrac{1}{x} </math> | |||
Förenkla betyder i detta sammanhang att föra samman termerna genom att ge dem samma nämnare (göra liknämningt). | |||
: <math> \dfrac{x \cdot x}{x(x+1)} - \dfrac{x + 1}{x(x+1)} </math> | |||
Utför subtraktionen i täljaren: | |||
: <math> \dfrac{x^2 - x - 1}{x(x+1)} </math> | |||
Uttrycket är odefinerat när <math> x = 0,~ x = -1 </math> | |||
}} | |||
=== GeoGebra visar hur det ser ut i exemplet ovan === | === GeoGebra visar hur det ser ut i exemplet ovan === | ||
Rad 171: | Rad 208: | ||
<html> <iframe scrolling="no" src="https://tube.geogebra.org/material/iframe/id/2037679/width/800/height/503/border/888888/rc/false/ai/false/sdz/true/smb/false/stb/false/stbh/true/ld/false/sri/true/at/auto" width="800px" height="503px" style="border:0px;"> </iframe> </html> | <html> <iframe scrolling="no" src="https://tube.geogebra.org/material/iframe/id/2037679/width/800/height/503/border/888888/rc/false/ai/false/sdz/true/smb/false/stb/false/stbh/true/ld/false/sri/true/at/auto" width="800px" height="503px" style="border:0px;"> </iframe> </html> | ||
== Lär mer | = Aktivitet = | ||
{{uppgruta| | |||
Gör ett eget exempel på multiplikation eller division av rationella uttryck. | |||
Skriv ner en korrekt redovisning av lösningen. Använd gärna digitalpenna. | |||
}} | |||
= Lär mer = | |||
{| align="right" | {| align="right" | ||
Rad 179: | Rad 225: | ||
| {{wplink | [https://en.wikipedia.org/wiki/Rational_function Rational function]}}<br /> | | {{wplink | [https://en.wikipedia.org/wiki/Rational_function Rational function]}}<br /> | ||
|} | |} | ||
=== En liten repetitionsuppgift hinner vi också === | |||
Den här uppgiften rundar av det förra avsnittet om faktorisering av polynom med en liten knorr. | |||
{{uppgruta| | |||
Finns det två olika tal x så funktionen <math> y = x^2+x+1 </math> får samma funktionsvärde?” | |||
}} | |||
=== Testa dina kunskaper === | === Testa dina kunskaper === | ||
Rad 201: | Rad 255: | ||
==== Övning 1 ==== | ==== Övning 1 ==== | ||
:<math> \ | :<math> \dfrac{2x-4x^2}{1-2x} \ </math> | ||
<br /> | <br /> | ||
Rad 214: | Rad 268: | ||
==== Övning 2 ==== | ==== Övning 2 ==== | ||
:<math> \ | :<math> \dfrac{2x-5x^2}{1-2x} \ </math> | ||
<br /> | <br /> | ||
Rad 228: | Rad 282: | ||
# Vad blir resultatet? | # Vad blir resultatet? | ||
# Beskriv Grafen | # Beskriv Grafen | ||
<headertabs /> |
Nuvarande version från 21 september 2021 kl. 07.13