Begreppet polynom: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '== Repetition == Börja med att repetera testet från förra lektionen och se till att du kan lösa alla uppgifterna. Testet kallas Exit Card och du finner det nedan. För at...') |
Hakan (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(48 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | |||
= Teori= | |||
{{defruta| '''Polynom''' | |||
* Ett polynom består av termer. | |||
* Termerna innehåller variabler med koefficienter framför. | |||
* Variablerna kan ha en exponent som är ett heltal. | |||
* Den största exponenten anger polynomets grad. | |||
* Exponenten noll innebär en konstantterm. | |||
}} | |||
=== | === Exempel på polynom === | ||
{| class="wikitable" | |||
|- | |||
! Benämning!! Exempel | |||
|- | |||
| Nolltegradspolynom || <math>1</math> | |||
|- | |||
| Förstagradspolynom || <math>2x+1</math> | |||
|- | |||
| Andragradspolynom || <math>x^2+2x+1</math> | |||
|- | |||
| Tredjegradspolynom || <math>4x^3+3x^2+2x+1</math> | |||
|- | |||
| Fjärdegradspolynom || <math>5x^4+4x^3+3x^2+2x+1</math> | |||
|} | |||
== Polynomfunktioner och nollställen == | |||
= | Vi vet att x-värden för punkterna där andragradfunktinens graf skär x-axeln motsvarar lösningen till ekvationen där funktionen är lika med noll, f(x) {{=}} 0. Dessa x-värden kallas nollställen. | ||
Ett annat sätt att hitta nollställena är att faktorisera andragradsfunktionens uttryck. Nollproduktssatsne säger då att om a b = 0 så är antingen a = 0 eller b = 0. Genom att faktorisera andragradsfunktionen fås ett uttryck på formen k (x-a) (x-b) = 0. Nollställena x = a och x = b utgör då lösningar (rötter) till ekvationen. | |||
{{defruta|'''Nollställe''' | |||
En punkt i en funktions definitionsmängd där funktionens värde är noll | |||
Besläktade ord: nollställa. | |||
Nollställena i en andragradsfunktion befinner sig på samma avstånd från symmetrilinjen. | |||
}} | |||
= Exempel = | |||
{{exruta| | |||
<math> 3 x^3 + 4 x^2 - 2 x - 7 </math> är | <math> 3 x^3 + 4 x^2 - 2 x - 7 </math> är allts¨ett polynom av grad 3. Eftersom alla exponenter upp till 3 finns representerade bland termerna kallas polynomet ''fullständigt''. Om en term med någon exponent saknas kallas polynomet ''ofullständigt''. | ||
En ''polynomfunktion'' kan skrivas: | En ''polynomfunktion'' kan skrivas: | ||
Rad 49: | Rad 58: | ||
Exempelvis har funktionen ovan värdet <math> f(2) = 7</math> | Exempelvis har funktionen ovan värdet <math> f(2) = 7</math> | ||
}} | |||
= GGB med polynomfunktioner = | |||
[https://www.geogebra.org/m/BEsHDPvs Quadratic Function] | |||
[https://www.geogebra.org/m/nj6mqjsd Standard Form of Cubic] | |||
[https://www.geogebra.org/m/iWPAJFTD The Three Roots of a Cubic Function] | |||
= Aktivitet med teori = | |||
=== Uppdelning i faktorer med konjugatregeln === | |||
{{exruta| | |||
Faktorisera <math>x^2 - 9</math> | |||
Eftersom vi inte har någon dubbel produktterm utan bara två kvadrattermer, varav en är negativ, så inser vi att vi kan använda konjugatregeln baklänges. Faktorerna består då av termerna x och 3. | |||
: <math> (x+3)(x-3) </math> | |||
}} | |||
<br> | |||
{{uppgruta|'''Konjugatregeln baklänges''' | |||
Dela upp följande uttryck i faktorer genom att använda konjugatregeln baklänges: | |||
# <math>x^2 - 81</math> | |||
# <math>c^2 - 4</math> | |||
# <math>x^2 - 6</math> | |||
# <math>x^2 - 3.4</math> | |||
# <math>x^2 - k^2</math> | |||
}} | |||
=== Uppdelning i faktorer med kvadreringsreglerna === | |||
{{exruta| '''Faktorisera med användande av kvadreringsregeln''' | |||
Faktorisera <math> x^2 - 6 x + 9</math> | |||
Här kan du tänka att x och <math> \sqrt{9} = 3</math> bör ingå i faktorerna. Du ska ha ett minustecken med och du bör kontrollera att dubbla produkten stämmer. | |||
Faktorisering ger oss <math>(x-3)(x-3) </math> | |||
Uttrycket kan även skrivas på formen <math> (x-3)^2 </math> | |||
}} | |||
{{uppgruta| | |||
Du ska även kunna kvadreringsreglerna baklänges. | |||
Exempel: | |||
: '''1+2x+x<sup>2</sup>''' {{=}} (1+x)<sup>2</sup> | |||
Testa nu om du kan kvadratern med kvadreingsregeln baklänges! | |||
# '''4+8x+4x<sup>2</sup>'''{{=}} | |||
# '''4-12x+9x<sup>2</sup>'''{{=}} | |||
# '''64+144x+81x<sup>2</sup>'''{{=}} | |||
# '''0.25-10x+100x<sup>2</sup>'''{{=}} | |||
# '''a<sup>2</sup>-2ab+b<sup>2</sup>'''{{=}} | |||
# '''a<sup>2</sup>+2abx+b<sup>2</sup>x<sup>2</sup>'''{{=}} | |||
# '''0.16a<sup>2</sup>+2.4ax+9x<sup>2</sup>'''{{=}} | |||
# '''9y<sup>2</sup>-12x<sup>2</sup>y+4x<sup>4</sup>'''{{=}} | |||
}} | |||
=== Uppdelning i faktorer utan konjugat- eller kvadreringsreglerna === | |||
Det är ofta lätt att hur ett polynom av andra graden (andragradsfunktion) kan faktoriseras med hjälp av konjugat- eller kvadreringsreglerna men det går att faktorisera många andra polynom av andra graden men ekvationens form blir då <math> (x-a)(x-b) = 0 </math> och rötterna är a respektive b. Det motsvara fallen då andragradsfunktionen inte är symmetrisk med y-axeln. | |||
{{exruta| | |||
Ekvationen | |||
: <math> x^2 -x -6 = 0 </math> | |||
kan skrivas som | |||
: <math> (x+2)(x-3) = 0 </math> | |||
Rötterna är : <math> x= -2</math> och <math>x=3 </math> | |||
Observera den negativa roten. Faktorn : <math> (x+2) = 0 </math> om <math> x= -2 </math> | |||
}} | |||
= Vad ska vi ha det till? = | |||
== Förenkling av rationella uttryck == | |||
Men det finns andra skäl att faktorisera uttryck. Det är en praktisk metod att förenkla rationella uttryck. | |||
Det här kommer vi att gå djupare in på under nästa lektion. | |||
{{exruta|'''Exempel med rationellt uttryck''' som kommer nästa lektion | |||
:<math> \frac{x^2-8x+16}{x-4}</math> | |||
Vi börjar med att faktorisera täljaren: | |||
:<math> \frac{(x-4)(x-4)}{x-4}</math> | |||
Och nu kan vi förkorta med x-4 i täljare och nämnare och får det förenklade uttrycket: | |||
:<math> x-4</math> | |||
}} | |||
{{clear}} | |||
= Lär mer = | |||
{| align="right" | |||
|- | |||
| {{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-3/polynom-och-ekvationer/polynomfunktioner Polynomfunktioner] }}<br /> | |||
|- | |||
| {{wplink | [https://en.wikipedia.org/wiki/Polynomial Polynomial]}}<br /> | |||
|} | |||
{{#ev:youtube | BPSrj9jT2nU | 310 | right | Polynom, skrivsättet, av Åke Dahllöf}} | |||
=== Öva procedurer === | |||
Här kan man öva på att hitta faktorerna även om det inte går att använda kvadrerings- eller konjugatregeln. Använd hint-funktionen om du behöver hjälp. | |||
{{khanruta | [https://www.khanacademy.org/math/algebra/introduction-to-polynomials-and-factorization/factoring-polynomials-2-quadratic-forms/e/factoring_polynomials_with_two_variables Factorizing]}} | |||
=== Repetition av Ma2c === | |||
Mycket av detta bygger på avsnittet [[Nollställe]] i Ma2c. | |||
=== Matematisk relevans === | |||
{{uppgruta | '''Vad kan man ha faktoriseringen till inom matematiken?''' | |||
Metoden att faktorisera kan fungera som komplement till en annan känd teknik som vi använder på andragradsfunktioner. | |||
Tag fram en tydlig beskrivning av hur man faktoriserar andragradspolynom utan att använda konjugat- eller kvadreringsreglerna. | |||
}} | |||
= Exit Card = | |||
[[Exit Card - Kvadrerings- och konjugatreglerna baklänges]] | |||
<headertabs /> |
Nuvarande version från 13 september 2021 kl. 20.36