|
|
| (219 mellanliggande sidversioner av 12 användare visas inte) |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| | <facelikebutton style="2" showsend="0"></facelikebutton> |
| [[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]] | | [[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]] |
| | <html><script id="WolframAlphaScript" src="http://www.wolframalpha.com/input/embed/?type=small" type="text/javascript"></script></html> |
|
| |
|
| == En datauppgift == | | === [[En elevuppgift att skapa lektionsbeskrivningar i matematik]] === |
|
| |
|
| === Inloggning på wikiskola ===
| | Den här övningen körde vi 2012 och skapade på så sätt mycket av detta innehåll |
|
| |
| Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn
| |
|
| |
|
| === Kunskapskrav === | | == [[Beräkning av vinklar]] == |
|
| |
|
| '''Betyget E'''
| | == [[Likformighet och kongruens]] == |
|
| |
|
| ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''
| | == [[Längd-, area- och volymskala]] == |
|
| |
|
| ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''
| | == [[Topptriangelsatsen och transversalsatsen]] == |
|
| |
|
| ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''
| | == [[Randvinklar och medelpunktsvinklar]] == |
|
| |
|
| === Eleverna bygger sidorna === | | == [[Bisektrissatsen och kordasatsen]] == |
|
| |
|
| Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.
| |
|
| |
|
| Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.
| |
|
| |
|
| '''Minst:'''
| | == Extrauppgift på kul == |
|
| |
|
| * En film av Matteboken, Bondestam etc
| | {{:Hexagon av cirklar}} |
| * En Khanlänk
| |
| * En text
| |
| * En definition
| |
| * Ett exempel
| |
| * En uppgift
| |
| * En bild
| |
| * En länk till fler förklaringar
| |
| * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
| |
| * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
| |
| *
| |
|
| |
|
| '''Editering'''
| | == Repetition och sammanfattning av geometrin == |
|
| |
|
| Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.
| | [[Diagnos 1 geometri Ma2C]] är en Geogebra som innehåller likformighet, transversalsatsen, randvinkelsatsen, kordasatsen och bisektrissatsen på ett och samma ställe. Jag använder den för att skapa enkla diagnoser. Det är bara att ändra litet i figurerna så blir et nya versioner av diagnosen. |
|
| |
|
| Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.
| | '''olleh''': http://olleh.se/start/frageprogramMa2.php |
|
| |
|
| == Vinklar ==
| | '''MalinC''': http://www.malinc.se/math/geometry/circles_angles_proofssv.php |
| | |
| Läs Ma2C s. 66-70
| |
| | |
| [[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (<var>a</var>), obtuse (<var>b</var>), and straight (<var>c</var>) angles. Here, <var>a</var> and <var>b</var> are [[supplementary angles]].]]
| |
| [[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]
| |
| | |
| '''Genomgång'''
| |
| | |
| Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]
| |
| | |
| '''Definition: Vinkelsumma'''
| |
| | |
| Vinkelsumman i en triangel är 180<sup>o</sup>
| |
| | |
| '''Definition: Sidovinklar'''
| |
| | |
| '''Definition: Vertikalvinklar'''
| |
| | |
| <div>
| |
| [[Fil:Vertical angles.png|113px]]
| |
| :''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''
| |
| <div>
| |
| | |
| [[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]]
| |
| | |
| | |
| '''Definition: Alternatvinklar'''
| |
| | |
| <div>
| |
| [[Fil:Corresponding angles.png|113px]]
| |
| :''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''
| |
| </div>
| |
| | |
| '''Sats: Yttervinkelsatsen'''
| |
| | |
| '''Bevis: Yttervinkelsatsen'''
| |
| | |
| '''Länkar''' | |
| | |
| Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php
| |
| | |
| == Likformighet och kongruens ==
| |
|
| |
| s. 71 -74
| |
| | |
| | |
| === AmmarA - Likformighet ===
| |
| | |
| | |
| Text om ..
| |
| | |
| '''Definition'''
| |
| | |
| Blablabetyder--
| |
| | |
| '''Länkar'''
| |
| | |
| * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
| |
| * [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/kongruens-och-likformighet Matteboken]
| |
| | |
| === TildaD - Kongruens ===
| |
| | |
| Text om kongruens..
| |
| | |
| '''Definition'''
| |
| | |
| Kongruens betyder--
| |
| | |
| '''Länkar'''
| |
| | |
| * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]
| |
| | |
| == Längd, area och volymskala ==
| |
|
| |
| Förra veckodiagnosen ?
| |
| | |
| s. 75- 79
| |
| | |
| Tisdag v 8.
| |
| | |
| '''Håkans tips'''
| |
| * klippa in en svg-bild fr Wikipedias source
| |
| | |
| '''Definition'''
| |
| Skala = En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten
| |
| | |
| | |
| '''Definition: Längdskala'''
| |
| Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten
| |
| | |
| | |
| | |
| [[Fil:1000px-Scale one to thousand volume.svg.png|thumb|247px]]
| |
| '''Definition: Areaskala'''
| |
| Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area
| |
| | |
| | |
| | |
| | |
| '''Definition: Volymskala'''
| |
| Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym
| |
| | |
| | |
| '''Länkar'''
| |
| * [http://www.newgrounds.com/portal/view/589217 Scale of the Universe (Flash animation)]
| |
| * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Skala_(avbildning) Skala på Wikipedia]
| |
| * [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/langdskala-och-areaskala Längdskala och areaskala - Matteboken.se]
| |
| * [http://www.matteguiden.se/matte-a/geometri/skala-och-likformighet/ Skala och likformighet - Matteguiden.se ]
| |
| | |
| === ViktorE Skala ===
| |
| | |
| == Topptriangel- och transversalsatsen ==
| |
| | |
| Tisdag v 8.
| |
| | |
| '''Håkans tips'''
| |
| | |
| * klippa in en bild från wiki'''media''' commons
| |
| | |
| === NilsG Topptriangelsatsen ===
| |
| | |
| 81- 85
| |
| | |
| == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==
| |
|
| |
| 86-91
| |
| | |
| '''Håkans tips'''
| |
| | |
| * bädda in youtube
| |
| | |
| === DenisJ - Randvinkelsatsen ===
| |
| | |
| | |
| | |
| === FredrikJ-Bisektrissatsen ===
| |
| | |
| '''Länkar'''
| |
| * [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]
| |
| | |
| * [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]
| |
| | |
| Text om Bisektrissatsen.....
| |
| | |
| Defenition...
| |
| | |
| Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC
| |
| | |
| == Koordinatgeometri ==
| |
|
| |
| s. 92- 101
| |
| | |
| === RikardM - Avståndsformeln ===
| |
| | |
| === WilliamM - Mittpunktsformeln ===
| |
| | |
| | |
| [[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.]]
| |
| | |
| ''[[Mittpunktsformeln]]'' är en mattematisk ekvation.
| |
| Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i
| |
| ett kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma
| |
| punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.
| |
| | |
| | |
| '''Definition 1:'''
| |
| | |
| (X1,Y1) och (X2,Y2)
| |
| (Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
| |
| [http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io Förklaras i videon]
| |
|
| |
| '''Definition 2:'''
| |
| Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
| |
| gå in på länken och se efter själv:[http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittpunktsformeln Wikipedia, Mittpunktsformeln]
| |
| O = Origo.
| |
| M = Punkten mellan P1 och P2.
| |
| P1 = Punkt1.
| |
| P2 = Punkt2.
| |
| | |
| | |
| | |
| | |
| '''LÄNKAR'''
| |
| | |
| [http://www.youtube.com/watch?v=EhRbyxoD6Io [[Film om Mittpunktsformeln]]]
| |
| [http://www.khanacademy.org/exercise/midpoint_formula [[Khan Acadamy]]]
| |
| | |
| === FelixN - y=kx+m ===
| |
| | |
| == Riktningskoefficienten ==
| |
|
| |
| s. 102 - 104
| |
| | |
| === SamN - riktningskoefficienten ===
| |
| | |
| [[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]
| |
| | |
| Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:
| |
| | |
| k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.
| |
| | |
| m är punkten där funktionen skär y-axel
| |
| | |
| http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png
| |
| http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png
| |
| | |
| | |
| ''' Definition '''
| |
| ''Y=kx+m''
| |
|
| |
| | |
| '''Länk'''
| |
| | |
| [[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]
| |
| | |
| == lov ==
| |
| | |
| == Räta linjens ekvation ==
| |
|
| |
| s. 105-109
| |
| | |
| HåkanE
| |
| | |
| == Parallella och vinkelriitta linjer ==
| |
|
| |
| s. 110- 112
| |
| | |
| === SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===
| |
| | |
| == Allmän form (linjens ekvation) ==
| |
|
| |
| s. 113- 115
| |
| | |
| == Ekvationssystem (grafiskt) ==
| |
| | |
| s. 116-119
| |
| | |
| Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.
| |
| | |
| === KevinS - ekvationssystem ===
| |
| | |
| *En film av Matteboken, Bondestam etc
| |
| *En Khanlänk
| |
| *En text
| |
| *En definition
| |
| *Ett exempel
| |
| *En uppgift
| |
| *En bild
| |
| *En länk till fler förklaringar
| |
| *En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
| |
| *Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
| |
| | |
| == Ersättningsmetoden ==
| |
|
| |
| s. 120-122
| |
| | |
| Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.
| |
| | |
| === PatrikS - Ersättningsmetoden ===
| |
| | |
| == Additionsmetoden ==
| |
|
| |
| s. 123 -126
| |
| | |
| Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.
| |
| | |
| === RichardS - Additionsmetoden ===
| |
| | |
| == Lösning till ekvationssystem ==
| |
|
| |
| s. 127- 128
| |
| | |
| Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.
| |
| | |
| === JakubW - Lösning till ekvationssystem ===
| |
| | |
| == Problemlösning med ekvationssystem ==
| |
| | |
| s. 129-132
| |
| | |
| == Ekvationssystem med tre obekanta ==
| |
|
| |
| s. 133-134
| |
| | |
| | |
| == Repetition ==
| |
| | |
| == Prov algebra och geometri ==
| |
