Derivatan för en funktion: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(27 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 7: | Rad 7: | ||
{{malruta| | {{malruta| | ||
[[Fil:Tangent.png|100 px]] | |||
Vi ska definiera derivatan i en punkt, vilket ger oss: | |||
* | * lutningen för en tangent genom punkten | ||
* | * ett värde för förändringen i den punkten | ||
Vi ska göra en algebraisk beskrivning av riktningskoefficienten för en tangent i en punkt med hjälp av en sekant och gränsvärden. | |||
}} | }} | ||
=== Utgångspunkt === | === Utgångspunkt === | ||
Vi har | Vi har sett sekantens och tangents funktion att visa lutningen, d v s förändringen. | ||
=== Begrepp === | === Begrepp === | ||
Rad 31: | Rad 29: | ||
Genom att utgå ifrån en sekant kan vi definiera derivatan. Sekanten skär grafen i två punkter <math>P</math> och <math>Q</math>. Om Avståndet mellan punkterna minskar kommer sekanten allt närmare tangenten. Titta på bilderna nedan så ser du vad som händer när avståndet mellan <math>P</math> och <math>Q</math> krymper. | Genom att utgå ifrån en sekant kan vi definiera derivatan. Sekanten skär grafen i två punkter <math>P</math> och <math>Q</math>. Om Avståndet mellan punkterna minskar kommer sekanten allt närmare tangenten. Titta på bilderna nedan så ser du vad som händer när avståndet mellan <math>P</math> och <math>Q</math> krymper. | ||
Men för att vi ska kunna använda gränsvärden skriver vi <math>P</math> och <math>Q</math> som <math>P = (x, f(x))</math> och <math> Q = (x + h, f(x + h))</math> | Men för att vi ska kunna använda gränsvärden skriver vi <math>P</math> och <math>Q</math> som <math>P = (x, f(x))</math> och <math> Q = (x + h, f(x + h))</math>. | ||
I de tre figurerna nedan ser du hur Q närmar sig P, d v s <math>h</math> minskar. Det innebär att sekantens lutning blir mer och mer lik tangentens lutning. | |||
{{clear}} | {{clear}} | ||
Rad 41: | Rad 41: | ||
Det här gäller för en godtycklig punkt <math>x</math> men låt oss se hur det förhåller sig i punkten <math>(a,f(a))</math>. | Det här gäller för en godtycklig punkt <math>x</math> men låt oss se hur det förhåller sig i punkten <math>(a,f(a))</math>. | ||
== | == Derivatan är lutningen i en punkt == | ||
[[Fil:Fav_a_plus_h.PNG|miniatyr|400px|Derivatan är tangentens lutning i ''(a, f(a))'']] | [[Fil:Fav_a_plus_h.PNG|miniatyr|400px|Derivatan är tangentens lutning i ''(a, f(a))'']] | ||
Om en funktion ''f'' åskådliggörs av en graf ''y'' = ''f''(''x'') så anger derivatan av ''f'' grafens lutning (förändring av ''y'' per förändring av ''x'') för varje värde ''x''. Derivatan i en punkt är således lika med riktningskoefficienten för kurvans tangent i den valda punkten ( | |||
Om en funktion ''f'' åskådliggörs av en graf ''y'' = ''f''(''x'') så anger derivatan av ''f'' grafens lutning (förändring av ''y'' per förändring av ''x'') för varje värde ''x''. Derivatan i en punkt är således lika med riktningskoefficienten för kurvans tangent i den valda punkten <math> (x, f(x)). </math> Det vill säga <math>k = \frac{\Delta y}{\Delta x} </math> | |||
<br> | <br> | ||
== | == Algebraisk beskrivning av derivatan == | ||
{{#ev:youtube|8of_svLfcjk|400|right|Derivatans definition}} | {{#ev:youtube|8of_svLfcjk|400|right|Derivatans definition}} | ||
Rad 116: | Rad 117: | ||
Använd derivatans definition. | Använd derivatans definition. | ||
Bestäm tangentens k-värde i punkten där x = 2 om f(x) = 3 x^2. | Bestäm tangentens k-värde i punkten där <math>x = 2</math> om <math>f(x) = 3 x^2</math>. | ||
[[Fil:Derivatans_definition_-_exempel.pdf|Lösningsförslag, Exempel 1]]. | |||
=== Exempel 2 === | === Exempel 2 === | ||
Rad 122: | Rad 125: | ||
Använd derivatans definition för att bestämma f'(4) om f(x) = 3 x + 5. | Använd derivatans definition för att bestämma f'(4) om f(x) = 3 x + 5. | ||
= | = Sammanfattning = | ||
<pdf>Fil:Derivatan_sammanfattad.pdf</pdf> | |||
</ | |||
= GeoGebraförklaring = | = GeoGebraförklaring = | ||
Rad 142: | Rad 139: | ||
= Aktivitet = | = Aktivitet = | ||
=== Laborera med sekanten och derivatan === | === Laborera med sekanten och derivatan för att förstå mer === | ||
'''Uppgift''': Nedan ser du en GGB-konstruktion full av information men samtidigt lite svår att använda. '''Skapa en egen''' liknande konstruktion. Försök '''förbättra''' och förenkla. | |||
<html> | <html> | ||
<iframe scrolling="no" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/49950/width/1280/height/604/border/888888/rc/true/ai/false/sdz/true/smb/false/stb/false/stbh/true/ld/false/sri/true/at/auto" width="1280px" height="604px" style="border:0px;"> </iframe> | <iframe scrolling="no" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/49950/width/1280/height/604/border/888888/rc/true/ai/false/sdz/true/smb/false/stb/false/stbh/true/ld/false/sri/true/at/auto" width="1280px" height="604px" style="border:0px;"> </iframe> | ||
</html> | </html> | ||
= Aktivitet - Gissa = | |||
=== Gissa derivatans utseende === | |||
Du kan skissa derivatans utseende genom att uppskatta funktionens lutning i grafen (alltså utan att känna till funktionen algeriskt). | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/11200/width/1286/height/614/border/888888/rc/false/ai/false/sdz/true/smb/false/stb/false/stbh/true/ld/false/sri/true/at/auto" width="1286px" height="614px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
Av Jonas Hall | |||
= Uppgifter = | = Uppgifter = | ||
Rad 167: | Rad 177: | ||
= Fördjupning = | = Fördjupning = | ||
=== Andra varianter på derivatans definition === | === Andra varianter på derivatans definition === |