Derivatan för en funktion: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(68 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | |||
= Teori = | = Teori = | ||
== Introduktion till derivatan == | == Introduktion till derivatan == | ||
{{#ev:youtube|_L0P47R3agc| | {{#ev:youtube|_L0P47R3agc|400|right|Introduktion till derivatan}} | ||
{{malruta| | {{malruta| | ||
[[Fil:Tangent.png|100 px]] | |||
Vi ska definiera derivatan i en punkt, vilket ger oss: | |||
* | * lutningen för en tangent genom punkten | ||
* | * ett värde för förändringen i den punkten | ||
Vi ska göra en algebraisk beskrivning av riktningskoefficienten för en tangent i en punkt med hjälp av en sekant och gränsvärden. | |||
}} | }} | ||
=== Utgångspunkt === | === Utgångspunkt === | ||
Vi har | Vi har sett sekantens och tangents funktion att visa lutningen, d v s förändringen. | ||
=== Begrepp === | |||
Vi kommer använda begreppen '''sekant''', '''tangent''', '''ändringskvot''' och '''gränsvärde'''. | |||
{{clear}} | |||
== Sekanten och derivatans definition == | |||
[[Fil:Sekant P Q.PNG|300px|höger]] | |||
Genom att utgå ifrån en sekant kan vi definiera derivatan. Sekanten skär grafen i två punkter <math>P</math> och <math>Q</math>. Om Avståndet mellan punkterna minskar kommer sekanten allt närmare tangenten. Titta på bilderna nedan så ser du vad som händer när avståndet mellan <math>P</math> och <math>Q</math> krymper. | |||
=== | Men för att vi ska kunna använda gränsvärden skriver vi <math>P</math> och <math>Q</math> som <math>P = (x, f(x))</math> och <math> Q = (x + h, f(x + h))</math>. | ||
I de tre figurerna nedan ser du hur Q närmar sig P, d v s <math>h</math> minskar. Det innebär att sekantens lutning blir mer och mer lik tangentens lutning. | |||
{{clear}} | |||
[[Fil:Secant-calculus.svg|300px]] | |||
[[Fil:Lim-secant.svg|300px|]] | |||
[[Fil:Derivative_GIF.gif|300px]] | |||
{{clear}} | |||
Det här gäller för en godtycklig punkt <math>x</math> men låt oss se hur det förhåller sig i punkten <math>(a,f(a))</math>. | |||
== Derivatan är lutningen i en punkt == | |||
[[Fil:Fav_a_plus_h.PNG|miniatyr|400px|Derivatan är tangentens lutning i ''(a, f(a))'']] | |||
Om en funktion ''f'' åskådliggörs av en graf ''y'' = ''f''(''x'') så anger derivatan av ''f'' grafens lutning (förändring av ''y'' per förändring av ''x'') för varje värde ''x''. Derivatan i en punkt är således lika med riktningskoefficienten för kurvans tangent i den valda punkten <math> (x, f(x)). </math> Det vill säga <math>k = \frac{\Delta y}{\Delta x} </math> | |||
<br> | |||
== Algebraisk beskrivning av derivatan == | |||
{{#ev:youtube|8of_svLfcjk|400|right|Derivatans definition}} | |||
Om du ska räkna ut lutningen i en punkt får du problem. <math>k = \frac{\Delta y}{\Delta x} = \frac{0}{0}</math> och det går ju inte. Här behövs formell matematik. | |||
Nu utgår vi från en punkt <math>(a,f(a))</math> och så kallar vid punkten som närmar sig för <math>(a+h,f(a+h))</math>. När <math>h</math> krymper kommer den andra punkten att närma sig den första. Man säger att h går mot noll och det skrivs | |||
:<math> \lim_{h \to 0}</math> | |||
Detta kan sammanfattas på matematisk form och kallas derivata. | |||
{{defruta| | |||
Derivatan av funktionen <math>f</math> i punkten <math>a</math>'' definieras som gränsvärdet | |||
<br> | <br> | ||
{{ | : <math>f'(a)= \lim_{h \to 0} \frac{f(a+h) - f(a)}{h} </math> | ||
=== Derivatan | }} | ||
Med denna form för att skriv derivatans definition kan man sätta in polynom och andra funktioner i definitionen, förenkla det rationella uttrycket och förkorta bort h i nämnare så att det går att beräkna gränsvärdet. Mer om hur det går till ser du under nästa flik - '''Exempel'''. | |||
=== Derivatan skriven med variabeln x === | |||
Sätt <math> a + h = x</math>. Det ger ett nytt sätt att skriva derivatans definition. | |||
{{defruta | '''Derivatans definition om <math>a + h =x </math>''' | |||
Derivatans värde (lutningen k) i punkten där <math>x = a</math> skrivs: | |||
: <math> | : <math>f(a) = \lim_{x \to a} \frac{f(x) - f(a)}{x-a}</math> | ||
Detta är derivatan i punkten <math> (a, f(a))</math> | Detta är derivatan i punkten <math> (a, f(a))</math> | ||
Rad 44: | Rad 81: | ||
}} | }} | ||
{{exruta| '''Derivatan | {{exruta| '''Derivatan i punkten <math>x=3</math>''' | ||
Tänk dig en fix punkt på en kurva (3, F(3) och en rörlig punkt med koordinaterna (x, f(x)). Sekantlinjen genom de två punkterna har lutningen: | Tänk dig en fix punkt på en kurva (3, F(3) och en rörlig punkt med koordinaterna (x, f(x)). Sekantlinjen genom de två punkterna har lutningen: | ||
Rad 56: | Rad 93: | ||
: <math>k = \lim_{x \to 3} \frac{f(x) - f(3)}{x-3}</math> | : <math>k = \lim_{x \to 3} \frac{f(x) - f(3)}{x-3}</math> | ||
}} | }} | ||
== | === Andra sätt att beteckna derivata === | ||
Man kan skriva derivatan på flera sätt | |||
* Derivatan av <math>f(x)</math> skrivs <math>f'(x)</math> | |||
* Derivatan av <math>y(x)</math> skrivs <math>y'(x)</math> | |||
* Ibland ser man exempelvis D 3x<sup>2</sup> = 6x | |||
{{clear}} | |||
Derivatan av | |||
< | |||
}} | |||
= Exempel = | = Exempel = | ||
Rad 88: | Rad 108: | ||
<br> | <br> | ||
: <math>f'( | : <math>f'(a) = \lim_{h \to 0} \frac{f(a+h) - f(a)}{h}</math> | ||
}} | }} | ||
{{clear}} | {{clear}} | ||
Rad 97: | Rad 117: | ||
Använd derivatans definition. | Använd derivatans definition. | ||
Bestäm tangentens k-värde i punkten där x = 2 om f(x) = 3 x^2. | Bestäm tangentens k-värde i punkten där <math>x = 2</math> om <math>f(x) = 3 x^2</math>. | ||
[[Fil:Derivatans_definition_-_exempel.pdf|Lösningsförslag, Exempel 1]]. | |||
=== Exempel 2 === | === Exempel 2 === | ||
Rad 103: | Rad 125: | ||
Använd derivatans definition för att bestämma f'(4) om f(x) = 3 x + 5. | Använd derivatans definition för att bestämma f'(4) om f(x) = 3 x + 5. | ||
= | = Sammanfattning = | ||
<pdf>Fil:Derivatan_sammanfattad.pdf</pdf> | |||
< | |||
</ | |||
= GeoGebraförklaring = | = GeoGebraförklaring = | ||
Rad 123: | Rad 139: | ||
= Aktivitet = | = Aktivitet = | ||
=== Laborera med sekanten och derivatan === | === Laborera med sekanten och derivatan för att förstå mer === | ||
'''Uppgift''': Nedan ser du en GGB-konstruktion full av information men samtidigt lite svår att använda. '''Skapa en egen''' liknande konstruktion. Försök '''förbättra''' och förenkla. | |||
<html> | <html> | ||
<iframe scrolling="no" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/49950/width/1280/height/604/border/888888/rc/true/ai/false/sdz/true/smb/false/stb/false/stbh/true/ld/false/sri/true/at/auto" width="1280px" height="604px" style="border:0px;"> </iframe> | <iframe scrolling="no" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/49950/width/1280/height/604/border/888888/rc/true/ai/false/sdz/true/smb/false/stb/false/stbh/true/ld/false/sri/true/at/auto" width="1280px" height="604px" style="border:0px;"> </iframe> | ||
</html> | </html> | ||
= | = Aktivitet - Gissa = | ||
=== Gissa derivatans utseende === | === Gissa derivatans utseende === | ||
Rad 148: | Rad 157: | ||
Av Jonas Hall | Av Jonas Hall | ||
= Uppgifter = | |||
Det finns ett papper med sex uppgifter där du ska använda derivatans definition. | |||
Efter att du är klar med dessa går du in i Kunskapsmatrisen. | |||
= Python = | |||
=== Pythonprogrammering derivata 1 === | |||
{{Python|[[Derivatans definition i Python]]}} | |||
Du kan ta fram ett beräknat, approximativt värde för derivatan i en punkt med hjälp av ett program. | |||
{{clear}} | |||
=== Pythonprogrammering derivata alternativ 2 === | |||
{{python|[[Numerisk_derivering]] }} | |||
= Fördjupning = | |||
=== Andra varianter på derivatans definition === | === Andra varianter på derivatans definition === |