|
|
| (325 mellanliggande sidversioner av 14 användare visas inte) |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| | <facelikebutton style="2" showsend="0"></facelikebutton> |
| [[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]] | | [[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]] |
| == Vinklar == | | <html><script id="WolframAlphaScript" src="http://www.wolframalpha.com/input/embed/?type=small" type="text/javascript"></script></html> |
|
| |
| s. 66- 70
| |
|
| |
|
| '''genomgång'''
| | === [[En elevuppgift att skapa lektionsbeskrivningar i matematik]] === |
|
| |
|
| Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html
| | Den här övningen körde vi 2012 och skapade på så sätt mycket av detta innehåll |
| == En datauppgift ==
| |
|
| |
|
| === Inloggning på wikiskola === | | == [[Beräkning av vinklar]] == |
|
| |
| Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn
| |
|
| |
|
| === Kunskapskrav === | | == [[Likformighet och kongruens]] == |
|
| |
|
| '''Betyget E'''
| | == [[Längd-, area- och volymskala]] == |
|
| |
|
| ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''
| | == [[Topptriangelsatsen och transversalsatsen]] == |
|
| |
|
| ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''
| | == [[Randvinklar och medelpunktsvinklar]] == |
|
| |
|
| ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''
| | == [[Bisektrissatsen och kordasatsen]] == |
|
| |
|
| === Eleverna bygger sidorna ===
| |
|
| |
|
| Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.
| |
|
| |
|
| Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.
| | == Extrauppgift på kul == |
|
| |
|
| '''Minst:'''
| | {{:Hexagon av cirklar}} |
|
| |
|
| * En film av Matteboken, Bondestam etc
| | == Repetition och sammanfattning av geometrin == |
| * En Khanlänk
| |
| * En text
| |
| * En definition
| |
| * Ett exempel
| |
| * En uppgift
| |
| * En bild
| |
| * En länk till fler förklaringar
| |
| * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
| |
| * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
| |
| *
| |
|
| |
|
| '''Editering'''
| | [[Diagnos 1 geometri Ma2C]] är en Geogebra som innehåller likformighet, transversalsatsen, randvinkelsatsen, kordasatsen och bisektrissatsen på ett och samma ställe. Jag använder den för att skapa enkla diagnoser. Det är bara att ändra litet i figurerna så blir et nya versioner av diagnosen. |
|
| |
|
| Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.
| | '''olleh''': http://olleh.se/start/frageprogramMa2.php |
|
| |
|
| Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.
| | '''MalinC''': http://www.malinc.se/math/geometry/circles_angles_proofssv.php |
| | |
| == Likformighet och kongruens ==
| |
|
| |
| s. 71 -74
| |
| | |
| | |
| === AmmarA - Likformighet ===
| |
| | |
| | |
| Text om ..
| |
| | |
| '''Definition'''
| |
| | |
| Blablabetyder--
| |
| | |
| '''Länkar'''
| |
| | |
| * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]
| |
| | |
| === TildaD - Kongruens ===
| |
| | |
| Text om kongruens..
| |
| | |
| '''Definition'''
| |
| | |
| Kongruens betyder--
| |
| | |
| '''Länkar''' | |
| | |
| * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]
| |
| | |
| == Längd, area och volyskala ==
| |
|
| |
| s. 75- 79
| |
| | |
| | |
| === ViktorE Skala ===
| |
| | |
| == Topptriangel- och transversalsatsen ==
| |
| | |
| === NilsG Topptriangelsatsen ===
| |
| | |
| 81- 85
| |
| | |
| == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==
| |
|
| |
| 86-91
| |
| | |
| | |
| === DenisJ - Randvinkelsatsen ===
| |
| | |
| | |
| | |
| === FredrikJ-Bisektrissatsen ===
| |
| | |
| '''Länkar'''
| |
| http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA | |
| | |
| http://matteformler.se/images/geometri16.png
| |
| | |
| Text om Bisektrissatsen.....
| |
| | |
| Defenition...
| |
| | |
| Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC
| |
| | |
| == Koordinatgeometri ==
| |
|
| |
| s. 92- 101
| |
| | |
| === RikardM - Avståndsformeln ===
| |
| | |
| === WilliamM - Mittpunktsformeln ===
| |
| | |
| === FelixN - y=kx+m ===
| |
| | |
| == Riktningskoefficienten ==
| |
|
| |
| s. 102 - 104
| |
| | |
| === SamN - riktningskoefficienten ===
| |
| | |
| [[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]
| |
| | |
| '''Länk'''
| |
| | |
| [[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]
| |
| | |
| == lov ==
| |
| | |
| == Räta linjens ekvation ==
| |
|
| |
| s. 105-109
| |
| | |
| HåkanE
| |
| | |
| == Parallella och vinkelriitta linjer ==
| |
|
| |
| s. 110- 112
| |
| | |
| === SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===
| |
| | |
| == Allmän form (linjens ekvation) ==
| |
|
| |
| s. 113- 115
| |
| | |
| == Ekvationssystem (grafiskt) ==
| |
| | |
| s. 116-119
| |
| | |
| Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.
| |
| | |
| === KevinS - ekvationssystem ===
| |
| | |
| *En film av Matteboken, Bondestam etc
| |
| *En Khanlänk
| |
| *En text
| |
| *En definition
| |
| *Ett exempel
| |
| *En uppgift
| |
| *En bild
| |
| *En länk till fler förklaringar
| |
| *En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
| |
| *Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
| |
| | |
| == Ersättningsmetoden ==
| |
|
| |
| s. 120-122
| |
| | |
| Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.
| |
| | |
| === PatrikS - Ersättningsmetoden ===
| |
| | |
| == Additionsmetoden ==
| |
|
| |
| s. 123 -126
| |
| | |
| Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.
| |
| | |
| === RichardS - Additionsmetoden ===
| |
| | |
| == Lösning till ekvationssystem ==
| |
|
| |
| s. 127- 128
| |
| | |
| Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.
| |
| | |
| === JakubW - Lösning till ekvationssystem ===
| |
| | |
| == Problemlösning med ekvationssystem ==
| |
| | |
| s. 129-132
| |
| | |
| == Ekvationssystem med tre obekanta ==
| |
|
| |
| s. 133-134
| |
| | |
| | |
| == Repetition ==
| |
|
| |
| | |
| | |
| == Prov algebra och geometri ==
| |
