Vågrörelselära

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kap 12 - Svartkroppsstrålning

Fotonen - Kap 12 s 232-240

Fotoelektrisk effekt

Om man lyser med högfrekvent ljus på en metall kommer det att skapas en ström i metallen. Det beror på att ljusets fotoner har hög energi och slår loss elektroner från atomerna. Detta kallas den fotoelektriska effekten.

Kap 12 - Elektromagnetisk strålning, s 241- 252

Fotonen

Elektromagnetisk strålning kan även beskrivas som en ström av partiklar, fotoner. Fotonen har energin [math]\displaystyle{ E = h f }[/math] där h är Plancks konstant.

[math]\displaystyle{ h = 6.626 10^-34 Js }[/math]

Fotoelektriska lagen

[math]\displaystyle{ h f = E_u + E_k }[/math]

Där [math]\displaystyle{ E_u }[/math] är utträdesenergin och [math]\displaystyle{ E_k }[/math] är elektronens kinesiska energi.

Den fotoelektriska effekten fick sin förklaring av Albert Einstein 1905 och för det tilldelades han nobelpriset . Samma år publicerade han ytterligare två arbeten med avgörande betydelse, det om Brownsk rörelse och det om relativitetsteorin. Wikipedia: Albert_Einstein#1905_.E2.80.93_Annus_Mirabilis_papers

Elektromagnetisk strålning

Inte en ström i metallen

Experimentuppställning för att mäta fotoelektrisk effekt

Våg och partikel

Elektromagnetisk strålning kan både beskrivas som vågor och partikklar. Vid låga frekvenser är vågegenskapen tydligast. Vid höga frekvenser är partikelegenskapen tydligast.

Enheten elektronvolt, 1 eV, är den rörelseenergi som en elektron får vid acceleration av en spänning på 1 V. Det gäller alla partiklar med elementarladdningen.

1 eV = 1.602 10^-19 J.


En partikel har våglängden

[math]\displaystyle{ \lambda = \frac{h}{p} }[/math]

där h är Plancks konstant och p är rörelsemängden.

Fotonen är ett energikvanta, intte en partikel i vanlig mening. Den saknar massa.

Comptons experiment.

de Broglie

Om en våg kan ha partikelegenskaper borde det omvända gälla: en partikel har vågegenskaper.

Om [math]\displaystyle{ \lambda = \frac{h}{p} }[/math] gäller för en partikel med massa m och rörelsemängden p = mv så gäller

[math]\displaystyle{ \lambda = \frac{h}{mv} }[/math]

Ju högre massa och hastighet en partikel har desto kortare evåglängd har den. h är som tidigare Plancks konstant

Wikipedia: Louis_de_Broglie

Tillämpningar

Läs själv om tillämpningar av elektromagnetisk strålning, sid 241-248.