Mängdlära
Teori
Ett sätt att förmedla matematiska tankegångar eller att strukturera matematiska problem är med hjälp av mängdlära. Med en matematisk mängd menar man en samling objekt. Dessa objekt kallas för mängdens element. T.ex. kan man skriva <math> M = \{1,2,3,4,5\} <math>. M är alltså mängden av de positiva talen 1,2,3,4 samt 5. Är x ett element i M skrivs det <math>x\in M<math>, t.ex. <math>2 \in M<math>. Däremot ingår 8 inte i mängden M. Detta skrivs som <math>8 \not\in M<math>
Låt <math>N = \{1,2,3,4,5,6,7,8,9\}<math>. Samtliga element i M ingår nu i mängden N. Vi säger att M är en delmängd till N, det skriver vi som: <math>M \subseteq N<math>
-
M ingår i N
Ett annat exempel är från sannolikhetsteorin och när man singlar slant. Det finns två möjliga utfall, krona och klave. Mängden av de möjliga händelserna blir därför <math> S = \{krona, klave\}<math>. Eftersom detta är alla möjliga händelser. Vi säger då att S är grundmängden, det finns inga fler element att lägga till S.
Låt <math>A = \{krona\}<math> och <math>B = \{klave\}<math>. Då är <math>A \subseteq S<math> men även <math>B \subseteq S<math>. En viktig operation i mängdläran (och väldigt användbar inom sannolikhetsteorin) är komplementet till en mängd. Komplementet till en delmängd är samtliga element som finns i grundmängden men som inte finns i delmängden, komplementet kan skrivas på flera olika sätt, ett vanligt sätt är <math>A^c<math> (komplementet till mängden A). För oss har vi att <math>A^c = \{klave\} = B<math>.
Aktivitet
Låt <math> M = \{alla gymnasieelever i Sverige\}<math>.
a) Diskutera i smågrupper och bestäm tre delmängder till M så att ni är element i delmängderna.
b) Bestäm komplementen till era delmängder.