Texten om ergonomi vid datorarbete
Ergonomi (av grekiskans ergon, arbete och nomia, kunskap) är läran om hur arbetsredskap och arbetsmiljö påverkar människan.
Det var på 1960-talet som man insåg att utformning av verktyg o.dyl. inte alltid var mest ändamålsenligt utformade då de såg ut "som de gjort sedan urminnes tider". Främst började förare av till exempel lokomotiv och flygplan lida av felaktiga arbetsställningar, och man började fästa uppmärksamhet på hur förarsäten och instrumentpaneler var utformade. På sjuttiotalet hakade varvsindustrin på och såg över rörelserutinen i styrhytter. Designföretag inkopplades för att utforma verktyg, alltifrån spadar och hackor till telefonlurar, så att de förutom att de skulle vara estetiskt tilltalande, också var formgivna för att sitta så väl som möjligt i användarens grepp. På nittiotalet uppstod behovet att i detalj justera arbetsställningen för kontorspersonal, då datorernas ökade användning ledde till att man mer än på skrivmaskinstiden ofta satt hela arbetsdagen intensivt koncentrerad i samma ställning.
Vid utbildning av telegrafister läggs stor vikt vid rätt sittställning, som är olika vid sändning och vid mottagning. Man tar då särskild hänsyn till skillnaderna mellan högerhänta och vänsterhänta personer.
Belastningssjukdomar
Belastningssjukdomarna är antagligen det största arbetsmiljöproblemet i västvärlden, en uppskattning är 70%. Kvinnor drabbas nästan dubbelt så ofta som män. Dessa skador orsakar både svårt och långvarigt lidande. Belastningsskador kan orsakas av långvarigt statiskt arbete som är ensidigt men inte behöver vara särskilt tungt.
Om själva arbetet är fysiskt ensidigt är det viktigt att skapa variation på annat sätt. Man kanske kan byta ställning och/eller ta en mikropaus (15-20 sekunder av avslappning eller några extrarörelser).
När det gäller lyft på en arbetsplats finns det en del metoder som brukar rekommenderas. Undvik tunga lyft vid för låg eller för hög höjd. Lyft så nära kroppen som möjligt. Böj på knäna och lyft med rak rygg. Det är farligt att vrida på ryggen och att lyfta med böjd rygg. Är ryggen böjd innebär det att diskarna i ryggraden snedbelastas på ett skadligt sätt. Ännu farligare snedbelastning blir det om ryggen är vriden. Måste ett vridmoment göras, vänta tills du lyft och flytta sedan fötterna men vrid inte på ryggen samtidigt som du belastar den med en tung vikt! Då är skaderisken stor! Hur tungt du klarar av att lyfta beror på många faktorer. Dels vilken höjd lyftet görs ifrån, hur stark du är, din ställning och på hur ofta lyften ska göras. Även vikter som du normalt kan lyfta utan problem kan belasta ryggen på ett skadligt sätt om samma lyft måste göras ett mycket stort antal gånger.
Källor: Texten om ergonomi kommer från svenska wikipedia.