Matematik 1c
Kapitel 1 - Taluppfattning och Aritmetik
Grovplanering: v 34-36 Taluppfattning och Aritmetik
Lektion 1 Tal, implikation och ekvivalens
Först måste vi:
- dela ut böcker
- reflektera över resultaten från diagnosen
- gå igenom några uppgifter ur diagnosen
- ge läxa.
Sid 6-11 i boken Matematuik 1C av Sjunnesson, Holmström, Smedhamre. Vi behandlar begreppen naturliga tal, heltal, rationella tal, irrationella tal och reella tal.
Sedan går vi in på begreppen implikation och ekvivalens.
Uppgift: Hitta på egna implikationer och ekvivalenser.
Implikation ==>
Tina har en tax ==> Tina har hund
Ekvivalens <==>
Vi har en täljare och en nämnare <==> Vi har en kvot
Läs: Tal och räkning i Wikibooks
Lektion 2 - Definition sats och bevis
Inledning
- Har ni övat hemma?
- Läs igenom Webbmatte för grundskolan om ni vill repetera.
- Titta på kursplaneringen
- Veckoförhör varje fredag, helt diagnostiskt?
Först: mer genomgång av diagnosen, sid 4-5.
Definition En definition är en bestämning eller avgränsning av ett språkligt uttrycks betydelse. Källa Wikipedia
Exempel: Ett udda tal slutar på 1, 3, 5, 7 eller 9.
Sats Ett bevisat påstående, en matematisk regel.
Bevis Ett bevis är en övertygande argumentationskedja som visar att en viss slutsats gäller. Wikipedia
Bevisa att medelvärdet är lika med medianen för fem på varandra följande tal.
Lektion 3 - Negativa tal
Länkar
- Wikipedia
- Mikael Bondestam
- Webbmatte för grundskolan om du vill repetera.
- Webbmatte för gymnasiet
- Kanske kan du ha nytta av att titta på denna film från matematikvideo
- Lång artikel av Ingvar O Persson som undervisade mig på lärarhögskolan
Visa
20+(-5) = 15 + 5 + (-5) = 15 Alltså: 20+(-5) = 20 - 5
20 - (-5) = 20 + 0 - (-5) = 20 + 5 + (-5)- (-5) = 20 + 5 Alltså: 20 - (-5) = 20 + 5
Vad handlar det om?
- minustecken kan betyda subtraktion eller negativa tal
- a+(-a) = 0 definition
- a+(-b) = a-b addition
- a-(-b) = a+b subtraktion
- a*(-b) = -ab multiplikation
- (-a)*(-b) = ab multiplikation
- (-a)/b = -(a/b) division
- (-a)/(-b) = a/b division
Lektion 4 - Primtal
Titta gärna på avsnitten om faktorisering och primtal för grundskolan.
Teori
Primtal är bara delbara med ett och sig själva. (positiva tal)
Alla positiva tal är uppbyggda av primtal (man dela upp dem i faktorer som är primtal)
jämna tal är delbara med två om siffersumman är delbar med ttre så är talet delbart med tre om talet slutar på noll eller fem är det delbart med fem
- Pröva gärna att använda Excel för att undersöka om ett tal är ett primtal.
Datorövning. Lär dig mer om ett tal genom WolframAlpha. Du ser bland annat hur talet delas upp i faktorer. Skriv bara talet på raden och klicka enter.
Datorövninga från matteva. Delbarhetsreglerna
- Här kan det vara bra att känna till att:
Ett helt tal är delbart med
2, om sista siffran (entalet) är jämt eller 0.
3, om talets siffersumma är delbar med 3.
4, om det tal, som bildas av de två sista siffrorna är delbart med 4.
5, när sista siffran är 0 eller 5.
6, när villkoren för 2 och 3 både är uppfyllda.
7, när talets tiotal minus dubbla antalet av talets ental är delbart med 7.
Ex.:392 är delbart med 7 (39-4=35)
8, när det tal, som bildas av de tre sista siffrorna är delbart med 8.
9, när talets siffersumma är delbar med 9.
10, när talets sista siffra är en nolla.
Denna lista kommer från denna sida
Lektion 5 - Tal i bråkform
Glöm inte att repetera med webbmatte.se men du kan även repetera på wikiskolas bråksida.
Definition
Bråket a/b har täljare a och nämnare b
Satser
Man kan förlänga bråk
Man kan förkorta bråk Då behöver man ofta faktorisera
Vid addition och subtraktion måste bråken göras liknämniga. Minsta gemensamma nämnare.
Multiplikation av bråk
a/b * c/d = ac / bd
Visa grafiskt: 2/3 * 1/4
Division av bråk
a/b / c/d = a/b * d/c = ad / bc
Rita 6m-repet som delas i bitar om 3/4
M Bondestam ger en förklaring av multiplikation och division med bråk.
Lektion 6 - Potenser
Satser och definitioner nedan är hämtade från Wikipedia.
Definition: Potens
I sin enklaste form definierar man potenser som resultatet av upprepad multiplikation.
Exempelvis, 43 (utläses 4 upphöjt till 3) blir 4 · 4 · 4 = 64.
Satser: Räkneregler för potenser
Ur definitionen av potenser med positiva tal som heltalsexponent kan man härleda följande räkneregler, potenslagarna:
- xm * xn = xm+n
- xm / xn = xm-n, (x ≠ 0)
- (xm)n = xm*n
- xn*yn = (xy)n
Läxa till måndag att räkna klart sidan 32. Dessutom inlämningsuppgift till nästa fredag. Wolfram Alpha
Definition: Exponenten är noll
Med utgångspunkt i att potenslagarna skall gälla även när exponenten är ett negativt heltal inför man definitionerna att
a0 = 1 (om a ≠ 0)
Exempel: 20 = 1
Definition: Exponenten är negativ
- a−n = 1 / an (om a ≠ 0).
Exempel: 2−1 = 1 / 21
Definition: Exponenten är ett rationellt tal
För att den tredje potenslagen ska fungera, definieras värdet av potenser med rationell exponenter
- x = a p/q (där a > 0) är det positiva tal x som uppfyller xq = ap
Speciellt betecknas a1/2 som kvadratroten ur a och a1/3 som kubikroten ur a.
Satser: Roten ur produkter och kvoter
Lektion 7 - Positionssystemet och olika talbaser
Tisdag
Vi tittar på snittet på veckodiagnosen och delar ut dem.
Decimala talsystemet (tiosystemet) är ett positionssystem som baseras på talet 10 och därmed använder 10 olika siffror (det normala antalet fingrar), 0–9. Sedan låter man siffrans position bestämma vilken 10-potens som siffran skall multipliceras med. På detta sätt blir talet
304 = 3·102 + 0·101 + 4·100.
Ett exempel från boken:
Visa att 0,375 = 3/8
Binära talsystemet
Det binära talsystemet är en representation för tal som har talbasen två. Det betyder att enbart två olika siffror används, ett och noll. Binära tal används praktiskt taget av alla datorer eftersom de använder digital elektronik och boolesk algebra (eller binär algebra som det också kallas). I Europa var Juan_Caramuel_y_Lobkowitz Caramuel först med att beskriva det binära talsystemet som han då kallade Dyadik. Medan Gottfried Leibniz gjorde det känt för en bredare publik. Talsystemet upptäcktes dock långt tidigare av den forntida matematikern Pingala.
Det binära talsystemets talföljd består bara av två siffror, 0 och 1. Nästa tal är det, av de talen som kan skrivas med ettor och nollor, som kommer näst i sifferraden. Så talen blir: 0, 1, 10, 11, 100, 101, 110, 111, 1000, 1001, 1010, 1011, 1100, 1101, 1110, 1111, 10 000 o.s.v
De gamla egyptierna använde det binära talsystemet för att skriva bråktal i decimalform. De använde dock inte ettor och nollor, utan de använde sig av en symbol kallad 'Horus öga'. Olika delar av symbolen motsvarade olika positioner på höger sida om kommatecknet. Om just den delen ritades ut motsvarade det en etta på den positionen, om den utelämnades motsvarade det en nolla.
Precis som i det decimala talsystemet är den högra siffran minst signifikant. Med enbart den siffran kan talet 0 och 1 beskrivas. För att beskriva talet 2 måste en ny siffra skrivas till vänster om den första, det vill säga '10', varpå talet 3 följer representerat som '11'. Detta fortgår på samma maner ju högre upp man behöver komma.
Exempel på hur man kan skriva för att konvertera ett binärt tal till decimaltal:
Om det binära talet är 10101101 så är det decimala talet
1·27 + 0·26 + 1·25 + 0·24 + 1·23 + 1·22 + 0·21 + 1·20 = 128 + 0 + 32 + 0 + 8 + 4 + 0 + 1 = 173
Om ett binärkomma finns närvarande så representerar siffrorna till höger om det en mot höger ökande negativ tvåpotens. Exempel:
11,0012 = 1·21 + 1·20 + 0·2-1 + 0·2-2 + 1·2-3 = 2 + 1 + 0 + 0,125 = 3,12510
Vid representation av tal med decimaler är det dock idag mycket vanligare att använda IEEE:s flyttalsrepresentation
Horners metod
En intressant egenskap i det binära talsystemet är att en multiplikation med två erhålles genom att helt enkelt skifta alla siffror en plats åt vänster och sätta dit en nolla. Denna egenskap ger följande intressanta variant av Horners metod: För att enkelt beräkna det decimala värdet av ett binärt tal i huvudet behöver du bara läsa talet från vänster och multiplicera varje delsumma med två; om den binära siffran är en etta så addera dessutom en etta till summan. Man börjar med summan 0. Med samma exempelsträng som ovan (10101101) blir det så här:
0·2+1=1 , 1·2=2, 2·2+1=5, 5·2=10, 10·2+1=21, 21·2+1=43, 43·2=86, 86·2+1=173
Omvandla binärt till decimalt
Omvandla decimalt till binärt
Hexadecimala talsystemet
Lektion 8 - Tiopotenser och prefix
Tisdag
Definition: a*10<top>n</top>, a mellan ett o tio
Gör uppg 1813, 1820
Prefix: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix
Lektion 9 - Avrundning
Repetitionsrutan
Testet
Upptäck och visa 51
Aktivitet s 52
Lektion 10 - Sammanfattning och repetition
Fredag: Veckodiagnos.
Kapitel 2 - Algebra
Lektion 11 - Räknelagar
Lektion 12 - Algebraiska uttryck
Lektion 13 - Formler
Genomgång: Gör uppgifterna 2303, 2310 och 2312.
Lektion 14 - Förenkling av uttryck
Fredag v 37
Uppgift 2409 hade en fråga om koefficient som vi inte hittade förklarad i boken. Därför en Excelfil som förklarar och visar med hjälp av taxiexemplet.
Lektion 15 - 2.5 Faktorisering
Fredag v 38
Genomgång
- 15/20 =
- (4x+8) / 4 =
- 2cd2 - 6c2d =
Gör någon gruppuppgift.
Gallup: är vi hjälpta av dessa?
http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1
Lektion 16 - Ekvationer
Ekvationer är ett omfattande avsnitt som vi kommer ägna mestadelen av veckan åt.
Måndag - Fredag v 39
Lektion 17 - Omskrivning av formler
Måndag v 40
Lektion 18 - Olikheter
Tisdag v 40
Lektion 19 - Repetition
Onsdag v 40
Prov - Kapitel 1 och 2
Provet är på fredag i vecka 40