Bestämda integraler: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 176: Rad 176:


Läs gärna vad {{svwp | Analysens_fundamentalsats}} även om det är på en hög nivå för det är så häftigt.
Läs gärna vad {{svwp | Analysens_fundamentalsats}} även om det är på en hög nivå för det är så häftigt.
=== Det röda överskottet ===
För att göra beviset mer överskådligt ar vi lyft ut ett resonemang om det röda överskottet. Kan vi vara säkra på att det går mot noll då h går mot noll, vi dividerar ju med h?
As ''h'' approaches 0 in the [[limit of a function|limit]], the last fraction can be shown to go to zero.<ref>[[Lipman Bers|Bers, Lipman]]. ''Calculus'', pp.&nbsp;180–181 (Holt, Rinehart and Winston (1976).</ref> This is true because the area of the red portion of excess region is less than or equal to the area of the tiny black-bordered rectangle.  More precisely,
:<math>\left|f(x) - \frac{A(x+h) - A(x)}{h}\right| = \frac{|\text{Red Excess}|}{h} \le \frac{h(f(x+h_1) - f(x+h_2))}{h} = f(x+h_1) - f(x+h_2),</math>
where <math>x+h_1</math> and <math>x+h_2</math> are points where {{mvar|f}} reaches its maximum and its minimum, respectively, in  the interval {{math|[''x'', ''x'' + ''h'']}}.
By the continuity of {{math|''f''}}, the latter expression tends to zero as {{math|''h''}} does.  Therefore, the left-hand side tends to zero as {{math|''h''}} does, which implies
:<math>f(x) = \lim_{h\to 0}\frac{A(x+h)-A(x)}{h}.</math>


=== Anteckningar från lektionen ===
=== Anteckningar från lektionen ===

Versionen från 18 februari 2021 kl. 06.53

[redigera]
Sid 207-213 - Beräkna integraler
Mål för undervisningen

Denna lektion kommer du att lära dig hur du beräknar areor med hjälp av integraler. Dessutom kommer vi att visa et antal räkneregler för integraler.


Arean under en kurva

Sid 221-226 - Areaberäkning med hjälp av integraler

Nu ska vi visa på en användbar tillämpning av primitiva funktioner. Vi möter begreppet integraler och lär oss hur vi kan använda oss av integraler för areaberäkningar.

När man beräknar integralen av en funktion så motsvarar det att man beräknar arean mellan grafen och x-axeln.

GeoGebran visar hur arean under kurvan mellan x = 0 och x = 2 beräknats med hjälp av en integral.

Integralberäkningar

Definition

För en funktion f som är beroende av variabeln x och kontinuerlig på [a,b] beräknas integralen av f på följande vis:

[math]\displaystyle{ \int_a^b f(x)dx = F(b) - F(a) }[/math]

där F är en primitiv funktion till f.


I det vänstra ledet har vi först integraltecknet

Talen a och b anger den undre respektive den övre gränsen för det område som vi är intresserade av (i vårt exempel är a=0 och b=2). Till höger om integraltecknet med dess gränser kommer den funktion som utgör områdets övre gräns. Sist i vänstra ledet kommer dx, som anger att areaberäkningen ska ske med avseende på förändring i x-led.

I det högra ledet anges differensen F(b)−F(a)

Detta är alltså differensen mellan värdet på den primitiva funktion F vid den övre gränsen (x=b) och den undre gränsen (x=a).