Bärnsten/Rav: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
: densitet: 1,050-1,096 g/cm<sup>3</sup> | : densitet: 1,050-1,096 g/cm<sup>3</sup> | ||
: hårdhet 2-3 Mohs skala | : hårdhet 2-3 Mohs skala | ||
: längdutvidgningskoefficient | : längdutvidgningskoefficient ? K<sup>-1</sup> | ||
: värmeledningsförmåga | : värmeledningsförmåga ? W/(m K) | ||
: resistivitet | : resistivitet ? Ohmmeter | ||
{{clear}} | {{clear}} | ||
| Rad 33: | Rad 33: | ||
== Historia == | == Historia == | ||
Det var den grekiska filosofen Thales från Miletos (632 f Kr – 543 f Kr) som upptäckte detta fenomen. Bärnsten har genom sitt grekiska namn, elektron, givit upphov till benämningen elektricitet och elektron från de elektrostatiska egenskaperna som bärnsten efter gnidning brukar ha genom att attrahera lätta kroppar till exempel hårstrån. | |||
== Pris == | == Pris == | ||
| Rad 41: | Rad 41: | ||
== Länkar == | == Länkar == | ||
* | * [[https://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3%A4rnsten]] | ||
Versionen från 24 november 2017 kl. 08.41
Materialegenskaper:
- densitet: 1,050-1,096 g/cm3
- hårdhet 2-3 Mohs skala
- längdutvidgningskoefficient ? K-1
- värmeledningsförmåga ? W/(m K)
- resistivitet ? Ohmmeter
Användning
bärnsten används sällan får praktiska ändamål utan mer som dekoration då det inte är det mest hållfasta ämnet. dessutom finns det än ofantlig massa olika typer som kan passa alla möjliga situationer av dekorationsnödvändigheter. Ambra (gul ambra, medeltida benämning på bärnsten efter den verkliga ambran)
- Ambroid (pressbärnsten, alternativt mosaikbärnsten) - ihoppressad bärnsten.
- Beckerit, Gedanit, Glessit, Stantienit - bärnsten från Östersjöområdet.
- Burmit - bärnsten från Burma.
- Kaurikopal - ny bärnsten från Nya Zeeland som är tappad från barrträd.
- Kongokopal - ny bärnsten tappad från lövträd av ärtväxternas familj i Afrika.
- Kopal (Afrikas bärnsten) - bärnsten som är nutida till bara något miljontals år gammal.
- Råkopal - kåda (bärnsten tappad från levande träd).
- Simeto (simetit) - bärnsten från Sicilien.
- Succinit - bärnsten från Baltikum eller Östersjön.
- Rumanit - bärnsten från Rumänien.
- Walchowit - bärnsten från Slovakien eller Märhisk bärnsten
Framställning
Då bärnsten är ett typ av fossil har den ingen framställningsprocess som kan bedrivas av människan. Bärnsten framställs då flera fossila hartser avsöndrade som kåda av träd, främst barrträd med det gemensamma namnet Pinus succinifera. Den förekommer i oregelbundna klumpar eller i form av droppar och kan innehålla fossila rester av växter eller insekter. Färgen är vanligen gul, brun eller rödaktig och fettglänsande samt genomskinlig eller nästan genomskinlig, men förekommer även som svart, grön, violett, mjölkigt vit eller blå-svart. För att kådan ska göra sig förtjänt av titeln bärnsten krävs det att den är 20 miljoner år gammal vilket sätter ännu fler käppar i hjulen för människan att framställa bärnsten själva.
Historia
Det var den grekiska filosofen Thales från Miletos (632 f Kr – 543 f Kr) som upptäckte detta fenomen. Bärnsten har genom sitt grekiska namn, elektron, givit upphov till benämningen elektricitet och elektron från de elektrostatiska egenskaperna som bärnsten efter gnidning brukar ha genom att attrahera lätta kroppar till exempel hårstrån.
Pris
Pris och kvaliteter
Länkar
- [[1]]