Bärnsten/Rav

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Materialegenskaper:

Amber.insect.800pix.050203
Amber.insect.800pix.050203
densitet: 1,050-1,096 g/cm3
hårdhet: 2-3 Mohs skala
längdutvidgningskoefficient: ? K-1
värmeledningsförmåga: ? W/(m K)
resistivitet: ? Ohmmeter
Kristallsystem: Amorf
Ljusbrytning: 1,539-1,545
Streckfärg: Vit

Användning

bärnsten används sällan får praktiska ändamål utan mer som dekoration då det inte är det mest hållfasta ämnet. dessutom finns det än ofantlig massa olika typer som kan passa alla möjliga situationer av dekorationsnödvändigheter. Ambra (gul ambra, medeltida benämning på bärnsten efter den verkliga ambran)

  • Ambroid (pressbärnsten, alternativt mosaikbärnsten) - ihoppressad bärnsten.
  • Beckerit, Gedanit, Glessit, Stantienit - bärnsten från Östersjöområdet.
  • Burmit - bärnsten från Burma.
  • Kaurikopal - ny bärnsten från Nya Zeeland som är tappad från barrträd.
  • Kongokopal - ny bärnsten tappad från lövträd av ärtväxternas familj i Afrika.
  • Kopal (Afrikas bärnsten) - bärnsten som är nutida till bara något miljontals år gammal.
  • Råkopal - kåda (bärnsten tappad från levande träd).
  • Simeto (simetit) - bärnsten från Sicilien.
  • Succinit - bärnsten från Baltikum eller Östersjön.
  • Rumanit - bärnsten från Rumänien.
  • Walchowit - bärnsten från Slovakien eller Märhisk bärnsten


Framställning

Då bärnsten är ett typ av fossil har den ingen framställningsprocess som kan bedrivas av människan. Bärnsten framställs då flera fossila hartser avsöndrade som kåda av träd, främst barrträd med det gemensamma namnet Pinus succinifera. Den förekommer i oregelbundna klumpar eller i form av droppar och kan innehålla fossila rester av växter eller insekter. Färgen är vanligen gul, brun eller rödaktig och fettglänsande samt genomskinlig eller nästan genomskinlig, men förekommer även som svart, grön, violett, mjölkigt vit eller blå-svart. För att kådan ska göra sig förtjänt av titeln bärnsten krävs det att den är 20 miljoner år gammal vilket sätter ännu fler käppar i hjulen för människan att framställa bärnsten själva.

Historia

Det var den grekiska filosofen Thales från Miletos (632 f Kr – 543 f Kr) som upptäckte detta fenomen. Bärnsten har genom sitt grekiska namn, elektron, givit upphov till benämningen elektricitet och elektron från de elektrostatiska egenskaperna som bärnsten efter gnidning brukar ha genom att attrahera lätta kroppar till exempel hårstrån.

Pris

för ren bärnsten går de flsta sorter för ca. 5 kr/g men det lättaste sättet att få tag på bärnsten är när de är inbyggda i smycken. för ett smycke med bärnsten i kan det kosta allt från ett par hundra till flera tusen kronor.

Länkar