Induktion: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 51: | Rad 51: | ||
e = \frac{\Delta \Phi}{\Delta t} \\ | e = \frac{\Delta \Phi}{\Delta t} \\ | ||
</math> | </math> | ||
{{clear}} | |||
=== Induktans === | |||
En elektrisk ström som flyter genom en krets orsakar ett magnetiskt fält och därmed ett magnetiskt flöde .<math>\Phi.</math> genom kretsen. Förhållandet mellan det magnetiska flödet och strömstyrkan kallas induktans eller mera korrekt kretsens självinduktans. Vanligtvis används symbolen.<math> L.</math> för induktans. Den kvantitativa definitionen av induktans är | |||
:<math>L= \frac{\Phi}{i}.</math> | |||
SI-enheterna för induktans är Weber per ampere, eller Henry (H): 1 H = 1 Wb/A. | |||
{{clear}} | {{clear}} | ||
Versionen från 15 december 2014 kl. 10.02
Sammanfattning Induktion
Induktion behandlas i kapitel 6 i Heureka 2.
Induktion
En ledare förflyttas i ett magnetfält. Om man ser till en laddning i ledaren så förflyttas den nedåt i bilden och vi har en laddning med en hastighet i ett magnetfält. Den påverkas således av en vinkelrät kraft. I det här fallet påverkas elektroner av en kraft till vänster i bilden och positiva laddnings påverkas av en kraft till höger. Detta gör att laddningarna förskjuts åt sidorna vilket ger upphov till ett elektriskt fält i ledaren och en elektromotorisk spänning (ems, e).
Om ledaren förflyttas med jämn fart uppstår en balans mellan de elektriska och magnetiska krafterna.
Kraften från det magnetiska fältet.
- [math]\displaystyle{ e = l B v }[/math]
Lenz lag
Det finns en kraft som är motriktad kraften som skapar ledarens rörelse. Det måste uträttas ett arbete för att skapa strömmen.
Magnetsikt flöde
B känner vi ju som magnetsk flödestäthet. Det är alltså areaberoende.
magnetskt flöde definieras som
- [math]\displaystyle{ \Phi = B A }[/math]
Där A är arean.
Enheten för magnetiskt flöde är T m2 eller Weber, Wb.
Induktionslagen på annan form
[math]\displaystyle{ e = \frac{\Delta \Phi}{\Delta t} \\ }[/math]
Induktans
En elektrisk ström som flyter genom en krets orsakar ett magnetiskt fält och därmed ett magnetiskt flöde .[math]\displaystyle{ \Phi. }[/math] genom kretsen. Förhållandet mellan det magnetiska flödet och strömstyrkan kallas induktans eller mera korrekt kretsens självinduktans. Vanligtvis används symbolen.[math]\displaystyle{ L. }[/math] för induktans. Den kvantitativa definitionen av induktans är
- [math]\displaystyle{ L= \frac{\Phi}{i}. }[/math]
SI-enheterna för induktans är Weber per ampere, eller Henry (H): 1 H = 1 Wb/A.