|
|
| Rad 4: |
Rad 4: |
|
| |
|
| Den behöver anpassas till den bok jag kommer att följa, Gleerups Heureka. | | Den behöver anpassas till den bok jag kommer att följa, Gleerups Heureka. |
|
| |
| == Lektion 1 ==
| |
|
| |
| Den här lektionen kommer att passas in i en struktur så snart det hinns med.
| |
|
| |
| Först tittar vi lite på boken.
| |
|
| |
| === Fysikaliska modeller ===
| |
|
| |
| Vardaglig förståelse:
| |
| Det krävs en kraft för att driva något framåt i en konstant fart.
| |
|
| |
| Newtons andra lag
| |
| En kraft som verkar på ett föremål leder till en accelererad rörelse.
| |
|
| |
| '''Utvecklingen av fysikaliska modeller'''
| |
|
| |
| Modellen prövas om och om igen. Om den stämmer blir modellen mer etablerad. om den inte stämmer får ma nundersöka mera. Antingen har försöket gjorts fel eller så måste modellen förkastas. Men ofta leder det till att man ger modellen ett tillägg.
| |
| Vatten fryser vid noll.
| |
| Men om det är salt sjunker fryspunkten.
| |
|
| |
| === Laboration ===
| |
|
| |
| Sedan gör vi undersökningen av pendeln 1.4 på sid 10.
| |
|
| |
| Vid den efterföljande diskussionen tittar vi på mer teori om [[Pendeln]].
| |
|
| |
| === Analys av mätresultaten ===
| |
|
| |
| Diskutera frågorna på sidan 11.
| |
|
| |
| Variabler i ett experiment. Vi varierade längden och mätte svängningstiden. Vilka variabler (parametrar) höll vi konstanta? Varför är det viktigt?
| |
|
| |
| === Hemarbete ===
| |
|
| |
| '''Läxa''' att läsa sidorna: 7-11.
| |
|
| |
| '''Till nästa gång''' bör du se igenom innehållet i lektion 2 nedan
| |
|
| |
| == Lektion 2 ==
| |
|
| |
| === Tiopotenser ===
| |
|
| |
| * [http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/grundpotensform matteboken om grundpotensform]
| |
| {{TIS|Åke Dahllöf|Uppgift: [http://wikiskola.se/images/Ovning_i_10potenser.pdf övning i 10potenser]
| |
| }}
| |
|
| |
| === Prefix ===
| |
|
| |
| [http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/prefix Matteboken om prefix]
| |
|
| |
| ’’Prefix’’’
| |
| Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix
| |
|
| |
| {{TIS|Åke Dahllöf|
| |
| * [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_prefix.pdf Övningsblad prefix]
| |
| }}
| |
|
| |
| === Enheter ===
| |
|
| |
| ’’’SI-enheterna’’’’
| |
|
| |
| Läs på Wikipedia om [http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enhet SI-enheterna].
| |
|
| |
| Du ska alltid räkan med SI-enheter i dina fysikuppgifter. Om du har andra enheter måste du omvandla.
| |
|
| |
| '''Exempel på omvandlingar:'''
| |
|
| |
| * 26 cm = 0.26 m
| |
| * 36 km/h = 36 / 3.6 = 10 m/s
| |
| * 35 g = 0.035 kg
| |
|
| |
| '''Omvandla själv:'''
| |
|
| |
| # 2.4 hg =
| |
| # 45 km/h =
| |
| # 24 mm =
| |
| # 0.005 kg =
| |
| # 2 MPa =
| |
| # 3.5 bar =
| |
| # 40 cm/s =
| |
|
| |
| {{TIS|Åke Dahllöf|
| |
| * '''Uppgift 1:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_på_att_byta_till_SIenhet.pdf Övningsblad på att byta till SI-enhet]
| |
| }}
| |
|
| |
| === Läxa ===
| |
|
| |
| {{Läxa|
| |
| # Läs sidorna 7-18
| |
| # Gör uppgifterna på sid 18
| |
| }}
| |
|
| |
| == Lektion 3 Värdesiffror mm ==
| |
|
| |
| === Värdesiffror ===
| |
|
| |
| En kort förklaring lyder: Ditt svar skall inte innehålla fler värdesiffror än vad du har i dina ingångsvärden.
| |
|
| |
| Vädresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffror.
| |
| Räkna med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde.
| |
|
| |
| Ofta tänker man på att en uträkning kan ge väldigt många decimaler. Det är inte praktiskt eller snyggt att svara med alla decimaler som miniräknaren ger. Det ger en falsk bild av noggrannhet. Ditt svar är inte mer exakt än ditt minst exakta startvärde.
| |
|
| |
| Antag att du mäter diametern på ett runt lock till 23,5 cm. Omkretsen ges av pi*diametern. pi har hur många decimaler som helst och en uträkning med dator kan ge svaret
| |
| : 73.827427359360141103872119507068317778633480885314986
| |
|
| |
| Är det lämpligt? Nej. Din mätning av diametern verkar ha tre värdesiffror. Därför ska du svara med tre värdesiffror. Svara alltså:
| |
| : 73,8
| |
|
| |
| {{TIS|Åke Dahllöf|
| |
| * '''Teori:''' [[Information om värdesifftror]]
| |
| }}
| |
|
| |
| === Felgränser ===
| |
|
| |
| Vi går inte in på felgränser i denna kurs men den som är intresserad kan läsa vad [http://matmin.kevius.com/avrund.php Bruno kevius] skriver om det.
| |
|
| |
| {{TIS|Åke Dahllöf|
| |
| * '''Uppgift 1:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsuppgifter_felgräns.pdf Övningsuppgifter felgräns]
| |
| * '''Uppgift 2:''' [http://wikiskola.se/images/Ovningsuppgifter_på_felgränsberäkningar.pdf Övningsuppgifter på felgränsberäkningar]
| |
| }}
| |
|
| |
| === Storheter ===
| |
|
| |
| [[Fil:Skalär storhet förenklad.svg|miniatyr|'''Storhet''', mätetal, prefix och enhet]]
| |
| '''Storheter''' används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen. En storhet har både storlek och dimension, i vissa fall även riktning. Exempel på storheter är en resas längd, en persons kroppsvikt eller en bils hastighet. Storhetsslag (dimension) i dessa exempel är längd, massa respektive hastighet.
| |
|
| |
| Alla egenskaper är inte kvantitativa. En persons kön och om personen lever eller är död är ''kvalitativa'' egenskaper och beskrivs därför inte med storheter.
| |
|
| |
| {{svwp|Storhet}}
| |
| {{clear}}
| |
|
| |
| == Lektion 4 - Formelhantering ==
| |
|
| |
| Visa formelhantering.
| |
|
| |
| U =R*I, I = U/R. Vilken är den tredje variabeln utlöst.
| |
|
| |
| Många har använt en triangel som stöd för minnet när det gäller relationen s, v, t och för Ohms lag. [http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/grundlaggande-ellara/vad-ar-elektricitet#sambandet-ohms-lag Kjell.com] har en fin cirkel för kombinationen av Ohms lag och effektformeln. Cirkeln är fin men det är ohållbart att hatraingalr och cirklar för alla upptänkliga formeler. Det är bättre att lära sig formelhanteringen. Då kan man hämta en formel i [[formelsamling]]en och lösa ut den variabel man vill ha fri.
| |
|
| |
| {{TIS|Åke Dahllöf|
| |
| * '''Uppgift 1''': [http://wikiskola.se/images/Ovningsblad_i_formelhantering.pdf Övningsblad i formelhantering]
| |
| * '''Uppgift 2:''' [http://wikiskola.se/images/Extra_övningsblad_i_formelhantering.pdf Extra övningsblad i formelhantering]
| |
| }}
| |
|
| |
| '''Öva mer:''' Här finns en övning med formelhantering till [[Fysikens_grunder]]. Den kommer nog bäst till sin rätt som repetition lite senrare i kursen.
| |
|
| |
| == Lektion 5 ==
| |
|
| |
| Vi övar på Kahn.
| |
|
| |
| De får göra ett test.
| |
|
| |
| Sen kollar vi in rörelse eller vad som kommer i boken.
| |
|
| |
|
| = Planering = | | = Planering = |