Matematik 2C: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 7: Rad 7:
'''Centralt innehåll: Taluppfattning, aritmetik och algebra'''
'''Centralt innehåll: Taluppfattning, aritmetik och algebra'''


    Metoder för beräkningar vid budgetering.
        Begreppet logaritm, motivering och hantering av logaritmlagarna.
    Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter.
     Motivering och hantering av algebraiska identiteter inklusive kvadrerings- och konjugatregeln.
    Strategier för att formulera algebraiska uttryck, formler och ekvationer kopplat till konkreta situationer och karaktärsämnena.
     Begreppet linjärt ekvationssystem.
     Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning.
     Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential-, andragrads- och rotekvationer samt linjära ekvationssystem med två och tre obekanta tal.
     Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp.
     Utvidgning av talsystemet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer.
    Användning av linjära ekvationssystem i problemlösningssituationer.
 
     Algebraiska och grafiska metoder för att lösa potens- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem.
     Lösning av exponentialekvationer genom prövning och grafiska metoder.


== [[Geometri_2C|Geometri]] ==
== [[Geometri_2C|Geometri]] ==
Rad 20: Rad 18:
'''Centralt innehåll: Geometri'''
'''Centralt innehåll: Geometri'''


    Fördjupning av geometriska begrepp valda utifrån karaktärsämnenas behov, till exempel sinus, cosinus, tangens, vektorer och symmetrier.
        Begreppet kurva, räta linjens och parabelns ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp.
     Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga och yrkesmässiga sammanhang.
     Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar.
 


== [[Funktioner_2C|Funktioner]] ==
== [[Funktioner_2C|Funktioner]] ==
Rad 27: Rad 26:
'''Centralt innehåll: Samband och förändring'''
'''Centralt innehåll: Samband och förändring'''


     Begreppet funktion, definitions- och värdemängd. Tillämpningar av och egenskaper hos linjära funktioner samt potens-, andragrads- och exponentialfunktioner.
     Egenskaper hos andragradsfunktioner.
    Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck, tabeller och grafer.
     Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg.
     Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, utan och med digitala verktyg.
    Skillnader mellan begreppen ekvation, algebraiskt uttryck och funktion.


== [[Statistik_2C|Statistik]] ==
== [[Statistik_2C|Statistik]] ==


Detta ska ingå som ett kapitel i boken men det finns inte med i kursplanens centrala innehåll.
    Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersökningar inklusive regressionsanalys.
    Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse.
    Egenskaper hos normalfördelat material.
 


== Problemlösning ==
== Problemlösning ==
Rad 41: Rad 41:


     Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
     Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
    Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens möjligheter och begränsningar i dessa situationer.
     Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
     Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
     Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
     Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Versionen från 15 december 2011 kl. 13.48

Om Matematik 2C

kursplan Matematik 2C

Algebra

Centralt innehåll: Taluppfattning, aritmetik och algebra 

       Begreppet logaritm, motivering och hantering av logaritmlagarna.
   Motivering och hantering av algebraiska identiteter inklusive kvadrerings- och konjugatregeln.
   Begreppet linjärt ekvationssystem.
   Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential-, andragrads- och rotekvationer samt linjära ekvationssystem med två och tre obekanta tal.
   Utvidgning av talsystemet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer.


Geometri

Centralt innehåll: Geometri 

       Begreppet kurva, räta linjens och parabelns ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp.
   Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar.


Funktioner

Centralt innehåll: Samband och förändring 

   Egenskaper hos andragradsfunktioner.
   Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg.

Statistik

   Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersökningar inklusive regressionsanalys.
   Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse.
   Egenskaper hos normalfördelat material.


Problemlösning

Centralt innehåll: Problemlösning 

   Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
   Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
   Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
Hämtad från ”https://wikiskola.se/index.php?title=Matematik_2C&oldid=11005”