Materia och värme

För att få G på kursen krävs

• Varit aktiv på wikin
• klarat läxförhöret
• Klarat provet

Se även Baskemi och materia

Lektion 1 vad betyder målen?

till att börja med ska vi fundera över målen. Du ser dem nedan:

   * ha kunskap om några grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt-tekniska produkter, (Ke)
   * ha insikt i materiens uppbyggnad av elementarpartiklar och atomer, (Fy)
   * ha kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former (Fy 2) 

Vad betyder de?

Ni får ett mål per grupp och uppgiften att skrva om det till bekriplig svenska. Skriv på er hemsida. Försök ge exempel på vad ssom kan ingå i ett mål. Sedan får ni presentera ert mål för de andra. Vi gör slutligen en omröstning om vilekt mål vi ska börja med.

jobba själva. läs och blogga svar på frågor till Tefy om värme, temp.

Arbetsplan Materia och värme

Det pedagogiska upplägget

En beskrivning av arbetssättet när vi jbbade med området materia och värme i en wiki.

Eleverna har arbetat i en wiki för varje klass; http://7bäst.se/index.php/Materia_och_värme och http://fotbollssjuan.se/index.php/Materia_och_värme.

Mål Förutom att eleverna skulle bli säkrare på att blogga, lära sig mer om arbeta i en wiki och få kunkap om hur man använder bilder med creative commons har vi arbetat med film och vokis. eleverna fick filma en labb var och kommentera/förklara den.

Materia och värme

Här jobbade vi mer traditionellt. Eleverna delades in i grupper och tilldelades ett delområde var. Därefter delade eleverna upp ansvaret för att skriva i wikin så att varje elev fick en del var. Jag ställde kravet att varje elev skulle ha sitt namn i rubriken för överskådlighetens skull. Eleverna fick kravet att ordna en godtagbar text och en fri bild till sin text.

Här tog vi en paus i arbetet med wikin. eleverna måste komma igång med att samarbeta, gärna bearbeta varandras texter. men det är en svår uppgift i år sju. vidare måste eleverna lära sig om alla delarna för att nå målen.

Vi backade till ett mer traditionellt arbetssätt under tiden jag var ledig och hade vikarie.Eleverna fick besvara instuderingsfrågor i sina bloggar. Sedan höll jag traditionell föreläsning om materiaområdet och eleverna fick göra en simulering av atomen. Allt för att ge eleverna mer överblick över området.

Nästa steg blev att skriva alla lämpliga instuderingsfrågor i wikin och be eleverna besvara dessa i löpande text. Metoden var att skriva in frågorna som en rubrik och tilldela en fråga per elev. detta blev som ett miniförhör. de frågor som valdes ut var sådana som handlade om begrepp och förståelse och som kunde tänkas generera ett fyllgt svar till skillnad från sådana frågor som ger ett ord som svar.

Fördelen med att ta svaren dessa frågor i wikin är att det fyller igen luckor som eleverna lämnat när de jobbat i grupp om ett större delområde. Samtidigt innebär tillskottet av texter att det uppstår dubletter, en fråga kan ju redan ha besvarats av en grupp. Nästa övning blir för grupperna att plocka in de svar som hör till deras område och infoga svarstexterna i sin text. Detta tränar eleverna i att se helheten, förstå sammanhangen och tänka struktur. Det leder till diskussioner där eleverna använder vetenskapliga begrepp.

Film

Eleverna delades in i grupper och fick välja en laboration. De filmade labben och kommenterade i text och bild.

En tekniksk utvikning - QR-kalender

Sandras julkalender

lektion 2 - Projektbeskrivning

På lång sikt ska vi ha ett projekt där vi jobbar i grupp och presenterar ett område var. presentationen blir i första skedeet en text med bilder i klasswikin. Sen bygger vi ut med föredrag, filmer och annat.

Denna lektion ska ni skriva rubriker till er kommande text. Sen ska ni skriva stödord eller korta meningar under varje rubrik.

• Ni får jobba med ett mål var
• Det innebär att ni kan dela upp arbetet mellan er.
• ni får id´er om vad ert område innehåller
• en stor grupp kan dela ett område i delar för mindre geuppeer.
• ni måste söka information i böcker och på nätet. Vi behöver fler Tefy och Fysik och kemiböcker från Spektrum.

Beskrivning av hela arbetsprocessen

Uppgifter

1. Ämne. Grupperna väljer ämne
2. Namn. Ni skriver in era namn på hemsidan
3. Källor. Ni skriver på hemsidan var ni hittar information. Vilka böcker och vilken sida i boken. Vilka hemsidor, hela adressen.
4. Mellanrubriker. titta i era källor och fundera ut vilka mellanrubriker som ska vara med i ert arbete. Det behöver inte bli helt rätt formulerat från början. ni kan ändra senare. Det vikriga är att ni harr rubbar som delar upp arbetet. då kan ni lägga in text på rätt ställe och det blir en bra ordning. Sedan kan ni jobba på varsitt stycke genom att klicka redigera bredvid just er rubbe.
5. Film. När ni ser en film som handlar om ert område antecknar ni stödord och meningar. Detta ska ni skriva in under rätt avsnitt. Observera att en film kan ge information till flera avsnitt.
6. Läs. Jobba med ett avsnitt var. Läs det som hör till området. Anteckna stödord under din rubbe (ditt textavsnitt).

Lektion 3 - Materiens egenskaper

Den första filmen:

Alla får se filmen om materiens egenskaper. Gruppen som har Atomer uppmanas att anteckna. Den gruppen kan se om filmen senare och stoppa och anteckna.

materiens egenskaper 15 min

Lektion 4 - Skriv hundra ord

Idag ska du skriva 100 ord till ditt eget avsnitt. Använd de böcker och hemsidor som finns i "Källor".

Skriv med egna ord.

Det här bygger på att ni har delat upp områdeet inom er grupp genom att skriva mellanrubriker. Om det fattas mellanrubriker så får ni lägga till dem. Mellanrubriken beskriver delområdet där var och en ska skriva. Klicka bara på redigeralänken bredvid rubriken.

Se till att ditt namn står med i rubriken.

Den som inte har dator får läsa och skriva på papper.

Laboration - att koka vatten

Hypotes

Så här ritar du ett diagram

Hur ska man organisera arbetet?

så här skriver du in mätvärdena

Hypotes

1. Hur tror vi kurvan kommer att se ut?
2. Vid vilken temperatur smälter is?
3. Vid vilken temperatur kokar vatten?

Genomförande

Ta 2 cm iskallt vatten och resten snö.

Tomma formulär för att rita på papper - bra övning. Att mäta temperaturen när vatten kokar, fylla i tabeller och rita kurvor.

Smälta is och koka vatten beskrivs i Natura sidan 13.

Resultat

Gör ett diagram som visar hur temperaturen förändras med tiden.

Så här kan en kurva se ut.

Om att webbstjärnan skriver om oss

se Aktuella händelser i klasserna wikisar, exvis http://fotbollssjuan.se/index.php/fotbollssjuan.se:Aktuella_h%C3%A4ndelser

jämför med denna 5A förra året ur DIU.

Webbstjärnan

Ska vi vara med i januaritävlingen?

Detta krävs av ett komplett tävlingsbidrag. Det är alltså vad vi måste göra för att kunna vinna.

Lektion 5 Snygga till texten

Vi har nu grupparbetat med Materia och värme ett tag. Ni har delat upp arbetet inom grupperna och skrivit ett stycke var. nu ska vi göra en kontroll av att alla har gjort minst så mycket som krävs för att vara godkänd på deta moment.

Det är ett delmål att snygga till texten

Deet innebär att du ska se över texten så att den har:

• Ditt namn i rubriken
• Egna ord. Inte kopierat från bok eller nät.
• Bra språk
• Rätt stavning
• En bild som illustrerar din text. Instruktion finns här
• Skrivits om med egna ord så att den inte bara är kopierad från Wikipedia.
• En lista med vilka källor du använt. Exempel:

 Källor:
 Spektrum Fysik: s. 125 och 11.
 Spektrum Fysik light: s. 11, 19, 125 och 133 .
 Spektrum Kemi: s. 15 - 37.
 Spektrum Kemi light: s. 11 - 14.
 http://sv.wikipedia.org/wiki/Atomer

lektion 6 - Film om värme

Uppgift: Alla får se filmen om värme. Alla antecknar i sin blogg eller på papper. Gruppen som har värme uppmanas att anteckna särskilt noga.

Läraren: Stanna filmen då och då så alla hinner anteckna.

Film 15 min. Värme

lektion 7 - Materiens faser

Se filmen materiens faser.

Denna film påminner mycket om den film vi såg tidigare om Materia.

Begrepp: Fas, form, volym, fast flytande och gasfas, viskositet, komprimera, expandera, struktur, mönster, proportionell, kondensera, förångas, smälta, frysa, stelna, fryspunkt, smältpunkt, kokpunkt. Dessutom förekommer några fysiska samband: Boyles lag och Guy Lussacs lag.

Boyles lag

volymen i en gas är omvänt proportionellt till trycket

Allmänna gaslagen (Guy Lussacs lag)

volymen är direkt proportionell mot temperaturen

Bloggstoppkoll: Vi Stoppar filmen då och då och skriver ner det viktigaste i bloggarna.

Den grupp som jobbar med Atomen osv får lägga in en bra bloggtext i wikin. Sätt rubriken materiens faser.

Lektion 8 - Film om grundämnen och atomer

Bloggstopkolla denna film:

grundämnen och atomer

Lektion 9 - avsluta grupparbetsfasen

Först ska ni få en repetition om fria bilder.

1. Licensen heter creative commons. Länken går till några texter och presentationer.
2. wikiskola.se/bild har länkar till ställen med fria bilder
3. spara bilden på din dator
4. ladda upp den på klassens wiki.
5. tag en kopia på filens namn
6. öppna redigering av din text
7. klicka bildikonen
8. klistra in ditt lagrade bildnamn
9. skriv |thumb efter bildnamnent
10. spara och njut

Fixa till din text

kolla diskussionssidan vad du behöver göra

Börja plugga i boken

När du är godkänd kan du hämta ditt häfte och börja plugga till läxförhöret/provet.

Lektion 10 - Plugga Materia i grå boken

Vi är klara med wikin för ett tag framåt

Nu ser det bättre ut. De flesta har ordnat rubriken, texten och bilden på klassens wiki om materia och värme. Ni som fortfarande inte har kommit till skott - försök bli klara med detta så fort som möjligt!

Nu ska vi plugga i boken

Nu går vi in i en tvåveckorsperiod då vi ska plugga i böcker och svara på frågor i bloggen. n iär ju duktiga på ert lilla område som ni skrivit om i wikin. Nu ska ni få läsa om allt och lära er mer. men det är inte helt nytt. Mycket har ni redan lärt er genom att se på film. ni vet filmerna om materiens faser, atomen osv. Nu ska ni läsa och få helheten klar för er och lära er mer fakta.

Detta kommer att bli en utmärkt grund för er när ni ska jobba mer med att öka kvaliteten på klassens wikitext om materia och värme.

Läsanvisningar

1. Materia: den grå Fysik Lpo bok 1, sid 3-9 (text) och 19-22 (frågor)

Extrauppgifter

1. Om du inte har ok på ditt stycke på sidan om materia och värme i klassens wiki ska du naturligtvis ordna det.
2. Skriv i wikins dagbok vad vi gjort denna lektion

Lektion 11 - Förhör med instuderingsrågor

Jag skulle gärna vilja se vad ni lärt er medans jag varit borta. Därför gör vi ett anonymt förhör på papper med ett urval av dessa frågor.

Vad menas med materia?
Ge exempel på sådant som inte är materia.
Hur kan man mäta upp volymen 30 cm3 vatten?
Beskriv hur du kan göra för att bestämma volymen av en oregelbunden sten.
Vad heter minsta delen av ett grundämne?
Vad menas med ett grundämne?
Skriv ett annat namn för sammansatta ämnen.
Vad består en vattenmolekyl av?
Vilka tre former kan de flesta ämnen förekomma i? ge exemepel.
berätta om hur molekylerna uppför sig i ett ämne i de tre formerna.
gör en lista eller tabell över smältpunkt, kokpunkt för några vanliga ämnen
förklara noga vad som händer när vatten kokar
vad händer med luft som kyls ned till - 190 C?
vad menaas med att vattenånga kondenseras?
hur försvinner vattnet från blöta plagg när man torkar dem?
Beskriv hur moln bildas.
Hur funkar det när vatten bildar droppar. beskriv hur det skiljer sig mellan olika ytor och varför. berätta om när ytspänningen är till nytta och när den ställer till problem (i vardagen)
berätta om hur växter använder kapillärkraften
Förklara vad densitet är ocvh hur man mäter den och beräknar den.

lektion 12 - Sammanfattning teori - materia

materia

Materia är sånt som väger. Sten, trä,frigolit och luft. Ljus, värme, tankar och känslor är inte materia.

Vikten kan variera beroende på var man väger. Du är lättare på månen än på jorden. men massan är den samma. massan är ett mått på hur mycket materia det är.

Massa

massa mäts i gram. Andra enheter är kilogram, ton och milligram.

ett ton = 1000 kilogram
ett kilo = 1000 gram
ett gram = 1000 milligram

Sen har vi hekto också. det är förkortning av hektogram

ett hekto = 100 gram

Längd

Följande används för att mäta längd:

Linjal, måttband, tumstock, skjutmått, mikrometer. 
Noggrannhet är hur exakt den mäter: skjutmått 0,1 mm. mikrometer 0,01 mm.
Lasermätare ??

Enheter för längd

mil
km
m
dm
cm
mm
mikrometer
nanometer
Ångström

Area

area = längd * bredd

Volym

volym = längd * bredd * höjd
1 dm3 = 1 liter
1 cm3 = 1 ml

Beräknade mått och vardagsmått. tar du längd * bredd * höjd och måtten är dm så får du volymen i dm3. På motsvarande sätt blir det med cm och cm3.

man använder litermått, decilitermått, matsked, tesked och kryddmått i hushållet men mätglas i labbet.

Atomen

Atomer består av protoner och neutroner i kärnan och elektroner i skalen.

protonen är positivt laddad
neutronen är oladdad (neutral)
elektronen är negativt laddad

Simulering

• PhET - Bygg en atom

grundämnen

Ett grundämne består av en viss sorts atomer. Det finns ungefär 100 olika grundämnen och alltså 100 olika atomer. man skiljer grundämnena åt genom att räkna hur många protoner de har. Periodiska systemet har ordnat atomerna i nummerordning. Först kommer väte med en proton sedan helium med två protoner, osv.

Molekyler

Molekyler består av flera atomer som sitter ihop.

Kemiska föreningar är molekyler med atomer av olika slag. Två eller fler grundämnen har alltså förenats på atomnivå.

Densitet

Densitet är ett mått på ett ämnes täthet. Det handlar om hur tungt det är i förhållande till sin volym. Se också avsnittet om baskemi

Densiteten = massan / Volymen

Ytspänning

Materia kan inte förstöras

Lektion 13 - Svara på frågor i wikin

När vi är färdiga med området kommer frågorna igen som rubriker i klasswikin. Därtill ett namn på varje fråga så att alla får skriva sitt eget stycke i wikin.

Lektion 14 - Simulering av densitet med PhET

Först en repetition av hur man räknar på densitet.

Densitet är ett mått på ett ämnes täthet. Det handlar om hur tungt det är i förhållande till sin volym. Antal gram per kubikcentimeter om man säger så.

Densiteten = massan / Volymen

Sedan finns simuleringen här: PhET Densitet

Tänk på att du kan välja "Blocks" i rutan till höger. Du kan välja mellan custom, same mass, same volume, same density och mystery. Mystery är din uppgift att försöka klura ut vilka material blocken är av.

Den här simuleringen innebär att du kan mäta och väga om du håller ögonen öppna. Miniräknare har du i datorn.

Blogga svar på detta:

Men som vanligt gäller det att du skriver hela meningar som gör att man förstår vad du menar utan att man har frågan framför sig.

Frågor till simuleringsuppgiften:

• Vilka material sjunker och vilka flyter?
• Vad har det med densitet att göra?
• Vad förstår man om man tittar på material med samma volym, massa, densitet. man kan mäta genom att släppa materialen i vattnet.
• Vilka är materialen i "mystery"?
• Vad har vatten för densitet?
• Hitta på en egen fråga till simuleringsövningen.

Lektion 15 Fortsätt i wikin och vi lär oss förbättra strukturen i en text

Nu ska du läsa ditt stycke du skrev för ett tag sedan då du svarade på en fråga. Detta stycke ska flyttas till sin bästa plats i texten som vi skrev från allra första början.

Gå in i redigeringsläge på din text. markera allt och klilpp ut. Spara.

gå till rätt ställe i den gamla texten. Gå in på det stycke där din text passar. Klistra in din text. Spara.

Skriv klart.

det finns obesvarade frågor. Välj en och skriv klart.

Lektion 16 - Plugga Tryck i grå boken

Läsanvisningar

1. Tryck: den grå Fysik Lpo bok 1, sid 68-73 (text) och 79-82 (frågor)

Extrauppgifter

Om en eller flera elever är klara med frågorna för dagen kan de göra något av fölajnde:

• Klicka på länken med ditt användarnamn överst på sidan i wikin. Då kommer du till din personliga sida. Skriv en presentation av dig själv.
• redigera Om-sidan.

Filmer

• Pascal och lufttrycket. 15 minuter på SLI.

Lektion 17 - Tryck: Teori

Tryck i vardagen

Tryck vet vi vad det är i vanliga livet. Man trycker på en knapp, det är högtryck i sommarvädret och man pumpar upp trycket i fotbollen eller cykeldäcket.

Tryck i vetenskapen

Men tryck har också en vetenskaplig beskrivning formler för hur man räknar ut det och särskilda enheter för hur man mäter tryck. Vetenskparen har en definition av tryck, en exakt beskrivning av vad det är. Man säger att tryck är kraft per ytenhet. man mäter alltså hur stor kraft man har på en vis storlek av en yta.

Tryck = Kraft / Area

Tryck mäts i Newton / kvadratmeter = N/m2

Tryck har en egen enhet, Pascal, Pa. 1 Pa = 1 N/m2

Läs mer:

• om Blaise Pascal.
• Läs om tryck här.
• Pascal måttenhet

Att mäta tryck

Läs om barometern

Jämför densitet och tryck

Du minns säkert att man kan mäta krafter med hjälp av fjädrar. ett sånt instrument kallas Newtonmeter. Det är för att kraft mäts i Newton. Om du sätter en platta på fjädern kan man mäta trycket. man tar då kraften och dividerar med plattans storlek.

Känner du igen detta resonemang från hur man mäter och räknar ut densiteten? Densiteten är massan delat med volymen. Eftersom massan påverkas av en dragningskraft är massa och kraft nästan samma sak. Egentligen är det noga att hålla isär dessa saker men just nu passar det bra att uppmärksamma skillnaderna.

Densitet är alltså att man mäter kraften (massan på en våg) och delar med volymen.

Tryck är att man mäter kraften och delar med arean.

Densiteten berättar något om materians inre egenskaper. Trycket berättar något om materians påverkan på omgivningen.

Tryck i vätskor

Vätskor komprimeras inte. Eftersom du inte kan pressa ihop vätskor leder de trycket vidare. En gas kan komprimeras.

Vattentrycket beror av allt vatten ovanför. Man kan räkna åpå det som en vattenpelare. Tänk dig att du skapar ett fyrkantigt rör med en bottenyta som är en gånger en meter. Bottenytan är då en m2. Trycket på den kvadratmetern bestäms av vattnets massa. en liter vatten väger 1 kg. tusen liter vaten väger 1000 kg. Om vattnet står en meter högt i vårt fyrkantiga rör har vi en kubikmeter vatten, en meter vattenpelare. En m3 vatten är tusen liter.

Vilken karft ger en liter vatten? jo, varje kilo motsvrar ungefär 10 Newton. 1000 liter vatten motsvarar 10 000 N. Det är alltså kraften av en meter vattenpelare. Och nu kommer det viktiga: trycket under en meter vatten är 10 000 N/m2. Eller 10 000 Pa. Eller 10 kiloPa = 10 kPa

Domkraften

Tryck i gaser

Vätskor komprimeras inte. En gas kan komprimeras. Den kan pressas ihop så den tar mindre plats. eller d kan ha en stor mängd gas som du trycker in i en behållare där trycket ökar. En gasolflaska innehåller kanske 50 gånger mer gas (med normalt tryck) än dess volym.

Arbetsuppgifter:

1. Vad är de magdeburgska halvkloten och hur funkar de?

Lektion 18 - Fysik och matematik

Olika formler med tre variabler.

Fysik och matematik går hand i hand. Utan matematiken skulle man inte kunna göra mycket fysik. man kan se det som att matematiken är det teoretiska verktyget för att läsa fysikproblem. Man kan säga att fysiken är en tillämpning av matematiken.

vi har tidigare stött på olika formler i fysiken; Ohms lag, densiteten, trycket och procentformeln från matematiken.

Uppgift:

• Räkneuppgifter: Tryck

• Räkneuppgifter: Densitet

Filmer att avsluta med:

• Allmänna gaslagen
• Arkimeds princip

Tid över?

Jobba med at göra färdigt filmen om labben

Lektion 19 - Plugga Värme i orangea boken

Läsanvisningar

1. Värme: den orangea Fysik Lpo Bok 2, sid 16-22 (text) och 31-34 (frågor)

Extrauppgifter

1. Googla och fundera över varför iphone 4 inte tål minusgrader. Läs på i boken om värme. Blogga en förklaring.

Filmer att fylla ut tiden med om det blir för mycket skriva svara på frågor:

• Fysik.org har flera bra resurser, exempelvis Salta vägar

• Pussel: Värme och kyla 17 min på SLI.
• Värmestrålning - Fysik i Praktiken 15 min på SLI.

Lektion 20 - Teori: Värme

Värme är ...

Lektion 21 - Flytta filmen

Nu ska ni jobba i de grupper som ni hade när ni filmade en laboration. Ni kommer att få all information via denna hemsida. Jag går runt och hjälper er med de tekniska problem som kan uppstå. Jag kommer också att bedöma hur självständigt ni löser er uppgift.

Nu är det meningen att alla ska ha filmat sitt experiment. Filmen finns förmodligen på någon telefon men det är ännu bättre om filmen har flyttats till någon dator. Allra bäst är det om filmen ligger i molnet. Molnet betyder att filmen ligger på någon server så att alla kan nå den. Jag kommer att berätta mer om detta nedan.

Mål

Målet för dagens lektion är att ni ska komma igång med att redigera er film. För att komma dit måste ni få in filmen i en lämplig dator och öppna den i ett redigeringsprogram. Jag kommer snart att berätta hur.

Windows eller Ubuntu?

Gör det enkelt för dig och välj Ubuntu. I så fall kan du hoppa till nästa avsnitt.

Alla mina förklaringar gäller Ubuntu och redigeringsprogrammet PiTiVi. Om du väljer Ubuntu så kommer det att gå bra men du blir tvungen att lära dig ett nytt program. Om du ändå väljer windows kan det ha sina fördelar i att du är van att jobba så men det finns många nackdelar. Under windows har du sämre åtkomst till nätverket. Du når inte skolans gemensamma server och du får ingen support av datadoktorn. Du får heller inga tips av mig. Om du är säker på att du kommer att klara det får du ändå använda windows men det är på egen risk. Uppgiften måste bli klar för att du ska få godkänt på denna kurs. Om du inte blir godkänd kommer du att behöva göra ett skriftligt prov på materia och Värme.

Flytta filmen från telefonen

Du måste flytta filmen från telefonen till en dator. Visst går det att redigera på telefonen men det är viktigt att alla i gruppen kan hjälpa till.

Flytta filmen till klassens mapp på servern G:Gemensam. Det finns en mapp som heter Elever och lärare/No/7F (eller 7B). Gör en egen mapp för er grupp så att inte någon råkar meka med er film. Döp er film med ett namns som beskriver er laboration.

För att flytta filmen kan ni behöva använda en minnessticka, bluetooth, er sladd till telefonen, youtube, google docs, mejlen eller Facebook :-)

Facebook

Om ni använder Facebook kommer ni att behöva ett tillägg i Firefox för att kunna ladda ner filmen till er dator. Tillägget heter DownloadHelper

Kolla med en gång att ni kan öppna filmen i programmet PiTiVi så att ni vet att det är ok.

Bekräftelse - G

När ni kommit så här långt vill jag veta det. Visa mig er film i datorn.

Dela upp arbetet

Alla behöver inte titta på när en jobbar med filmen. Alla kan redigera i sin egen dator. Sedan kan ni ta den som blir bäst. Eller så jobbar ni två och två. Eller så klipper en filmen, en letar musik, en gör bilder, en skriver textplattor, osv.

Lektion22 - Fredag före lovet

Målet idag är att alla filmer ska upp på youtube och att de ska länkas in på er plats i wikin. Dessutom ska ni med ord skriva en vetenskaplig förklaring till er film.

Sidan Labbar om tryck och värme

Vi skapar en sida som heter Labbar om tryck och värme. Där klipper vi in beskrivningarna av era labbar och grupper från wikiskola. Här sätter vi en rubrik per grupp så ni kan skriva om er labb utan att störa de andra.

Youtube

När ni laddar upp på youtube måste ni ha ett konto. En person i gruppen måste ordna ett sånt. kalla filmen 7B labbar om xxx - er labb istället för xxx. 7F heeter det förstås i er klass.

Länka in filmen

Ni länkar in filmen genom att skriva in följande på er sida:

< betyder att det kommer ett programmeringsord. 
> betyder att programmeringsoret är slut.
xyzxyz ska du inte skriva men här ska filmens identitetskod från youtube in.

Titta i koden på något klipp så förstår du.

Manus för framtiden

Den vetenskapliga förklaring ni skriver till er film kommer att fungera som ett manus i kommande arbete med att filma ett tillägg till er film som ni kan klippa ihop till en förbättrad version. Det är viktigt att förstå att man inte är klar bara för at man gjort något. man kan alltid förbättra. Det är det som vetenskapen handlar om. I have been standing on the shoulders of giants, som newton sa.

Nästa steg

Nästa steg blir att ni ska redigera filmen så att den blir trevlig att titta på. ni ska också se till att det finns naturvetenskapliga förklaringar till vadf som händer i laborationen. Använd gärna textplattor, bilder, formler och annat som förklaring. Lägg gärna musik till din film.

Lektion 23 - Teknik

Nu får vi flytta till Tekniksidan för vi ska lära oss lite mer om hur internet fungerar.

lektion 24 - Sånt som blev över - ska redigeras

Övning

Du får i uppgift att skriva om en wikipediasida,

Annat

Alla har jobbat med frågorna. Alla har hunnit med att åtminstone göra en stor del av frågorna på Materia.

Nu blir det förhör! men på ett annorlunda sätt. men ändå välbekant.

Varje grupp ska besvara ett antal testa-dig-själv-frågor. Dessa frågor har jag skrivit in på klassens wikisida. Frågorna finns som rubrik under rubriken ska det bli en text somf örklarar och besvarar frågorna. frågorna i rubriken ska ändras till en kortfattad rubrik.

Om texterna blir bra kan vi låta alla elever plugga på hela texten från alla grupper och sedan kan vi ge testa-dig-själv-frågorna igen. Förhöret kommer då jag är tillbaks från semestern.

Lektion 19

Ge konstruktiv kritik och ställ frågor till de andra grupperna. Detta gör ni på diskussionssidorna. Vi ger alla grupper möjlighet att kommentera alla, fast en i taget.

Lektion 20 Filmade demosar

Detta blir ett nytt avsnitt. Vi hinner väl inte med månadstävlingen men vi ska göra film änd. Det gör wikisarna snyggare och det är ett kul sätt att lära. Som ni minns bedöms ni på tre delar i materia och Värme: grupparbetet, filmen och provet.

Materiens faser in i wikin

Atomgruppen får välja ett blogginlägg om filmen och publicera på wikin. Vi tittar igenom det och diskuterar.

Webbstjärnan = Film i januari

För att vara med i januaritävling i Webbstjärnan ska vi göra film. ni ska få filma ett försök som ni gör själva. Det kan vara en kort demnstration av något som hör till ert område. Filmen ska ni lägga på youtube och sen bädda in på wikisien. nedan finns exempel på laborativa aktiviteter som ni väljer mellan. Ni ska alltså filma en domonstration. man ska se vad som händer och det ska finnaas en förklaring. En labbar, en filmar, en förklarar. kanske filmar ni allt rakt av och lägger upp. eller så filmar ni delar som ni klipper ihop. valet är fritt. Alla i gruppen ska hjälpa till på något sätt.

Laborativa aktiviteter

• Vattnets utvidgning - Ihab, Omar, Egil
• L37A och B Luftens tryck - Fadiana, Zahra, Charlotta
• Sughävert, L36b, sid 76, Monia, Ida

• Värmeströmning i fyrkantsrör - Vania och Bella
• Menthos tryckförändringar - Marcus
• Kommunicerande kärl. Micke
• Värmeldning, strålning och strömning med provrör - Vania och Bella
• Gör jonlösningar, ex. salt i vatten, kopparsulfat i vatten, kopparklorid mfl. Kolla om de leder ström tex. Daniel, Gabriel, Jonte, Elliot, Simon och Kalle. ni har en fin film killar. Kolla även på den här. Inte lika kul förstås.
• Väga luften i en ballong. Densitet luft 1,3 kg/m3 = 1,3 g / dm3. - Oscar SL, Philip W, ...
• Vilken inverkan har diskmedel, grå boken sid 13. Ellinor, Lina, Idha Karin
• Ytspänning, grå boken sid 14. - Elinor F, Emma och Sabina.
• Densitet, grå boken sid 8. - Jocke, Ida, Calle och Oskar L. Tabell_med_riktiga_värden
• Varför är det kallare närmare botten i sjön? Isbitar av mjölk. Från Yougurtpaket. Max, Emil och Axel.
• Densitet med vätskor: Blanda sirap, vatten, olja, spik, kork och stearin i ett mätglas. Hur kommer det att se ut? Adde och Ludde
• Använd ett mätglas för att visa hur mycket som rymms i ett kryddmått, tesked, matsked. - Philip K, Oscar A.
• Värm två metallstavar, koppar och järn, i ena änden och se vilen som leder värme bäst.
• Kokpunkt. Jämför temperaturen när vätskor kokar.Caroline och Tilda (Mätresultat: Olivoljan: ca 88 grader, Rödetanol: kokar 04.58 ca 81 grader, Vattnet: kokar 04.54 ca 100 grader)
• Värma luft i en ekolv och se hur vattenpelaren höjs. Ida H.
• Ägg i saltat vaten. Simon och Philip K ska göra den på lektionen.
• Ett ägg eller en potatis i vatten och salta ordentligt.vad händer? Felicia,Julia S

• hur ställer sig vattennivån?, L36a, sid 76,
• Hitta på ett sätt att mäta luftens densitet.
• Visa hur man mäter med ett skjutmått
• Ytspänning, grå boken sid 8.
• Visa den hydrostatiska paradoxen, grå boken sid 70, på något lämpligt sätt.
• Kommunicerande kärl, grå boken sid 70.
• Vätskors lyftkraft, grå boken sid 71 och 78.
• Bimetall
• Visa att värmen sprids genom strömning. Sid 19 i orangea boken.
• Välj något från labbarna på sid 24 - 30 i orangea boken.

Youtube-exempel på hur demonstrationer kan se ut..

• Värmelära. Övning. Mät själv temperaturen på olika ställen i klassrummet.
• hur ett kreditkorts magnetremsa funkar
• hur värme uppstår i mikrovågsugnen
• Om hur vatten kokar

Kemishow från Lunds Universitet

den här sidan innehåller mycket bra om materia, mm

• kemishow LU

---

uppgift 2 Läxor att jobba med. Läxa att plugga på blir olika för grupperna. Ni ska få plugga på ert eget område. För att få G på kursen krävs

• Varit aktiv på wikin
• klarat läxförhörwet
• Klarat provet

Om att klippa film:

Lektion 21 - kärnkraftens risker

Kärnkraftsincidenten i Japan mars 2011

lektion 22 - gamla idéer - diskussionssidan

Fixa till om kroppen

Varje sida i wikin har en diskussionssida. Där kan man skriva kommentarer till den riktiga sidan. man kommer till diskussionssidan via en flik i överkanten. Eller så kan man följan länken till Kroppens diskussionssida för 7Bäst för att se ett exempel.

Uppgiften är att var och en som berörs ska fixa till sina ändringar på sifdan om kroppen. Därefter mejlar jag om projektet till era föräldrar.

Idéer

• tryck på fasta material, i vätskor och i gaser. Spektrum Fysik kap 7.
• lufttryck: testa detta: experiment med ballonger och sugrör
• Värme. Spektrum Fysik kap 8.
• partikelmodellen
• värmeledning
• strålningsvärme

Hemuppgifter till den som behöver nå målen

Föjande frågor hittar du svaren till på fotbollssjuan. Gå in på sidan om Materia och värme och läs. Skriv dina svar på ett papper eller i ordbehandlaren eller i din blogg. Berätta för mig när du är klar. /Håkan

1. Vad betyder ordet materia?
2. Vad består en atom av?
3. Hur rör sig molekylerna i vatten när det är fruset, flytande och i gasform?
4. Vad är densitet?
5. Vad är ett grundämne?
6. Vad är en kemisk förening?
7. Hur är plast uppbyggt?
8. vad är tryck om man använder fysikord?
9. varför är solen så viktig för livet på jorden?
10. Ge några exempel på att saker blir större när de värms upp.
11. vad är värmeledning?
12. Vem skapade den temperaturskala som vi använder i Sverige?
13. Hur uppstår vindarna på jorden?

Fortsättningen

Nästa område att arbeta med blir att vi ägnar en eller två veckor åt att läsa manualen om hur man jobbar med Mediawiki. Vi kommer att snygga till designen på wikin.

Efter det blir det områdena Luft följt av vatten.