Ekvationssystem Ma2c: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Slouca (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(43 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | |||
= Teori = | = Teori = | ||
{{malruta | Ekvationssystem | {{malruta | Ekvationssystem | ||
Rad 4: | Rad 5: | ||
Här undersöker vi ekvationssystem med två eller tre obekanta. Vi kommer att lära oss lösa ekvationssytem grafiskt, med substitutuin samt med additions- och subtraktionsmetoden. | Här undersöker vi ekvationssystem med två eller tre obekanta. Vi kommer att lära oss lösa ekvationssytem grafiskt, med substitutuin samt med additions- och subtraktionsmetoden. | ||
}} | }} | ||
=== Ekvation === | |||
En ekvation består av minst en obekant, ett likhetstecken, vänster led och höger led. Om det finns två obekanta behövs två ekvationer för att det ska gå att ta fram en lösning. Det kallas ekvationssystem. | |||
=== Två ekvationer med två variabler = Ekvationssystem === | === Två ekvationer med två variabler = Ekvationssystem === | ||
Rad 16: | Rad 21: | ||
:<math>\begin{cases} | :<math>\begin{cases} | ||
& x + 5y~ {{=}} 20 \quad \\ | & ~~~ x + 5y~ {{=}} 20 \quad (1) \\ | ||
& - x + y~ {{=}} - 2 \quad | & - x + y~ {{=}} - 2 \quad (2) | ||
\end{cases}</math> | \end{cases}</math> | ||
Rad 98: | Rad 103: | ||
=== Substitutionsmetoden === | === Substitutionsmetoden === | ||
[[Media: Ekvationssystem2 substi.pdf]] (Ladda gärna ner och öppna i Acrobat Reader). | [[Media: Ekvationssystem2 substi.pdf]] (Ladda gärna ner och öppna i Acrobat Reader). | ||
[[Media: Ekvationssystem2_substiPP2.pptx]] | |||
==== Sätt y lika ==== | ==== Sätt y lika ==== | ||
Rad 172: | Rad 179: | ||
: <math> y = 12</math> | : <math> y = 12</math> | ||
}} | }} | ||
= Lösningar = | |||
Klicka på länken för att se lektionsanteckningar. | |||
[[Media:EkvationssystemGemensammaUppgifter.pdf]] | |||
{{clear}} | |||
<pdf>File:EkvationssystemGemensammaUppgifter.pdf</pdf> | |||
=== Lösningar till några uppgifter från Exponentboken === | |||
Den första uppgiften nedan löstes med framgång. I den andra uppgiften användes först additionsmetoden och därefter användes substitutionsmetoden med framgång. Båda metoderna fungerar men de kan leda till olika krångliga lösningar. | |||
<pdf>Fil:Ekvationssystem_lösta_uppgifter.pdf</pdf> | |||
{{clear}} | |||
= Lösningar tre obekanta = | |||
[[Media:Repetition_och_genomgång_av_prov.pdf]] | |||
{{clear}} | |||
<pdf>File:Repetition_och_genomgång_av_prov.pdf</pdf> | |||
= Uppgifter = | = Uppgifter = | ||
Rad 188: | Rad 216: | ||
=== Lös med substitutionsmetoden === | === Lös med substitutionsmetoden === | ||
Lös ekvationssystemet: | '''Lös''' ekvationssystemet: | ||
:<math>\begin{cases} | :<math>\begin{cases} | ||
Rad 195: | Rad 223: | ||
\end{cases}</math> | \end{cases}</math> | ||
Lös ekvationssystemet: | '''Lös''' ekvationssystemet: | ||
:<math>\begin{cases} | :<math>\begin{cases} | ||
Rad 202: | Rad 230: | ||
\end{cases}</math> | \end{cases}</math> | ||
Ekvationssystemet | '''Ekvationssystemet''' | ||
:<math>\begin{cases} | :<math>\begin{cases} | ||
Rad 211: | Rad 239: | ||
har lösningen y = -11/9 men vilket värde har x? | har lösningen y = -11/9 men vilket värde har x? | ||
Uppgift | '''Uppgift''' | ||
Om 6x + 7 y = 2a så har uttrycket 6x + 7 y - 9 värdet 11. Bestäm a. | Om 6x + 7 y = 2a så har uttrycket 6x + 7 y - 9 värdet 11. Bestäm a. | ||
'''Ekvationssystemet''' | |||
:<math>\begin{cases} | |||
& b x + y = a + 3 \\ | |||
& x - a y = b | |||
\end{cases}</math> | |||
har lösningen x = 7 och y = 2. Vilka värden har a och b. | |||
=== Additionsmetoden === | |||
Lös ekvationssystemet | |||
:<math>\begin{cases} | |||
& 2x - y = -9 \\ | |||
& 5x + 2 y = 0 | |||
\end{cases}</math> | |||
==== Klimatet och maten ==== | |||
{{uppgruta| | |||
Det var en gång 2 stycken skolklasser som skulle äta mellanmål på en hamburgerrestaurang. De får endast välja på två olika alternativ: pommes eller kycklingburgare eftersom eleverna är flexitarianer. | |||
Först får första klassen beställa mat. De beställer 21 pommes och 8 kycklingburgare. Alla har samma storlek. | |||
Sedan beställer den andra klassen 14 pommes och 19 kycklingburgare. | |||
Lärarna får 2 kvitton på vilka det står menyns totala utsläpp av koldioxidekvivalenter. | |||
Klass 1 släpper ut 3.7 kg CO2ekv | |||
Klass 2 släpper ut 5.2 kg CO2ekv | |||
Hur mycket CO2ekv släpper en pommes respektive en kycklingburgare ut? | |||
}} | |||
=== Tolka figuren och lös algebraiskt === | === Tolka figuren och lös algebraiskt === | ||
Rad 224: | Rad 286: | ||
{{clear}} | {{clear}} | ||
=== Lös med valfri metod === | |||
:<math>\begin{cases} | |||
& xy+x-4y=11 \\ | |||
& xy-x-4y=4 | |||
\end{cases}</math> | |||
=== Jämför de olika metoderna och öva dig på typtal === | === Jämför de olika metoderna och öva dig på typtal === | ||
Rad 308: | Rad 377: | ||
: Svar: Ingeborg är 92 år. | : Svar: Ingeborg är 92 år. | ||
}} | }} | ||
=== Hur många lösningar har ett ekvationssystem? === | |||
Det finns en [https://www.geogebra.org/m/c2UC6mh3#material/nH4Wk7qH GeoGebra med uppgifter], | |||
= Lär mer = | = Lär mer = | ||
Rad 341: | Rad 414: | ||
'''Exempel:''' | '''Exempel:''' | ||
: Solve({x = 4 x + y , y + x = 2}, {x, y}) | : Solve({x = 4 x + y , y + x = 2}, {x, y}) ger ( x = -1, y = 3 ), som lösnningen till ekvationssystemet med x = 4x + y och y + x = 2 | ||
Ovanstående fungerar (fungerade i alla fall 2019) i graphic mode men om du går in på Classic CAS så kan du lösa ekvationssystem med två ekvationer. https://www.geogebra.org/classic/cas | |||
Ekvationslösning med CAS kan se ut så här: | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" title="Ekvationssystem med CAS" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/n3ngdymk/width/899/height/315/border/888888/sfsb/true/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="899px" height="315px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
== Evationssystem och klimat (vädersystem) == | |||
När SMHI gör väderprognoser använder de stora ekvationssystem med differentialekvationer. Det är komplicerad matematik men en intressant tillämpning i verkligheten av den matematik vi övar på nu. | |||
[https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-ar-en-numerisk-vaderprognosmodell-uppbyggd-1.242 SMHI] | |||
== Exit ticket == | == Exit ticket == | ||
<headertabs /> | <headertabs /> |