Bestämda integraler: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) (→Uppg 3) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(48 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | |||
=Teori= | |||
{{#ev:youtube| 2Eo3WbhHS3M | 340 | right |Sid 207-213 - Beräkna integraler}} | {{#ev:youtube| 2Eo3WbhHS3M | 340 | right |Sid 207-213 - Beräkna integraler}} | ||
{{malruta| | {{malruta| | ||
Denna lektion kommer du att lära dig hur du beräknar integraler. | Denna lektion kommer du att lära dig hur du beräknar areor med hjälp av integraler. Dessutom kommer vi att visa et antal räkneregler för integraler. | ||
}} | }} | ||
==Arean under en kurva== | |||
{{#ev:youtube| 91sZkwBK7ps | 340 | right |Sid 221-226 - Areaberäkning med hjälp av integraler}} | |||
Nu ska vi visa på en användbar tillämpning av primitiva funktioner. Vi möter begreppet integraler och lär oss hur vi kan använda oss av integraler för areaberäkningar. | |||
När man beräknar '''integralen av en funktion''' så motsvarar det att man beräknar '''arean mellan grafen och x-axeln'''. | |||
GeoGebran visar hur arean under kurvan mellan x = 0 och x = 2 beräknats med hjälp av en integral. | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" title="Enkel integral" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/hnzdhzrp/width/560/height/427/border/888888/sfsb/true/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="560px" height="427px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
==Integralberäkningar== | |||
{{#ev:youtube|OAN8qa-pnIo|340|right}} | |||
{{defruta | | {{defruta | | ||
Rad 14: | Rad 32: | ||
}} | }} | ||
== Exempel från fysiken | I det vänstra ledet har vi först integraltecknet | ||
∫ | |||
Talen a och b anger den undre respektive den övre gränsen för det område som vi är intresserade av (i vårt exempel är a=0 och b=2). Till höger om integraltecknet med dess gränser kommer den funktion som utgör områdets övre gräns. Sist i vänstra ledet kommer dx, som anger att areaberäkningen ska ske med avseende på förändring i x-led. | |||
I det högra ledet anges differensen F(b)−F(a) | |||
Detta är alltså differensen mellan värdet på den primitiva funktion F vid den övre gränsen (x=b) och den undre gränsen (x=a). | |||
=Exempel= | |||
== Lösta exempel == | |||
<pdf>File:Anteckningar_intergral_CB.pdf</pdf> | |||
=Uppgifter= | |||
==Uppgift från NP ht 2012 - A-nivå== | |||
En kunskapskontroll lämplig för diskussion innan lektionens avslutning. | |||
{{uppgfacit | | |||
[[Fil:NpMa3c_ht_2012_uppgift_15.png | 600px |vänster]] | |||
| | |||
[[Fil:NpMa3c_ht_2012_Uppgift_15_-_facit.png | 600px |vänster]] | |||
}} | |||
=Räkneregler= | |||
{{defruta | | |||
: <math>\int_a^b \! k \cdot f(x)\,dx = k \cdot \int_a^b \! f(x)\,dx</math> | |||
<br /> | |||
: <math> \int_a^b \! f(x)\,dx + \int_a^b \! g(x)\,dx = \int_a^b \! f(x) + g(x)\,dx </math> | |||
<br /> | |||
: <math> \int_a^b \! f(x)\,dx - \int_a^b \! g(x)\,dx = \int_a^b \! f(x) - g(x)\,dx </math> | |||
}} | |||
==Fler användbara räknelagar== | |||
Vid integrering gäller samma linearitetsegenskaper som vid derivering. Utifrån denna definition kan följande egenskaper hos integraler härledas: | |||
:<math>\int a\cdot f(x)dx = a\cdot\int f(x)dx</math> | |||
::förutsatt att konstanten ''a'' inte är lika med noll; | |||
:<math>\int\left(f(x) \pm g(x)\right)dx = \int f(x)dx \pm \int g(x)dx</math> | |||
::där ''f(x)'' och ''g(x)'' är oberoende funktioner. | |||
Utifrån en geometrisk tolkning kan ytterligare egenskaper hos integraler påvisas: | |||
:<math>\int_a^b f(x)dx = \int_a^c f(x)dx + \int_c^b f(x)dx</math> | |||
:<math>\int_a^a f(x)dx = 0</math> | |||
:<math>\int_a^b f(x)dx = -\int_b^a f(x)dx</math> | |||
Dessutom påverkas inte integreringen av integrationsvariabeln: | |||
:<math>\int f(x)dx = \int f(t)dt</math> | |||
Följande två satser är användbara vid analytisk beräkning av primitiva funktioner: | |||
:<math>\int\frac{f'(x)}{f(x)}dx = \ln|f(x)| + C</math>; | |||
:<math>\int f(x)\cdot f'(x)dx = \frac{f(x)^2}{2} + C</math>. | |||
Den senare kan sägas vara den omvända kedjeregeln och man ser enkelt att båda gäller genom att derivera högerledet. | |||
Dessa regler, tillsammans med partialintegration och lämpliga variabelbyten, utgör grunden för att analytiskt bestämma primitiva funktioner. | |||
=Exempel från fysiken= | |||
[[Fil:Trapez_vt.png|thumb|Sträckan = arean under en vt-graf. CC By Tharbad]] | [[Fil:Trapez_vt.png|thumb|Sträckan = arean under en vt-graf. CC By Tharbad]] | ||
Jämför med mekaniken, sträckan är arean under en vt-graf. | Jämför med mekaniken, sträckan är arean under en vt-graf. | ||
=== Begynnelsehastighet och förändring av hastigheten === | ===Begynnelsehastighet och förändring av hastigheten=== | ||
Acceleration är lika med hastighetsökningen per sekund. Vid en konstant acceleration ''a'', gäller då att: | Acceleration är lika med hastighetsökningen per sekund. Vid en konstant acceleration ''a'', gäller då att: | ||
: v = v<sub>0</sub> + at | :v = v<sub>0</sub> + at | ||
''v<sub>0</sub>'' är hastigheten vid start och ''t'' är så klart tiden från start. | ''v<sub>0</sub>'' är hastigheten vid start och ''t'' är så klart tiden från start. | ||
Rad 29: | Rad 115: | ||
Exempel: Fru Gran tapper en blomkruka genom fönstret. Vilken hastighet har den 1,5 sekunder senare? | Exempel: Fru Gran tapper en blomkruka genom fönstret. Vilken hastighet har den 1,5 sekunder senare? | ||
: t = 1,5 s. a = g = 9,82 m/s<sup>2</sup>. | :t = 1,5 s. a = g = 9,82 m/s<sup>2</sup>. | ||
: v = at = 9,82 m/s<sup>2</sup> * 1,5 s = 14,7 m/s | :v = at = 9,82 m/s<sup>2</sup> * 1,5 s = 14,7 m/s | ||
=== Arean === | ===Arean=== | ||
Arean under en vt-graf är lika med sträckan. Tänk att medelhastigheten * tiden = sträckan. | Arean under en vt-graf är lika med sträckan. Tänk att medelhastigheten * tiden = sträckan. | ||
: v<sub>m</sub> = (v<sub>efter</sub> - v<sub>före</sub>) / 2 | :v<sub>m</sub> = (v<sub>efter</sub> - v<sub>före</sub>) / 2 | ||
Men sträckan är ju v<sub>m</sub> * t och det kan man ju se som arean av cen triangel som bildas av grafen i vt-diagrammet. | Men sträckan är ju v<sub>m</sub> * t och det kan man ju se som arean av cen triangel som bildas av grafen i vt-diagrammet. | ||
Rad 42: | Rad 128: | ||
[http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=87&Itemid=94 naturvetenskap.org ger en beskrivning.] | [http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=87&Itemid=94 naturvetenskap.org ger en beskrivning.] | ||
=== Animering av sträcka under vt-kurva === | ===Animering av sträcka under vt-kurva=== | ||
[[Fil:S_area-vt-graf.jpg|thumb]] | [[Fil:S_area-vt-graf.jpg|thumb]] | ||
Rad 50: | Rad 134: | ||
[http://www.khanacademy.org/video/why-distance-is-area-under-velocity-time-line?playlist=Physics Khan om sträcka = area under vt-kurva] | [http://www.khanacademy.org/video/why-distance-is-area-under-velocity-time-line?playlist=Physics Khan om sträcka = area under vt-kurva] | ||
=== Sträckan === | ===Sträckan=== | ||
: s = v<sub>0</sub>t + at<sup>2</sup>/2 | :s = v<sub>0</sub>t + at<sup>2</sup>/2 | ||
{{clear}} | {{clear}} | ||
== Geometriskt bevis | = GGB: Riemannsummor = | ||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" title="Integraler trapets och rektangelsumma" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/MQdHJz9F/width/1504/height/834/border/888888/sfsb/true/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="1504px" height="834px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
= Geometriskt bevis = | |||
==Geometriskt bevis== | |||
[[File:FTC_geometric.svg|500px|thumb|right|The area shaded in red stripes can be estimated as ''h'' times ''f''(''x''). Alternatively, if the function ''A''(''x'') were known, it could be computed exactly as {{nowrap|''A''(''x'' + ''h'') − ''A''(''x'').}} These two values are approximately equal, particularly for small ''h''.]] | [[File:FTC_geometric.svg|500px|thumb|right|The area shaded in red stripes can be estimated as ''h'' times ''f''(''x''). Alternatively, if the function ''A''(''x'') were known, it could be computed exactly as {{nowrap|''A''(''x'' + ''h'') − ''A''(''x'').}} These two values are approximately equal, particularly for small ''h''.]] | ||
Rad 83: | Rad 173: | ||
This implies {{nowrap|''f''(''x'') {{=}} ''A''′(''x'')}}. That is, the derivative of the area function ''A''(''x'') exists and is the original function ''f''(''x''); so, the area function is simply an antiderivative of the original function. Computing the derivative of a function and “finding the area” under its curve are "opposite" operations. This is the crux of the Fundamental Theorem of Calculus. | This implies {{nowrap|''f''(''x'') {{=}} ''A''′(''x'')}}. That is, the derivative of the area function ''A''(''x'') exists and is the original function ''f''(''x''); so, the area function is simply an antiderivative of the original function. Computing the derivative of a function and “finding the area” under its curve are "opposite" operations. This is the crux of the Fundamental Theorem of Calculus. | ||
''{{enwp | Fundamental_theorem_of_calculus}}'' | |||
Läs gärna vad {{svwp | Analysens_fundamentalsats}} även om det är på en hög nivå för det är så häftigt. | Läs gärna vad {{svwp | Analysens_fundamentalsats}} även om det är på en hög nivå för det är så häftigt. | ||
== Förklaring med hjälp av Riemannsumman == | === Det röda överskottet === | ||
För att göra beviset mer överskådligt ar vi lyft ut ett resonemang om det röda överskottet. Kan vi vara säkra på att det går mot noll då h går mot noll, vi dividerar ju med h? | |||
As ''h'' approaches 0 in the limit, the last fraction can be shown to go to zero. This is true because the area of the red portion of excess region is less than or equal to the area of the tiny black-bordered rectangle. More precisely, | |||
:<math>\left|f(x) - \frac{A(x+h) - A(x)}{h}\right| = \frac{|\text{Red Excess}|}{h} \le \frac{h(f(x+h_1) - f(x+h_2))}{h} = f(x+h_1) - f(x+h_2),</math> | |||
where <math>x+h_1</math> and <math>x+h_2</math> are points where <math>f</math> reaches its maximum and its minimum, respectively, in the interval <math>[x, x + h]</math>. | |||
By the continuity of <math>f</math>, the latter expression tends to zero as <math>h</math> does. Therefore, the left-hand side tends to zero as <math>h</math> does, which implies | |||
:<math>f(x) = \lim_{h\to 0}\frac{A(x+h)-A(x)}{h}.</math> | |||
=== Anteckningar från lektionen === | |||
<pdf>Fil:Bevis_integralerPP.pdf</pdf> | |||
= Öva bevis = | |||
==Förklaring med hjälp av Riemannsumman== | |||
{{#ev:youtube|lPOUB0fLuUk|340|right|Integral - Riemannsumma}} | {{#ev:youtube|lPOUB0fLuUk|340|right|Integral - Riemannsumma}} | ||
Rad 95: | Rad 202: | ||
{{clear}} | {{clear}} | ||
GeoGebra om Riemannsumma in här | ''GeoGebra om Riemannsumma in här'' | ||
=== Övning Riemannsumma i GGb=== | ===Övning Riemannsumma i GGb=== | ||
{{uppgruta|laborera själv i Geogebra | {{uppgruta|laborera själv i Geogebra | ||
Rad 105: | Rad 212: | ||
Du kan ändra på antalet staplar och se hur det påverkar beräkningen. | Du kan ändra på antalet staplar och se hur det påverkar beräkningen. | ||
[ | [https://www.geogebra.org/m/RCVce5W4 Här är GGB:n:] | ||
Vad lärde du dig av denna övning?}} | Vad lärde du dig av denna övning?}} | ||
=== | ===Uppg 2=== | ||
Testa denna: http://www.geogebratube.org/student/m11330 | Testa denna: http://www.geogebratube.org/student/m11330 | ||
Rad 115: | Rad 222: | ||
Hur hanteras negativa areor? | Hur hanteras negativa areor? | ||
=== Uppg 3 === | ===Uppg 3=== | ||
Man kan skapa Riemannsummor mellan två funktioner: | Man kan skapa Riemannsummor mellan två funktioner: | ||
* http://www.geogebratube.org/student/m26214 | *http://www.geogebratube.org/student/m26214 | ||
* http://www.geogebratube.org/student/m26213 | *http://www.geogebratube.org/student/m26213 | ||
{{clear}}<br /> | |||
=GeoGebra för facit= | |||
[https://www.geogebra.org/m/rskGXUhH Primitiv funktion - integral - areafunktion], Åke Eriksson har gjort en omfattande applikation som ger dig ökad förståelse. Dessutom kan den användas som ett slags facit. | |||
= Anteckningar = | |||
<pdf>Fil:KonstigaIntegralerBeräkningar4.pdf</pdf> | |||
=Lär mer= | |||
{ | {| align="right" wikitable | ||
|- | |||
| | | | ||
[[ | {{wplink| [https://sv.wikipedia.org/wiki/Integral Integral] }}<br /> | ||
{{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-3/integraler/berakning-av-integraler Beräkning av integraler] }}<br /> | |||
|} | |||
==Helhet och teori== | |||
[http://matmin.kevius.com/integral.php#prim Bruno Kevius sida om Integraler] | |||
==Mer om integraler== | |||
:[http://www.proofwiki.org/wiki/Fundamental_Theorem_of_Calculus ProofWiki] | |||
:[http://www.math.chalmers.se/Math/Grundutb/CTH/lma515b/1011/integral.pdf Bok om Integraler, Chalmers] | |||
==Exit card== | |||
<headertabs /> |