Tillämpningar på exponentiell förändring: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(28 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
=== Ekonomiska modeller === | __NOTOC__ | ||
= Att använda GeoGebra för beräkningar = | |||
[[Fil:Log i GGB.JPG|300px|höger]] | |||
GeoGebra har flera funktioner för att beräkna logaritmer. Prova hur det fungerar med några kända logaritmer, exempelvis <math>log(100)</math>. | |||
Du ser att GeoGebra har en funktion för tio-logaritmen, <math>Log10(<x>)</math>. Men om du skriver <math>Log(1000)</math> får du inte lösningen 3. Det beror på att GeoGebra skriver den naturliga logaritmen (som ofta förkortas ln x) som Log. Den naturliga logaritmen har basen e, där e är ungefär 2.72. | |||
Om du vill styra vilken bas som används väljer du kommandot <math>log( <b> , <x> )</math> där första argumentet <math><b></math> är basen och <math><x></math> det tal du vill logaritmera. | |||
Prova följande: | |||
: log(2.718) | |||
: log2(128) | |||
: log(3,27) | |||
Observera att logaritmlagarna gäller för alla baser. | |||
Om du har en kvot av två logaritmer spelar det ingen roll vilken bas du väljer vid beräkningen. Prova till exempel <math> \frac{log 9}{log 2} </math> i olika baser (dock samma bas i täljare och nämnare). | |||
= Ekonomiska modeller = | |||
De första av dessa ekonomiuppgifter är potensfunktioner men på slutet träffar du på exponentiafunktioner. | |||
* Potensfunktionen <math> a = b x^k </math> har lösningen <math> x = (\frac{a}{b})^\frac{1}{k} </math> | |||
* Exponentialekvationer löser du genom logaritmering. | |||
==== Uppgifter ==== | ==== Uppgifter ==== | ||
{{uppgruta| | {{uppgruta| | ||
Rad 14: | Rad 39: | ||
==== Ocker ==== | ==== Ocker ==== | ||
{{uppgruta| | {{uppgruta| | ||
Rad 21: | Rad 44: | ||
Kreditinstitutet Ruffel och Båg lånar ut 16 000 kr i sex månader till en kund som måste betala till baks 22 000 kr när halvåret passerat. Vilken är månadsräntan?}} | Kreditinstitutet Ruffel och Båg lånar ut 16 000 kr i sex månader till en kund som måste betala till baks 22 000 kr när halvåret passerat. Vilken är månadsräntan?}} | ||
==== Säker tillväxt ==== | |||
{{uppgfacit| '''Obligationer''' | |||
Eskil köper obligationer för 7 500 kronor. Obligationerna ger en årlig ränta på 3,5 %. Sedan går åren och Eskil tänker inte så mycket på sina värdepapper men så en dag kommer ett årsbesked som meddelar att hans obligationer nu är värda 12 050 kronor. | |||
Hur många år har Eskil haft sina obligationer? | |||
| | |||
Ungefär 13,8 år eller cirka 13 år och 10 månader | |||
}} | |||
===Bajtcoin=== | ===Bajtcoin=== | ||
Rad 33: | Rad 67: | ||
}} | }} | ||
= Tillväxt BNP = | |||
{{uppgfacit|BNP | {{uppgfacit|BNP | ||
Rad 41: | Rad 75: | ||
Det finns en förklarande [https://www.nyteknik.se/teknikrevyn/exponentiell-tillvaxt-6345198 artikel i Ny Teknik] | Det finns en förklarande [https://www.nyteknik.se/teknikrevyn/exponentiell-tillvaxt-6345198 artikel i Ny Teknik] | ||
| | | | ||
: <math> x^{21} = 2</math> | |||
}} | : <math> x = 2^{\frac{1}{21}} = 1.0336</math> | ||
Svar: 3,36 % /år | |||
}} | }} | ||
= pH = | |||
[[Fil:Indicateurs colorés de pH.jpg|miniatyr|Några olika pH-indikatorer]] | [[Fil:Indicateurs colorés de pH.jpg|miniatyr|Några olika pH-indikatorer]] | ||
Rad 96: | Rad 108: | ||
}} | }} | ||
= Halveringstid = | |||
[[Fil:Activity decay.svg|mini|Radioaktivitet som funktion av tid; halveringstiden T<sub>½</sub> = ln(2)*τ, där τ är medellivstiden.]] | [[Fil:Activity decay.svg|mini|Radioaktivitet som funktion av tid; halveringstiden T<sub>½</sub> = ln(2)*τ, där τ är medellivstiden.]] | ||
Rad 150: | Rad 163: | ||
''Texten från [http://fragelada.fysik.org/index.asp?keyword=kol-14+metoden NRCFs frågelåda i Fysik]'' | ''Texten från [http://fragelada.fysik.org/index.asp?keyword=kol-14+metoden NRCFs frågelåda i Fysik]'' | ||
= Befolkningstillväxt = | |||
{{uppgfacit|'''Jordens befolkning växer''' | {{uppgfacit|'''Jordens befolkning växer''' | ||
Rad 183: | Rad 196: | ||
= Liket kallnar = | |||
Det bör komma från en gammal NP-uppgift. Hur som helst så har vi ett lik som kl 8 på morgonen är 30.5<sup>o</sup>C och sex timmar senare 26.5<sup>o</sup>C. När mordet skedde var kroppen 37<sup>o</sup>C. Hur lång tid hade gått innan liket hittades? | Det bör komma från en gammal NP-uppgift. Hur som helst så har vi ett lik som kl 8 på morgonen är 30.5<sup>o</sup>C och sex timmar senare 26.5<sup>o</sup>C. När mordet skedde var kroppen 37<sup>o</sup>C. Hur lång tid hade gått innan liket hittades? | ||
=== GeoGebra === | |||
I GeoGebran nedan lades punkterna för de två temperaturmätningarna in. Sedan skrevs den allmänna exponentialfunktionen in med glidare för C och a. Efter anpassning fanns skärningspunkten med linjen y = 37. Tiden avlästes. | |||
En GeoGebra ger på detta sätt en grafisk illustration till problemet vilket ökar förståelsen. Därtill ger den ett facit och ett tillräckligt exakt svar till uppgiften. | |||
<html> | <html> | ||
<iframe scrolling="no" title="Liket kallnar" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/GWNUMZdS/width/697/height/234/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="697px" height="234px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | </html> | ||
=== Lösningsförslag Liket kallnar === | |||
{{exruta| | |||
Formelsamlingen ger oss den generella exponentialfunktionen | |||
: <math> f(x)= C a^x </math> | |||
Vi sätter tiden <math> t=0 </math> vid kl 08.00 då temperaturen <math> T=30.5^oC </math> | |||
Det ger oss konstanten C: | |||
: <math> f(0)=30.5= C a^0=C </math> | |||
Nu använder vi kroppstemperaturen kl 14.00, dvs 6 timmar senare. | |||
: <math> f(6)=26.5= 30.5 a^6=C </math> | |||
Vilket ger a: | |||
: <math> a= (\frac{26.5}{30.5})^{\frac{1}{6}}=0.97 </math> | |||
Nu behöver vi bara ta reda på hur mycket tid som förflutit från mordet fram till första temperaturmätningen. | |||
: <math> f(x)=37.0= 30.5 a^x </math> | |||
Vilket omskrivet blir | |||
: <math> a^x =\frac{37.0}{30.5} </math> | |||
Logaritmering ger | |||
: <math>x= \frac{ log(\frac{37.0}{30.5}) }{0.97}</math> | |||
Egentligen ska man använda det exakta värdet för 0.97 | |||
}} | |||
== Liket av en banktjänsteman == | == Liket av en banktjänsteman == | ||
Rad 195: | Rad 238: | ||
<iframe scrolling="no" title="Ma2bc 2558 eller 2491 kallnande lik exponentialfunktion" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/efV9fFuu/width/1250/height/891/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="1250px" height="891px" style="border:0px;"> </iframe> | <iframe scrolling="no" title="Ma2bc 2558 eller 2491 kallnande lik exponentialfunktion" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/efV9fFuu/width/1250/height/891/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="1250px" height="891px" style="border:0px;"> </iframe> | ||
</html> | </html> | ||
<headertabs /> |
Nuvarande version från 4 april 2019 kl. 12.00