Ekvationssystem Ma2c: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(92 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | |||
= Teori = | |||
{{malruta | Ekvationssystem | {{malruta | Ekvationssystem | ||
Rad 4: | Rad 6: | ||
}} | }} | ||
== | === Ekvation === | ||
En ekvation består av minst en obekant, ett likhetstecken, vänster led och höger led. Om det finns två obekanta behövs två ekvationer för att det ska gå att ta fram en lösning. Det kallas ekvationssystem. | |||
=== Två ekvationer med två variabler = Ekvationssystem === | === Två ekvationer med två variabler = Ekvationssystem === | ||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/2769699/width/600/height/503/border/888888/rc/false/ai/false/sdz/true/smb/false/stb/false/stbh/true/ld/false/sri/true/at/auto" width="600px" height="503px" align="right" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
Vad innebär det att två linjer skär varandra? Jo de har samma x-värden och y-värden. | |||
Nedan och till höger ser du ett ekvationssystem: | |||
:<math>\begin{cases} | |||
& ~~~ x + 5y~ {{=}} 20 \quad (1) \\ | |||
& - x + y~ {{=}} - 2 \quad (2) | |||
\end{cases}</math> | |||
Här har vi två ekvationer. Det är ekvationer med x och y. Var och en är en ekvation för en rät linje. De har skrivits på en form där variablerna (x och y) står till vänster och numeriska värdena (siffrorna) till höger. | Här har vi två ekvationer. Det är ekvationer med x och y. Var och en är en ekvation för en rät linje. De har skrivits på en form där variablerna (x och y) står till vänster och numeriska värdena (siffrorna) till höger. | ||
Rad 18: | Rad 33: | ||
Man kan lösa ekvationssystem och få fram vilken punkt som gäller för båda ekvationerna. man kan lösa detta algebraiskt eller grafiskt. | Man kan lösa ekvationssystem och få fram vilken punkt som gäller för båda ekvationerna. man kan lösa detta algebraiskt eller grafiskt. | ||
=== Ersättningsmetoden - Substitutionsmetoden === | |||
Ett annat namn för '''ersättningsmetoden''' är '''substitutionsmetoden'''. | |||
Substitutionsmetoden fungerar så att om man har en variabel ensam i VL så kan man ta det som finns i HL och sätta in i den andra ekvationen. Om vi exempelvis har y fritt så tar vi det y är lika med ochersätter y med det i den andra ekvationen. | |||
=== Additionsmetoden === | === Additionsmetoden === | ||
Rad 50: | Rad 45: | ||
Additionsmetoden kan användas för att lösa ett ekvationssystem med två ekvationer och två obekanta variabler x och y. Man måste då eliminera en av de obekanta variaberna genom att multiplicera ekvationerna med lämpliga tal så att antingen x eller y försvinner om man adderar ekvationerna. | Additionsmetoden kan användas för att lösa ett ekvationssystem med två ekvationer och två obekanta variabler x och y. Man måste då eliminera en av de obekanta variaberna genom att multiplicera ekvationerna med lämpliga tal så att antingen x eller y försvinner om man adderar ekvationerna. | ||
Additionsmetodden bygger på att två ekvationer kan adderas så att <math> VL_1+ VL_2 = HL_1 + HL_2 </math> | |||
==== Vad kan man göra med två ekvationer? ==== | ==== Vad kan man göra med två ekvationer? ==== | ||
Rad 69: | Rad 66: | ||
'''Test''': Rita båda ekvationerna i Ggb. | '''Test''': Rita båda ekvationerna i Ggb. | ||
{{ | === Ekvationssystem som saknar lösning === | ||
Ekvationssytemets lösning är ju skärningspunkten mellan två grafer. Om linjerna är parallella saknas det lösning. Du ser det algebraiskt genom att dina ekvationer (funktioner) har samma k-värde. | |||
I specialfallet med samma k-värde och samma m-värde har ekvationssystemet oändligt många lösningar. | |||
=== Ekvationssystem med tre obekanta === | |||
{{lm2c|s. 133-134|Tre obekanta}} | |||
Ekvationssystem med tre obekanta och tre ekvationer löses genom att reducera det till ett ekvationssystem med två obekanta. Använd additionsmetoden med en av ekvationerna (exempelvis den första) för att ta bort en variabel (förslagsvis z) ur de två andra. Dessa två bildar ett nytt ekvationssystem som du kan lösa på vanligt sätt. | |||
Ibland stöter du på enklare ekvationssytem med tre obekanta där du ser enklare vägar att lösa dem men så är inte alltid fallet. | |||
Självfallet ''kan'' du använda substitutionsmetoden för att reducera ner ekvationssystemet till två obekanta men det leder ofta till krångligare beräkningar när det gäller skoluppgifter. | |||
= Exempel = | |||
=== | === Två ekvationer med två variabler = Ekvationssystem === | ||
{{ | {{exruta | Ekvationssystem | ||
Bestäm skärningspunkterna för linjerna <math> x + y {{=}} 1\,</math> och <math> x - y {{=}} 1 \,</math>, med andra ord, sök en lösning till ekvationssystemet | |||
:<math>\begin{cases} | |||
&x + y {{=}} 1 \quad (1)\\ | |||
&x - y {{=}} 1 \quad (2) | |||
\end{cases}</math> | |||
Första steget är att reducera de två ekvationerna med de två obekanta till en ekvation som endast innehåller en obekant. Detta kan göras genom att skriva om ekvation (2) till | |||
:<math>y = x - 1.\,</math> | |||
Genom att sätta in detta värde på ''y'' i ekvation (1) övergår ekvation (1) till | |||
:<math>x + (x - 1) = 1\,</math> | |||
Denna ekvation har lösningen <math>x = 1.</math> Då <math>y = x-1,</math> följer att <math> y = 0.</math> | |||
Det finns därför bara en skärningspunkt för de två linjerna (1) och (2): den punkt vars x-koordinat är ''x {{=}} 1'' och vars y-koordinat är ''y {{=}} 0''. | |||
}} | |||
=== Substitutionsmetoden === | |||
[[Media: Ekvationssystem2 substi.pdf]] (Ladda gärna ner och öppna i Acrobat Reader). | |||
[[Media: Ekvationssystem2_substiPP2.pptx]] | |||
==== Sätt y lika ==== | ==== Sätt y lika ==== | ||
Rad 134: | Rad 138: | ||
}} | }} | ||
=== | === Additionsmetoden === | ||
{{exruta| Additionsmetoden | |||
{{ | |||
:<math>\begin{cases} | |||
&x + y = 5, \quad (1)\\ | |||
&2x − 3y = − 5 \quad (2) | |||
\end{cases}</math> | |||
Om man vill eliminera x kan man multiplicera den övre ekvationen med <math>-2</math>.Det ger då att | |||
:<math> − 2x − 2y = − 10 </math> | |||
Om man sedan adderar vänsterleden och högerleden får man att | |||
:<math> − 2x − 2y + 2x − 3y = − 10 − 5 </math> | |||
Det ger att | |||
:<math> − 5y = − 15. </math> | |||
Om man löser ut y får man att <math>y = 3</math>. Man kan sedan sätta in detta y i en av de ursprungliga ekvationerna. Om man väljer den första får man att | |||
:<math> x + 3 = 5 </math> | |||
och det ger att <math>x = 2</math>. Lösningen till ekvationssystemet blir | |||
:<math> x = 2,y = 3 </math> | |||
}} | |||
''Källa: Wikipedia'' | |||
=== Problemlösning med ekvationssystem === | === Problemlösning med ekvationssystem === | ||
Rad 164: | Rad 180: | ||
}} | }} | ||
== Aktivitet | = Lösningar = | ||
Klicka på länken för att se lektionsanteckningar. | |||
[[Media:EkvationssystemGemensammaUppgifter.pdf]] | |||
{{clear}} | |||
<pdf>File:EkvationssystemGemensammaUppgifter.pdf</pdf> | |||
=== Lösningar till några uppgifter från Exponentboken === | |||
Den första uppgiften nedan löstes med framgång. I den andra uppgiften användes först additionsmetoden och därefter användes substitutionsmetoden med framgång. Båda metoderna fungerar men de kan leda till olika krångliga lösningar. | |||
<pdf>Fil:Ekvationssystem_lösta_uppgifter.pdf</pdf> | |||
{{clear}} | |||
= Lösningar tre obekanta = | |||
[[Media:Repetition_och_genomgång_av_prov.pdf]] | |||
{{clear}} | |||
<pdf>File:Repetition_och_genomgång_av_prov.pdf</pdf> | |||
= Uppgifter = | |||
=== Grafisk lösning av ekvationssystem === | |||
{{uppgruta | '''Använd GeoGebra för att skapa en grafisk lösning till ekvationssystemet:''' | |||
:<math>\begin{cases} | |||
& 2x + 7y~ {{=}} 22 \quad \\ | |||
& - x + y~ {{=}} - 8 \quad | |||
\end{cases}</math> | |||
}} | |||
=== Lös med substitutionsmetoden === | |||
'''Lös''' ekvationssystemet: | |||
:<math>\begin{cases} | |||
& y=6x \\ | |||
& y=x+13 \quad | |||
\end{cases}</math> | |||
'''Lös''' ekvationssystemet: | |||
:<math>\begin{cases} | |||
& y = 2x - 8 \\ | |||
& y = 10 - x | |||
\end{cases}</math> | |||
'''Ekvationssystemet''' | |||
:<math>\begin{cases} | |||
& y = 2x - 3 \\ | |||
& y = 5 - 7x | |||
\end{cases}</math> | |||
har lösningen y = -11/9 men vilket värde har x? | |||
'''Uppgift''' | |||
Om 6x + 7 y = 2a så har uttrycket 6x + 7 y - 9 värdet 11. Bestäm a. | |||
'''Ekvationssystemet''' | |||
:<math>\begin{cases} | |||
& b x + y = a + 3 \\ | |||
& x - a y = b | |||
\end{cases}</math> | |||
har lösningen x = 7 och y = 2. Vilka värden har a och b. | |||
=== Additionsmetoden === | |||
Lös ekvationssystemet | |||
:<math>\begin{cases} | |||
& 2x - y = -9 \\ | |||
& 5x + 2 y = 0 | |||
\end{cases}</math> | |||
==== Klimatet och maten ==== | |||
{{uppgruta| | |||
Det var en gång 2 stycken skolklasser som skulle äta mellanmål på en hamburgerrestaurang. De får endast välja på två olika alternativ: pommes eller kycklingburgare eftersom eleverna är flexitarianer. | |||
Först får första klassen beställa mat. De beställer 21 pommes och 8 kycklingburgare. Alla har samma storlek. | |||
Sedan beställer den andra klassen 14 pommes och 19 kycklingburgare. | |||
Lärarna får 2 kvitton på vilka det står menyns totala utsläpp av koldioxidekvivalenter. | |||
Klass 1 släpper ut 3.7 kg CO2ekv | |||
Klass 2 släpper ut 5.2 kg CO2ekv | |||
Hur mycket CO2ekv släpper en pommes respektive en kycklingburgare ut? | |||
}} | |||
=== Tolka figuren och lös algebraiskt === | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" title="ekvationssystem" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/HyzU8hYZ/width/406/height/280/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="406px" height="280px" align="right" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
Lös ekvationssystemet du ser i bilden till höger algebraiskt. | |||
{{clear}} | |||
=== Lös med valfri metod === | |||
:<math>\begin{cases} | |||
& xy+x-4y=11 \\ | |||
& xy-x-4y=4 | |||
\end{cases}</math> | |||
=== Jämför de olika metoderna och öva dig på typtal === | |||
När du gör denna övning så ser du skillnaderna (och likheterna): [[Typtal Ekvationssystem]] | |||
= Python = | |||
<pre> | |||
# Här ska du skriv vad programmet gör | |||
# Matematiklärarna tackar Victor och Sven för grovjobbet till detta program | |||
print("Detta program är skrivet av Victor Axberg och Sven Kvarngren\n") | |||
def getValues(): | |||
# Tala om vad händer 9 raderna nedan | |||
print("Ekvation 1:\nAy + Bx + C = 0\n") | |||
A = float(input("Skriv in A-värdet:\n")) | |||
B = float(input("Skriv in B-värdet:\n")) | |||
C = float(input("Skriv in C-värdet:\n")) | |||
print("\nEkvation 2:\nDy + Ex + F = 0\n") | |||
D = float(input("Skriv in D-värdet:\n")) | |||
E = float(input("Skriv in E-värdet:\n")) | |||
F = float(input("Skriv in F-värdet:\n")) | |||
# Förklara de 4 raderna nedan | |||
k1 = -B/A | |||
m1 = -C/A | |||
k2 = -E/D | |||
m2 = -F/D | |||
# Kör funktionen som heter findIntersection med variablerna k1, m1, k2 och m2 | |||
findIntersection(k1,m1,k2,m2) | |||
def findIntersection(k1,m1,k2,m2): | |||
# Förklara vad funktionen findIntersection gör | |||
# Förklara även vilken matematisk metod för att lösa ekvationssystem som används | |||
x = (m2-m1)/(k1-k2) | |||
y = k1*x + m1 | |||
print("skärningen sker vid: ("+str(x)+", "+str(y)+")") | |||
# Kör funktionen som heter getValues | |||
getValues() | |||
</pre> | |||
= Aktivitet = | |||
=== Välj metod === | === Välj metod === | ||
Rad 192: | Rad 365: | ||
{{Lista| | {{Lista| | ||
: E=L+40 | : <math>E=L+40</math> | ||
: 3(L+7)= E+7 | : <math>3(L+7)= E+7</math> | ||
: 2 | : <math>2 \cdot 2 \cdot (L+10) =I</math> | ||
: 3L+21=E+7 | : <math>3L+21=E+7</math> | ||
: 3L+14=E | : <math>3L+14=E</math> | ||
: 3L+14=L+40 | : <math>3L+14=L+40</math> | ||
: 2L=26 | : <math>2L=26</math> | ||
: L=13 | : <math>L=13</math> | ||
: I= 4(13+10)=4 | : <math>I= 4(13+10)=4 \cdot 23=92</math> | ||
: Svar: Ingeborg är 92 år. | : Svar: Ingeborg är 92 år. | ||
}} | }} | ||
== Lär mer | === Hur många lösningar har ett ekvationssystem? === | ||
Det finns en [https://www.geogebra.org/m/c2UC6mh3#material/nH4Wk7qH GeoGebra med uppgifter], | |||
= Lär mer = | |||
{| align=right | {| align=right | ||
Rad 211: | Rad 388: | ||
| {{sway | [https://sway.com/IKozCZfmsJ4B8tWo?ref{{=}}Link Ekvationssystem]}}<br /> | | {{sway | [https://sway.com/IKozCZfmsJ4B8tWo?ref{{=}}Link Ekvationssystem]}}<br /> | ||
|- | |- | ||
| {{ | | {{wplink| [https://sv.wikipedia.org/wiki/Ekvationssystem Ekvationssystem] }}<br /> | ||
|- | |- | ||
| {{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-2/linjara-funktioner-och-ekvationssystem/linjara-ekvationssystem-grafisk-losning Linjära ekvationssystem] }}<br /> | | {{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-2/linjara-funktioner-och-ekvationssystem/linjara-ekvationssystem-grafisk-losning Linjära ekvationssystem] }}<br /> | ||
Rad 229: | Rad 406: | ||
[[Media:Matte_2C_-_Prov_2_Geometri_III_Blad1.pdf|Prov kap 2 Geometri, räta linjen och ekvationssystem]] | [[Media:Matte_2C_-_Prov_2_Geometri_III_Blad1.pdf|Prov kap 2 Geometri, räta linjen och ekvationssystem]] | ||
=== Ekvationssystem i GeoGebra === | |||
Pröva gärna att lösa ekvationssystem i GeoGebra. | |||
Använd kommandot Solve och prova gärna 3D-modulen för treekvationerssystem. | |||
'''Exempel:''' | |||
: Solve({x = 4 x + y , y + x = 2}, {x, y}) ger ( x = -1, y = 3 ), som lösnningen till ekvationssystemet med x = 4x + y och y + x = 2 | |||
Ovanstående fungerar (fungerade i alla fall 2019) i graphic mode men om du går in på Classic CAS så kan du lösa ekvationssystem med två ekvationer. https://www.geogebra.org/classic/cas | |||
Ekvationslösning med CAS kan se ut så här: | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" title="Ekvationssystem med CAS" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/n3ngdymk/width/899/height/315/border/888888/sfsb/true/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="899px" height="315px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
== Evationssystem och klimat (vädersystem) == | |||
När SMHI gör väderprognoser använder de stora ekvationssystem med differentialekvationer. Det är komplicerad matematik men en intressant tillämpning i verkligheten av den matematik vi övar på nu. | |||
[https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-ar-en-numerisk-vaderprognosmodell-uppbyggd-1.242 SMHI] | |||
== Exit ticket == | == Exit ticket == | ||
<headertabs /> |