Tillämpningar på derivata: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__' | |||
= Teori = | |||
== Om problemlösning med derivator == | |||
Titta gärna igen på uppgiften med lådan. Där finns lösningsförslag. | |||
Innan man ger sig i kast med att lösa en uppgift algebraiskt kan det vara bra att bekanta sig med uppgiften. | |||
# Sammanfatta alla fakta i uppgiften | |||
# Rita en bild | |||
# Pröva att gissa en lösning. | |||
# Testa lite olika värden och se om det finns något mönster eller någon tendens. kanske ser du ungefär var max ligger. | |||
# Rita en graf | |||
# Formulera problemet med ord | |||
# Skriv samband, begränsningar och liknande som uttryck, ex r + h = 12. | |||
# Skapa ett uttryck även om det innehåller flera variabler. | |||
# Sätt in samband så att uttrycket beror av endast en variabel. | |||
# Sätt derivatan lika med noll och hittaextremvärdet | |||
# Tolka och sammanfatta din lösning. | |||
=== Metod: Derivatan ger extrempunkterna === | |||
Fiffigt sätt att hitta extrempunkter: | |||
: a | # derivera funktionen | ||
: | # sätt derivatan lika med noll | ||
# lösningens x-värde ger max- eller minpunkten | |||
<br> | |||
{{clear}} | |||
== Repetition till tillämpningar av derivatan == | |||
[https://prezi.com/ujzxsmfgyci8/derivata-nagra-typiska-uppgifter/ En bra Prezi] | |||
= Exempel = | |||
== Övingsuppgifter och exempel == | |||
De här tre lösta exempeluppgifterna ska vi studera för att bekanta oss med några standardproblem vid tillämpning av derivatan vid lösandet av problem med verklighetsanknytning. | |||
== [[Intro - till lådan]] == | |||
Volymen för en A4-cylinder. Praktisk laboration. | |||
== [[Lådan - en praktisk övning]] == | |||
Tag med A4-papper | |||
== [[Cylindern - en tillämpad övning]] == | |||
Lösning i GeoGebra. | |||
= Ekonomiska modeller = | |||
https://www.math24.net/optimization-problems-economics/ | |||
https://www.ck12.org/section/functions-and-mathematical-models-of-analyzing-functions/ | |||
https://www.businessmanagementideas.com/management/models/mathematical-models-used-by-a-corporate-strategy-analyst-management/11329 | |||
https://en.wikipedia.org/wiki/Business_model | |||
= Aktivitet = | |||
{{uppgruta|'''<big>Fokus på redovisning av uppgifter</big>''' | |||
Börja med att lösa så många uppgifter du kan på egen hand. | |||
Ni får även jobba i grupper om max tre personer. Ni ska välja en uppgift lösa den med metoderna som vi visat här. Ni ska ha en algebraisk lösning och en GeoGebra. | |||
Du ska vara beredd att visa någon slumpvis lösning för klassen. | |||
En kommande lektion får alla grupper presentera sina lösningar med projektor och dator. | |||
}} | |||
= Uppgifter = | |||
== Matematiska problem == | |||
=== 1. Funktionens max === | |||
Rita grafen för funktionen | |||
: <math>f(x) = - x^2 + 2 x + 1 </math> | |||
Var har funktionen sitt största värde? | |||
Derivera funktionen. Lös ekvationen som du får genom att sätta derivatan lika med noll. Hur stämmer ditt x-värde med grafen ovan? | |||
=== 2. Funktionens extrempunkter === | |||
När har funktionen <math>f(x) = x^3 - 2 x^2 - 3 x + 4 </math> sina lokala maximum och minimum? | |||
=== 3. Fler extrempunkter === | |||
Bestäm de lokala extrempunkterna till funktionen <math>f(x) = x^4 - 8x^2 + 0,5 </math> | |||
Lös uppgiften först utan dator eller miniräknare sedan verifiera din lösning med GeoGebra | |||
=== 4. Avståndet mellan graferna === | |||
[[Fil:Avståndet_mellan_två_grafer.png]] | |||
Vilket är det största avståndet (i y-led) mellan graferna i området mellan skärningspunkterna? | |||
'''Extrauppgift.''' Ovanstående uppgift var enkel på det viset att x-termerna tog ut varandra. Skapa en svårare uppgift med andra funktioner. Du behöver inte hålla dig till andragradsfunktioner. | |||
GGB-filen ligger på [http://www.geogebratube.org/book/page/id/81560/chapter_id/0/material_id/81558#title/hidemenu/title GeoGebraTube]. | |||
=== 5. Den inneslutna rektangeln === | |||
Rita t. ex. GeoGebra en rektangel som är innesluten av kurvan <math>y = 9 - x^2 </math> i första kvadranten. | |||
: a. Bestäm funktionen för rektangelns area <math>A(x)</math> | |||
: b. Bestäm den största värdet som rektangeln kan anta. | |||
== Tillämpade problem == | |||
=== 6. Varför vinner kvadraten? === | |||
[[File:Fence twig.JPG|thumb|Fence twig]] | |||
Ett klassiskt problem är detta. | |||
Tänk dig att du har ett staket som är 100 m långt och du ska hägna in ett så stort område som möjligt. Du får välja mellan olika breda rektanglar och en kvadrat. | |||
{{clear}} | {{clear}} | ||
== | === 7. Maximera hagen om den står mot en vägg === | ||
Nu har vi 70 m staket men denna gång bygger vi hagen mot en ladugårdsvägg. Tre sidor staket och en vägg. Ladan är 35 meter lång. | |||
Vilka mått har den största möjliga hagen? | |||
=== 8. Cylinderns begränsningsarea - Konservburken === | |||
[[File:Empty tin can2009-01-19.jpg|200px|right|Empty tin can2009-01-19]] | |||
{{uppgfacit| | |||
Man vill tillverka en cylindrisk behållare som rymmer 240 cm<sup>3</sup> soppa. Vilka mått ska burken ha för att det ska gå åt så lite plåt som möjligt? | |||
: a. Bestäm en funktion för cylinders begränsningsarea A(r) cm<sup>2</sup> , där r är basradien | |||
: b. Avgör vilken radie som ger cylinderns minsta begränsningsarea. | |||
| | |||
[[Fil:Tabell konserevburken.JPG|200px|höger]] | |||
: Volymen tecknas <math>V(r) = \pi r^2 \cdot h = 240 </math> vilket ger <math> h = \frac{240}{\pi r^2} </math> | |||
: Arean tecknas <math>A(r) = 2 \pi r^2 + 2 \pi r \cdot h = 240 </math> | |||
Ersätt h med uttrycket ovan ger: | |||
: <math>A(r) = 2 \pi r^2 + \frac{2 \pi~r~240}{\pi~r^2} = 2 \pi r^2 + \frac{480}{r}</math> | |||
: <math>A'(r) = 4 \pi r - \frac{480}{r^2}</math> | |||
: <math>A'(r) = 0 </math> medför att <math> 4 \pi r = \frac{480}{r^2}</math> | |||
: <math> r^3 = \frac{480}{4 \pi} = \frac{120}{\pi}</math> | |||
: <math> r = ( \frac{120}{\pi} )^{\frac{1}{3}} = 3.37</math> | |||
: Insätting ovan ger <math> h = 6.74</math> | |||
Tabellen till höger visar några olika värden på r och h och den resulterande arean vilken har sitt minimum för vårt värde på r. GeoGebran [https://www.geogebra.org/graphing/zhmphk2y Konservburken] visar grafen för areans funktion. | |||
}} | |||
{{clear}} | |||
=== 9. Maximera volymen av en pyramid === | |||
[[Fil:Pyramid_GGB.JPG|thumb|300px|right|Pyramid med kvadratisk botten.]] | |||
I en pyramid med kvadratisk basyta är summan av basytans sida och pyramidens höjd är 80 meter. Hur hög är den pyramid som har störst volym? | |||
Volymen ''V'' för en pyramid är: | |||
:<math>V={B \cdot h \over 3}</math> | |||
där ''B'' är arean av basen och ''h'' är pyramidens höjd. Detta gäller oavsett pyramidens form. | |||
{{clear}} | |||
=== 10. Kanonkulan === | |||
här är en simulering av en kanon som skjuter iväg projektiler. | |||
<br> | |||
<html> | |||
<iframe src="https://phet.colorado.edu/sims/html/projectile-motion/latest/projectile-motion_en.html" width="800" height="600" scrolling="no" allowfullscreen></iframe> | |||
</html> | |||
Från den engelska sidan på Wikipedia hämtar vi funktionen för projektilens höjd: | |||
:<math> y = v_0 t \sin(\theta) - \frac{1}{2}gt^2 </math>. | |||
där y anger hur högt projektilen kommit efter en viss tid. <math>v_0 </math> är projektilens utgångshastighet och <math> \theta </math> är vinkeln. | |||
Derivera uttrycket med avseende på tiden. Sätt derivatan lika med noll och bestäm tidpunkten för då projektilen når sin högsta höjd. Du kan själv välja vilka värden du sätter på <math>v_0 </math> och <math> \theta </math>. | |||
Sätt in ditt värde på tiden i funktionen ovan och beräkna hur högt projektilen når. | |||
{{svwp| Projektilbana}} | |||
{{enwp| Projectile_motion}} | |||
Funderar du fortfarande på vad man ska ha det här till? ja, kanske för att bestämma om[http://www.empiricalzeal.com/2012/12/31/the-physics-of-that-kickalicious-kick/ Håvard Ruglands film] är äkta. | |||
=== 11. Den bakteriella tillväxtkurvan === | |||
[[Bild:Bacterial_growth.png|thumb|Den bakteriella tillväxtkurvan. ''L – log(antal celler); T – tid; A – lag-fas; B – log-fas; C – Stationärfas; D – Dödsfas'']] | |||
Bakteriernas antal kan (förenklat) beskrivas med funktionen | |||
: <math>N(t) = -1.5 t^2 - 12 t + 40 </math> (funkar den?) | |||
där t är antalet timmar. | |||
Testa gärna funktionen på [http://www.wolframalpha.com/input/?i=N%28t%29+%3D+1.5+t2+-+12+t+%2B+40 Wolfram Alpha] | |||
I vilket tidsintervall är funktionen en lämplig beskrivning av bakteriernas tillväxt | |||
I vilka faser är funktionen giltig om du jämför med figuren. | |||
Tips: https://www.geogebra.org/m/CMqD7feC | |||
{{clear}} | |||
=== 12. Fritt fall === | |||
Sträckan S = f(t) som en kropp faller under t sekunder kan beräknas med funktionen | |||
S= 4,9 t<sup>2</sup> | |||
En fallskärmshoppare hoppar från ett flygplan på 3000 meters höjd. | |||
: a. Hur snabbt faller fallskärmshopparen efter 6 sekunder? | |||
: b. Efter hur lång tid är fallskärmshopparen fallhastighet 137 m/s | |||
{{clear}} | |||
=== 13. Draken === | |||
En drakes aerodynamiska egenskaper beror på drakes area ju sttörre area desto bättre lyftkraft hos draken. I en triangelformad drake är summan av basen och höjden 120 cm. Beräkna för vilka värden på höjden och basen får draken maximal area? | |||
=== 14. SLU, Statens Lantbruksuniveersitet === | |||
Vid SLU har man undersökt hur mängden kväve i konstgödsel påverkar skördens storlek för olika kornsorter. för en sort korn gäller följande funktion | |||
= | f(x) = 0,002x<sup>3</sup> - 0,81x<sup>2</sup> + 105,6x + 1600 för 0 < x < 180 | ||
där f(x) är skördens storlek i kg/hektar och x är mängden tillsatt kväve i kg/hektar. | |||
Hur mycket kväve ska tillsättas för att skördens storlek ska bli maximalt? | |||
=== | === 15. Måsen === | ||
{{uppgruta|[[Fil:Weihrauch hw77.jpg|miniatyr|Luftgevär]] | |||
Luftgevär används främst för sportskytte, i viss utsträckning även för skyddsjakt på skadedjur som råttor och vissa fågelarter. För att få användas för jakt i Sverige måste kalibern vara minst 5,5 mm och utgångshastigheten minst 180 m/s. | |||
{{wp}} | |||
En jägare vill skjuta mot en skrattmås som befinner sig 35 meter upp i luften. | |||
'''Fråga 1.''' Vilken hastighet har kulan då den når den höjden? | |||
'''''Tips 1:''''' Kulans läge kan beskrivas med fuinktionen: | |||
: <math> y = v_ot + \frac{gt^2}{2}</math> | |||
: där g är tyngdaccelerationen | |||
'''''Tips 2.''''' Derivera funktionen. Derivatan av läget <math>y(t)</math> är nämligen hastigheten vid tiden <math>t</math>. Alltså: <math>y'(t)= </math> hastigheten. | |||
'''Fråga 2.''' Hur högt kan kulan nå? | |||
'''Fråga 3.''' Rita graferna för <math>y(t)</math> och <math>y'(t) </math> i GeoGebra. (använd x i stället för t) | |||
'''Fråga 4.''' Surfa lite och föreslå en modifierad funktion som tar hänsyn till luftmotståndet. | |||
'''Kontroll:''' Titta i [[Formelsamling|formelsamlingen för fysik]] om du kan bekräfta att du fick fram rätt formel när du deriverade uttrycket ovan. | |||
}} | |||
= Bedömning- derivatans tillämpningar = | |||
Syftet med denna inlämningsuppgift är att genom att arbeta med uppgifterna ska du kunna nå de färdigheter som krävs för att behärska: | |||
• Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion. | |||
• Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdes-problem inklusive teckenstudium och andraderivatan. | |||
• Samband mellan en funktions graf och funktionens första- och andraderivata | |||
• Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. | |||
Och därmed kunna lösa matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. | |||
Bedömningsmatris moment Derivatan | |||
{| class="wikitable" | |||
|- | |||
| Algebra och skapa uttryck || Du ställer upp uttryck och förenklar dessa med viss handledning. || Du ställer upp uttryck och förenklar dessa ||Du ställer upp uttryck och kan även modifiera modellen eller arbeta i flera steg | |||
|- | |||
| Deriveringsregler || Du kan derivera enkla polynom. || Du kan derivera svårare funktioner och använda fler deriveringsregler. || Du deriverar många olika typer av funktioner med stor säkerhet. | |||
|- | |||
| Problemlösning ||Du kan metoden att sätta derivatan lika med noll. || Du förstår hur du använder derivatan för att hitta extremvärden och därigenom lösa problem || Du löser svårare problem. Du kan formulera uppgiften på ett effektivt sätt och reflekterar över giltighet och begränsningar. Du använder även andraderivatan. | |||
|- | |||
| Digitala verktyg || Du kan skriva in en funktion i något verktyg och få fram grafen || Du använder digitala verktyg för att tolka och förstå funktioners egenskaper. || Du använder även digitala verktyg för att kommunicera dina lösningar på ett tydligt sätt. Du ser samband mellan funktion och graf. | |||
|} | |||
{{print|bedömningsmatrisen som [http://wikiskola.se/images/Bedöningsmatris_derivatan_inlämningsuppgift_.pdf pdf] | |||
}} | |||
<headertabs /> |
Nuvarande version från 12 februari 2021 kl. 12.31
'