Deriveringsregler för exponentialfunktioner: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(25 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | |||
= Teori = | = Teori = | ||
Rad 10: | Rad 9: | ||
: Definitionen av den naturliga logaritmen. | : Definitionen av den naturliga logaritmen. | ||
: Logaritmlagarna gäller även för naturliga logaritmer. | : Logaritmlagarna gäller även för naturliga logaritmer. | ||
Denna lektion kommer du att lära dig hur man deriverar exempelvis <math>y = 2^x</math>. | |||
}} | }} | ||
=== Naturliga logaritmer bygger på basen e === | |||
Om vi har talet 3 och vill skriva om det som en potens med basen 10 gör vi på följande sätt: | Om vi har talet 3 och vill skriva om det som en potens med basen 10 gör vi på följande sätt: | ||
Rad 18: | Rad 21: | ||
På samma sätt kan vi skriva om ett tal som en potens med basen e, där logaritmen för talet e betecknas som ln och kallas den naturliga logaritmen. För att skriva om talet 3 som en potens med basen e gör vi på följande sätt: | På samma sätt kan vi skriva om ett tal som en potens med basen e, där logaritmen för talet e betecknas som ln och kallas den naturliga logaritmen. För att skriva om talet 3 som en potens med basen e gör vi på följande sätt: | ||
: <math> 3 = e^ln3 | : <math> 3 = e^{ln3} </math> | ||
Om vi har ett tal a som vi vill skriva om till basen e så gör vi på följande sätt: | Om vi har ett tal a som vi vill skriva om till basen e så gör vi på följande sätt: | ||
: <math> a = e^lna | : <math> a = e^{lna} </math> | ||
=== Derivatan av f(x) = a<sup>x</sup> === | |||
{{ | {{#ev:youtube| jpNyQSXqOaA | 340 | right |Sid 193-195 - Derivatan av funktionen f(x)=a^x}} | ||
För att kunna derivera en allmän exponentialfunktion behöver vi först skriva om funktionen som en potens med basen e, vilket vi lärde oss i förra avsnittet när vi gick igenom den naturliga logaritmen. Då kan vi nämligen använda oss av deriveringsregeln för <math> f(x) = e^{kx} </math>. | |||
Vi skriver om exponentialfunktionen på följande sätt: | |||
: <math> f(x) = a^x = e^{lna^{x}} = e^{x~lna} </math> | |||
Nu ser vi att vår funktion har formen <math>f(x)=e^{kx} </math>, vilket vi i tidigare avsnitt har sett derivatan för. Vi får enligt deriveringsregeln för <math>f(x) = e^{kx} </math>: | |||
: <math> f′(x) = lna \cdot e^{x~lna} </math> | |||
På samma sätt som vi skrev om talet som en potens med basen e kan vi backa och skriva tillbaka talet i sin ursprungliga form: | |||
: <math> f′(x) = ln~a \cdot e^{x~lna} = lna \cdot e^{lna^{x}} = lna \cdot a^x </math> | |||
Vi kan sammanfatta detta och får då deriveringsregeln: | |||
''Texten ovan (båda styckena) kommer från Matteboken.se'' | |||
{{defruta | '''Om derivatan av <math> f(x) = a^x </math> så är <math> f'(x) = ln~a \cdot a^x \qquad a > 0 </math> ''' | |||
}} | }} | ||
= | = Exempel = | ||
== Exempel 1 - Derivatan av 2<sup>x</sup> (mrd deriveringsregeln för e^x) == | |||
Vi skriver om 2 till <math> e^{ln 2} </math> för att få det på basen e och kunna använda potenslagarna och deriveringsreglerna som vi har med oss sedan tidigare. | Vi skriver om 2 till <math> e^{ln 2} </math> för att få det på basen e och kunna använda potenslagarna och deriveringsreglerna som vi har med oss sedan tidigare. | ||
Rad 46: | Rad 63: | ||
<math> y' = ln 2 \cdot e^{ln 2 \cdot x} = ln 2 \cdot (e^{ln 2} )^x = ln 2 \cdot 2^x</math> | <math> y' = ln 2 \cdot e^{ln 2 \cdot x} = ln 2 \cdot (e^{ln 2} )^x = ln 2 \cdot 2^x</math> | ||
{{ | {{clear}} | ||
: | == Exempel 2 == | ||
: | |||
Derivera funktionen <math> f(x) = 3 \cdot 4^{3x} </math> | |||
Vi använder oss av regeln vi precis lärde oss och får följande: | |||
<math> f′(x)=3 \cdot 3 \cdot ln(4) \cdot 4^{3x}=9 \cdot ln(4) \cdot 4^{3x} </math> | |||
== Exempel 3 == | |||
'''Temperaturen (T) i en ugn ökar enligt funktionen nedan, där x är tiden i minuter. Med hur många grader per minut ökar temperaturen vid tiden 15 minuter?''' | |||
: <math> T(x)=120 \cdot 1,09^x </math> | |||
'''Lösningsförslag:''' | |||
Vi ska beräkna hur många grader per minut temperaturen ökar vid tiden 15 minuter, vilket betyder att vi ska beräkna följande: | |||
: <math> T′(15) </math> | |||
Vad vi vill göra är alltså att beräkna funktionens derivata och sedan undersöka derivatans värde då variabeln x (tiden) har värdet 15. | |||
Derivatan av funktionen beräknas med hjälp av deriveringsregeln för <math>f(x) = a^x </math>: | |||
: <math> T′(x)=120 \cdot ln(1,09) \cdot 1,09^x </math> | |||
Vi stoppar in <math>x=15</math> i derivatan och får: | |||
: <math> T′(15)=120 \cdot ln(1,09) \cdot 1,09^{15} ≈ 37,7 </math> | |||
Svar: Antalet grader temperaturen ökar per minut vid 15 minuter är 37,7 grader/minut. | |||
''Exeempel 2 och tre kommer från matteboken.se'' | |||
= Härledning med derivatans definition = | = Härledning med derivatans definition = | ||
Rad 92: | Rad 134: | ||
= Uppgifter = | = Uppgifter = | ||
=== En samling uppgifter === | |||
1) En samling uppgifter finns som pdf på '''Canvas''' och heter Öva logaritmer och derivering av exponentialfunktioner. | |||
2) Det finns ännu fler uppgifter i '''Kunskapsmatrisen'''. | |||
= Lär mer = | = Lär mer = | ||
{| align="right" | |||
|- | |||
| {{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-3/derivata/exponentialfunktioner Exponentialfunktioner] }}<br /> | |||
|- | |||
| {{wplink | [https://sv.wikipedia.org/wiki/Exponentialfunktion Exponentialfunktion]}}<br /> | |||
|} | |||
Repetera gärna [[Logaritmer]] från Ma2c. | Repetera gärna [[Logaritmer]] från Ma2c. | ||
<headertabs /> |