Vektorer: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(37 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
= Teori = | __NOTOC__ | ||
=Teori= | |||
[[Fil:Normalkrafter på bil.png|200px|höger | Kraftverkan på en bil i Algodoo]] | |||
{{malruta | Vektorer | {{malruta | Vektorer | ||
Rad 7: | Rad 8: | ||
}} | }} | ||
=== | ===Användningen av vektorer=== | ||
[[Fil:Vektor-beteckningar.png|höger|250px]] | [[Fil:Vektor-beteckningar.png|höger|250px]] | ||
Rad 15: | Rad 16: | ||
{{clear}} | {{clear}} | ||
=== Representation av vektorer === | ===Representation av vektorer=== | ||
[[Fil:2D-coordinate-system.png|miniatyr|höger|En 2-dimensionell vektor bestämd av positionen av punkten ''A'' med koordinaterna (2, 3)]] | [[Fil:2D-coordinate-system.png|miniatyr|höger|En 2-dimensionell vektor bestämd av positionen av punkten ''A'' med koordinaterna (2, 3)]] | ||
En vektor är inte bunden till en position, men det kan antas att en vektors startpunkt sammanfaller med origo i det aktuella koordinatsystemet. Vektorer | En vektor är inte bunden till en position, men det kan antas att en vektors startpunkt sammanfaller med origo i det aktuella koordinatsystemet. Vektorer kan då representeras av en lista med koordinaterna för vektorernas ändpunkter enligt | ||
:<math>\mathbf{a} = (a_1,\ a_2,\dots,\ a_n)</math> | :<math>\mathbf{a} = (a_1,\ a_2,\dots,\ a_n)</math> | ||
I | Talen i listan kallas också vektorns ''komponenter''. I enlighet med figuren till höger kan vektorn från ''O'' = (0, 0) till ''A'' = (2, 3) skrivas som | ||
:<math>\mathbf{a} = (2,\ 3)</math> | |||
<math>\mathbf{a} = \ | |||
''Texten från Wikipedia - Vektor'' | ''Texten från Wikipedia - Vektor'' | ||
===Vektorer mellan två punkter=== | |||
Vektorer betecknas oftast med bokstäver med en pil ovanför, för att tydliggöra att det är en storhet med såväl storlek som riktning. | |||
När man ska åskådliggöra en vektor i en figur, har den en bestämd startpunkt (A) och en bestämd slutpunkt (B), och en riktning däremellan som markeras med en pil. En vektor mellan punkterna <math>A</math> och <math>B</math> betecknas <math>\overrightarrow{AB}.</math> | |||
===Likadana, parallella och motsatta vektorer=== | |||
Vektorer som har samma längd och samma riktning är '''likadana''' (pilens längd representerar vektorns storlek/magnitud, medan vart pilen pekar visar vektorns riktning). | Vektorer som har samma längd och samma riktning är '''likadana''' (pilens längd representerar vektorns storlek/magnitud, medan vart pilen pekar visar vektorns riktning). | ||
Rad 57: | Rad 41: | ||
Två vektorer är '''parallella''' om de har samma eller motsatt riktning. | Två vektorer är '''parallella''' om de har samma eller motsatt riktning. | ||
<html> | <html> | ||
<iframe scrolling="no" title="Parallella vektorer" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/S88jkhf3/width/500/height/300/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width=" | <iframe scrolling="no" title="Parallella vektorer" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/S88jkhf3/width/500/height/300/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="430px" height="260px" align="right" style="border:0px;"> </iframe> | ||
</html> | </html> | ||
Rad 73: | Rad 54: | ||
}} | }} | ||
{{ | ===Längden av en vektor=== | ||
[[Fil:Vektor AB.PNG|320px|höger]] | |||
Längden på en vektor kallas även för vektorns storlek eller vektorns absolutbelopp, och skrivs ofta med beloppstecken som <math> |\overrightarrow{AB}| </math>. | |||
Längden på en vektor får man genom att använda Pythagoras sats. | |||
{{viktigt|'''Storleken av en vektor''': | |||
Storleken av en vektor beräknas med Pythagoras sats. | Storleken av en vektor beräknas med Pythagoras sats. | ||
: vektorns längd är <math> \sqrt{(längden~i~x-led)^2+ (längden~i~y-led)^2} </math> | |||
I bilden till höger är vektorns längd : vektorns längd är <math> \sqrt{5^2+ 2^2} </math> | |||
}} | }} | ||
{{clear}} | {{clear}} | ||
=== Vektorer i koordinatsystem === | ===Vektorer i koordinatsystem=== | ||
[[Fil:Ijk-coordinate-system.png|miniatyr|En 3-dimensionell vektor bestämd av basvektorerna '''i''', '''j''', '''k''']] | [[Fil:Ijk-coordinate-system.png|miniatyr|En 3-dimensionell vektor bestämd av basvektorerna '''i''', '''j''', '''k''']] | ||
Rad 88: | Rad 80: | ||
{{clear}} | {{clear}} | ||
= Exempel = | =Exempel= | ||
{{exruta| '''Längden av en vektor''' | {{exruta| '''Längden av en vektor''' | ||
Rad 96: | Rad 88: | ||
Vad är längden av vektor <math>u</math> | Vad är längden av vektor <math>u</math> | ||
Vektorn utgör hypotenusan i en rätvnklig triangel där kateterna är parallella med varsin koordinataxel. Vi kan alltså använda Pythagoras sats genom att addera kvadraterna på längderna i x- respetive y-led. | Vektorn utgör hypotenusan i en rätvnklig triangel där kateterna är parallella med varsin koordinataxel. Vi kan alltså använda Pythagoras sats genom att addera kvadraterna på längderna i x- respetive y-led och dra roten ur. | ||
: <math> |u| = \sqrt{5^2 + 2^2} = \sqrt{29} </math> | : <math> |u| = \sqrt{5^2 + 2^2} = \sqrt{29} </math> | ||
}} | }} | ||
= Uppgifter = | =Aktivitet= | ||
===Mini-GeoGebra-lektioner=== | |||
<html> | |||
<iframe scrolling="no" title="" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/eJnukkc3/width/873/height/512/border/888888/smb/false/stb/false/stbh/false/ai/false/asb/false/sri/false/rc/false/ld/false/sdz/false/ctl/false" width="873px" height="512px" style="border:0px;"> </iframe> | |||
</html> | |||
=Uppgifter= | |||
===Begrepp=== | |||
{{uppgfacit| '''Kontrollfrågor''' | {{uppgfacit| '''Kontrollfrågor''' | ||
# Vad har en vektor som en skalär inte har? | # Vad har en vektor som en skalär (ett tal) inte har? | ||
# Hur lång är en enhetsvektor? | # Hur lång är en enhetsvektor? | ||
# För en tvådimensionell vektor <math>v</math> gäller <math>v =(4,5)</math>. Beräkna <math>|v|</math>. | # För en tvådimensionell vektor <math>v</math> gäller <math>v =(4,5)</math>. Beräkna <math>|v|</math>. | ||
Rad 113: | Rad 115: | ||
# Riktning | # Riktning | ||
# Enhetsvektorn har längden 1 | # Enhetsvektorn har längden 1 | ||
# <math>|v| = \sqrt{4^2 + 5^2}= \sqrt{16 + 25}= \sqrt{41}<math> | # <math>|v| = \sqrt{4^2 + 5^2}= \sqrt{16 + 25}= \sqrt{41}</math> | ||
}} | }} | ||
{{clear}} | |||
===Procedurer=== | |||
{{uppgfacit| '''Längden av en skalärprodukt''' | {{uppgfacit| '''Längden av en skalärprodukt''' | ||
[[Fil: | [[Fil:Vektor_u.PNG|200px|höger]] | ||
# Vad är längden av <math>2.5 \cdot u</math> (se figur) | |||
# Hur lång är vektorn <math>(7,-3)</math>? | |||
# Vilka av följande vektorer är parallella? <math>(3,4), (4,5), (6,8)</math>, vektorn från <math>(3,3)</math> till <math>(6,7)</math> | |||
# Vilka av vektorerna är likadana? | |||
{{clear}} | |||
| | | | ||
Vi använder Pythagoras sats för att bestämma längden av u. | : 1) Vi använder Pythagoras sats för att bestämma längden av u. | ||
: <math> |u| = \sqrt{ | : <math> |u| = \sqrt{3^2 + 4^2} = \sqrt{25} = 5 </math> | ||
Längden av <math>2.5 \cdot u</math> är således 12.5. | |||
: 2, Längden är <math> \sqrt{58} </math> | |||
3, 4) | |||
[[Fil:Vektorer uppg 3 lösning.JPG|400px|vänster]] | |||
{{clear}} | |||
}} | |||
= Lär mer = | =Lär mer= | ||
{| | {| align="right" wikitable | ||
|- | |- | ||
| {{sway | [https://sway.com/rKc8sQlat91Zqhpv?ref{{=}}Link Vektor]}}<br /> | |{{sway | [https://sway.com/rKc8sQlat91Zqhpv?ref{{=}}Link Vektor]}}<br /> | ||
{{ | {{wplink| [https://sv.wikipedia.org/wiki/Vektor Vektor] }}<br /> | ||
{{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/geometri/vektorer Vektorer] }}<br /> | {{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/geometri/vektorer Vektorer] }}<br /> | ||
|} | |} | ||
=== Tillämpningar i massor === | ===Vektorer i fler dimensioner=== | ||
I ℝ<sup>3</sup> identifieras vektorer med tripplar av koordinater: | |||
:<math>\mathbf{a} = (a_1,\ a_2,\ a_3)</math> | |||
eller | |||
:<math>\mathbf{a} = (a_x,\ a_y,\ a_z)</math> | |||
Ibland arrangeras dessa tripplar till kolonnvektorer eller radvektorer, särskilt i samband med hantering av matriser: | |||
<math>\mathbf{a} = \begin{bmatrix} | |||
a_1\\ | |||
a_2\\ | |||
a_3\\ | |||
\end{bmatrix} | |||
</math> | |||
:<math>\mathbf{a} = [ a_1\ a_2\ a_3 ]</math> | |||
===Tillämpningar i massor=== | |||
'''Utforska''' vektorernas värld på egen hand eller med hjälp av tipsen nedan: | '''Utforska''' vektorernas värld på egen hand eller med hjälp av tipsen nedan: | ||
Rad 166: | Rad 194: | ||
Kolla vektorerna på [[Krafter_Fysik1#Vektorer|fysiksidan]]. | Kolla vektorerna på [[Krafter_Fysik1#Vektorer|fysiksidan]]. | ||
== Exit ticket == | ==Exit ticket== | ||
Exit ticket: Vektorers representation | Exit ticket: Vektorers representation | ||
<headertabs /> | <headertabs /> |