Begrepp inom algebran: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(51 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | |||
= Teori = | |||
{{malruta | Algebraiska uttryck | |||
Vi går igenom alla regler som används inom aritmetiken och algebran. | Vi går igenom alla regler som används inom aritmetiken och algebran. | ||
Du kommer att lära dig flera nya begrepp inom algebran. | Du kommer att lära dig flera nya begrepp inom algebran. | ||
Du kommer att öva dig i att förenkla algebraiska uttryck med hjälp av reglerna. | Du kommer att öva dig i att förenkla algebraiska uttryck med hjälp av reglerna. | ||
} | }} | ||
== | === Algebraiska regler === | ||
Den här texten kommer ursprungligen från Wikipedia och är relativt avancerad när det gäller det matematiska språket. Stringens är viktigt och det är nödvändigt att du vänjer dig vid att läsa liknande texter för att kunna lära dig mer från exempelvis Wikipedia eller läroböcker på mer avancerad nivå. | |||
{{defruta | '''Samma regler inom aritmetiken som i algebran'''<br /> | {{defruta | '''Samma regler inom aritmetiken som i algebran'''<br /> | ||
Rad 33: | Rad 30: | ||
: och | : och | ||
:<math>\, (y + z) * x = (y * x) + (z * x)</math><br /> | :<math>\, (y + z) * x = (y * x) + (z * x)</math><br /> | ||
: '''Prioriteringsreglerna''' | |||
: Utför beräkningar inom parenteser först, därefter multiplikationer och divvisioner och sist additioner och subtraktioner. | |||
: '''Potenslagarna''' | : '''Potenslagarna''' | ||
Rad 49: | Rad 50: | ||
}} | }} | ||
= Aktivitet med begrepp = | |||
=== Algebraiska begrepp === | === Algebraiska begrepp === | ||
Rad 54: | Rad 57: | ||
{{uppgruta | Googla något av begreppen i listan och lär dig mer. | {{uppgruta | Googla något av begreppen i listan och lär dig mer. | ||
Om du hittar något begrepp som inte finns på listan så loggar du in på wikiskola och skriver dit | Om du hittar något begrepp som inte finns på listan så loggar du in på wikiskola och skriver dit det i listan tillsammans med en förklaring. | ||
}} | }} | ||
'''Lär dig dessa begrepp och matematikord''' | |||
{| class{{=}}"wikitable" | {| class{{=}}"wikitable" | ||
|- | |- | ||
! Ord !! Betydelse | ! Ord !! Betydelse | ||
|- | |- | ||
| bestäm || | | bestäm || fastställa värdet av | ||
|- | |- | ||
| beräkna || | | beräkna || räkna ut värdet av | ||
|- | |- | ||
| | | bryt ut|| den distributiva lagen "baklänges" | ||
|- | |- | ||
| | | definitionsmängd || Det finns endast vissa värden på x där en funktion gäller - eller som det heter, där funktionen är definierad. Man brukar kalla alla tillåtna x-värden för funktionens definitionsmängd; detta är den mängd av värden på den oberoende variabeln, i detta fall x, som är tillåtna. | ||
|- | |||
| grad|| vinkelenhet | |||
|- | |||
| ekvation || två uttryck med ett likhetstecken mellan | |||
|- | |||
| faktorisera || dela upp i faktorer, oftast primtalsfaktorer | |||
|- | |- | ||
| flytta över || förändra en formel eller ett uttryck genom att utföra samma operation på båda sidor om likhetstecknet | | flytta över || förändra en formel eller ett uttryck genom att utföra samma operation på båda sidor om likhetstecknet | ||
|- | |- | ||
| formel || | | formel || en ensam variabel i vänster led och ett uttryck i höger led | ||
|- | |- | ||
| funktion || | | funktion || ett samband mellan två eller flera variabler, ex <math>y = 3 x - 2</math> | ||
|- | |- | ||
| förenkla || minska komplexiteten i ett uttryck genom att slå ihop termer, förkorta, mm | | förenkla || minska komplexiteten i ett uttryck genom att slå ihop termer, förkorta, mm | ||
|- | |- | ||
| förkorta || plocka bort | | förkorta || plocka bort likadana faktorer på varsin sida av ett bråkstreck eller likhetstecken | ||
|- | |- | ||
| höger led || termerna till höger om likhetstecknet i en ekvation | | höger led || termerna till höger om likhetstecknet i en ekvation | ||
|- | |- | ||
| konstant || | | koefficient|| det tal som är direkt ansluten till en variabel, exempel vis "5"i "5x" | ||
|- | |||
| konstant || en bokstav betecknar ett tal som inte varierar, exempelvis <math> \pi </math> | |||
|- | |- | ||
| lös ut || se till att en variabel hamnar ensam till vänster i en ekvation | | lös ut || se till att en variabel hamnar ensam till vänster i en ekvation | ||
|- | |- | ||
| uttryck || | | modell|| en problemformulering i ett verkligt problem uttryckt med matematik | ||
|- | |||
| operator || tecken som visar vilket räknesätt som ska användas, exempelvis <math> +, -, *, /</math> | |||
|- | |||
| rot|| lösning till ekvation | |||
|- | |||
| upphöjt|| någonting multiplicerat med sig själv ett visst antal gånger | |||
|- | |||
| uttryck || en kombination av tal, variabler och operatorer | |||
|- | |- | ||
| variabel || en bokstav som i ett uttryck, formel eller ekvation betecknar ett värde som kan variera | | variabel || en bokstav som i ett uttryck, formel eller ekvation betecknar ett värde som kan variera | ||
|- | |- | ||
| vänster led || termerna till vänster om likhetstecknet i en ekvation | | vänster led || termerna till vänster om likhetstecknet i en ekvation | ||
|- | |- | ||
| värdet av || | | värdemängd || Varje tillåtet värde på x-axeln motsvarar ett specifikt värde på y-axeln. Alla möjliga värden på y kallas för funktionens värdemängd - värdemängden är de värden som funktionen kan anta. | ||
|- | |||
| värdet av || att sätta in siffror i ett uttryck och räkna ut vad det är | |||
|} | |} | ||
= Korsord = | |||
<pdf>Fil:Korsord_nc.pdf</pdf> | |||
= Korsord 2 = | |||
<pdf>Fil:Korsord_information_gap_nc.pdf</pdf> | |||
= Korsord 3= | |||
<pdf>Fil:Korsord_information_gap.pdf</pdf> | |||
= Uppgifter = | |||
== Öva förenkling == | |||
Demonstrationsexempel för förenkling: | |||
: <math> 5x - 2y - x +3 </math> | |||
: <math> 3x - 2y^2 - xy + 2y^2 </math> | |||
: <math> \frac{10^9 + 10^7}{10^7 + 3*10^7}</math> | |||
: <math> \frac{6x^2 - 2xy}{ - 4x +8x^2 }</math> | |||
== Lär mer == | == Lär mer == | ||
=== Uttryck, formler och variabler. Förenkla algebraiska uttryck. === | === Uttryck, formler och variabler. Förenkla algebraiska uttryck. === | ||
{| align="right" | |||
|- | |||
| {{sway | [https://sway.com/NF2wDSEx486cBo3M?ref{{=}}Link Begrepp inom algebra]}}<br /> | |||
|- | |||
| {{gleerups| [https://gleerupsportal.se/laromedel/exponent-1c/article/56de6466-3ec4-40e1-ac30-fb97e8633f9f Teori: Uttryck och formler] }}<br /> | |||
|- | |||
| {{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/algebra/forenkla-uttryck Förenkla uttryck] }}<br /> | |||
|} | |||
: [https://www.youtube.com/watch?v=6JBVYoNmUJw&t=17s Matematik 1a 1b 1c A algebra uttryck formler variabler] | |||
: [https://www.youtube.com/watch?v=ok4gAxSWPQM&t=8s Matematik 1a 1b 1c A Förenkla algebraiska uttryck] | |||
{{#ev:youtube|6JBVYoNmUJw|340 |left}} | |||
{{#ev:youtube|ok4gAxSWPQM|340 |left}} | |||
<html><div style="clear:both"></div></html> | |||
=== Öva själv === | |||
* [http://wikiskola.se/images/%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_f%C3%B6renklingar.pdf Övningsblad förenklingar] | |||
{{clear}} | {{clear}} | ||
=== Förenkla avancerat exempel. === | === Förenkla avancerat exempel. === | ||
: [https://www.youtube.com/watch?v=dwzEVOvIUBU Matematik 1c A Algebra förenkla avancerat exempel] | |||
{{#ev:youtube |dwzEVOvIUBU |340|right}} | {{#ev:youtube |dwzEVOvIUBU |340|right}} | ||
=== Öva själv === | |||
* [http://wikiskola.se/images/%C3%96vningsblad_i_faktorisering_2.pdf Övningsblad 2 faktorisering] | |||
{{clear}} | {{clear}} | ||
== Exit ticket == | == Exit ticket == | ||
<headertabs /> |