Enheter och skala - (år 6): Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(21 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 4: | Rad 4: | ||
Varje lektion har ett beting som rymmer både G och Super G. Betinget är egentligen en lektionsplanering. Det betyder att betinget är uppdelat på varje lektion. Avsikten är att alla elever ska arbeta med samma saker på en lektion och att man ska kunna göra vettiga genomgångar och uppgifter för alla. | Varje lektion har ett beting som rymmer både G och Super G. Betinget är egentligen en lektionsplanering. Det betyder att betinget är uppdelat på varje lektion. Avsikten är att alla elever ska arbeta med samma saker på en lektion och att man ska kunna göra vettiga genomgångar och uppgifter för alla. | ||
Diagnosen är valfri. | |||
== Allmänna övningar == | == Allmänna övningar == | ||
* [[Mattekluringar till lektionsstart år 6]] | * [[Mattekluringar till lektionsstart år 6]] | ||
---- | ---- | ||
Nu ska vi jobba mindre i boken och ha fler styrda övningar och genomgångar. Det kom vi överens om på Öppna huset. | Nu ska vi jobba mindre i boken och ha fler styrda övningar och genomgångar. Det kom vi överens om på Öppna huset. | ||
Rad 14: | Rad 15: | ||
* [[en typisk mattelektion]] används som mall vid planering av en lektion. | * [[en typisk mattelektion]] används som mall vid planering av en lektion. | ||
---- | |||
{{Enheter och skala}} | |||
Nuvarande version från 22 april 2012 kl. 13.23
Beting
Varje lektion har ett beting som rymmer både G och Super G. Betinget är egentligen en lektionsplanering. Det betyder att betinget är uppdelat på varje lektion. Avsikten är att alla elever ska arbeta med samma saker på en lektion och att man ska kunna göra vettiga genomgångar och uppgifter för alla.
Diagnosen är valfri.
Allmänna övningar
Nu ska vi jobba mindre i boken och ha fler styrda övningar och genomgångar. Det kom vi överens om på Öppna huset.
- en typisk mattelektion används som mall vid planering av en lektion.
Enheter och skala
Vecka 6
Hastighet
- En sida i en ppt som förklarar hur man omvandlar mellan m/s till km/h.
Vecka 7
Skala
- PPT En presentation om skala i powerpoint
- Tisdagen den 16 feb. Det visar sig att denna lekttion tar lång tid. Eleverna bör få fortsätta med att räkna i boken nästa lektion.
Vecka 8
De ska göra läxa 5 men de behöver inte lämna in den utan behåller boken för att göra läxa 6 efter lovet.
- Måndag: Fortsätt räkna i boken från förra lektionen.
- PPT En presentation om begreppen tid, hastighet, vikt och volym. Det blir lite repetition av det tidigare och samtidigt förberedelse för det kommande.
Volym
- Tisdag: Vikt, sid 45-47. blå sid 57. Röd = valfritt. Fördjupningshäftet.
- PPT Enheter för volym. Detta är endast en sida som sammanfattar övergångarna mellan olika voymsmått. Den kommer från presentationen ovan.
- Torsdag: Volym 48-48. blå sid 58. Röd = valfritt. Fördjupningshäftet.
Extra
- Öva multiplikation, division och faktorisering. PhET
- Gör fler känguruuppgifter bara nr 1 och 2 är gjorda.
- Extrauppgift. Gör kluringar med rektanglar från boken Matte utan att räkan av Paul Vaderlind. Här finns en förklarande presentation. Efter att du löst alla kan du försöka konstruera egna uppgifter. Hur vet du då att de är lösbara och om det bara finns en lösning?
Vecka 10
Vecka 11
- Måndag den 15:e mars
- Tisdag. Repetition
- Torsdag 18 mars: prov