Ett typiskt system baserat på en stegmotor består av en motor och en drivenhet som innehåller en styrdel, ett effektsteg och en strömförsörjning. Styrdelen ansvarar för att varje motorfas förses med rätt strömnivå i rätt ögonblick och effektsteget matar in strömmen som tas från en likstömskälla. Drivenheten matas vanligen med pulser och en riktningssignal från en indexer eller något programmerbart styrsystem. Dessa genererar ett pulståg, där frekvensen bestämmer motorns hastighet och antalet pulser motorns position.
Ett enklare exempel kan vara en rotor som har fyra elektromagneter på varsin respektive sida, höger, vänster och så vidare. När strömmen skiftar riktning i elektromagnet 1 vrids rotorn mot elektromagnet 1, sedan sker samma sak med elektromagnet 2, 3 och 4. Detta resulterar dock inte i ett helt varv för rotorn utan beroende på hur många tänder rotorn har, roterar den ett visst antal grader åt det håll den attraheras.
En stegmotor har många användningsområden. Främst kan den användas till så kallade CNC-maskiner och andra sorters robotar. Att stegmotorn kan användas till dessa beror på att den är bra på att förflyttas ett litet avstånd med mycket vridmoment. Detta gör att man kan få mycket bra precision över rörelserna samtidigt som den är robust vilket är väldigt användbart när man vill bearbeta material.
Stegmotorer är bättre än andra sorters motorer då man är ute över precision över rörelsen och stort vridmoment över hastighet eller konstant rörelse. Att bygga en radiostyrd bil med en stegmotor skulle inte vara praktiskt då stegmotorn rör sig ryckigt och skulle därför inte ge en jämn hastighet eller en särskilt trevlig upplevelse. Hur stora dessa ryck är beror på kvalitén av stegmotorn. Ju jämnare rörelse (ju mindre grader per steg av motorn) man vill ha desto mer kostar den. Istället är den som sagt bäst i saker som en robot eller datorstyrd svarv där prioritet ligger på precisa rörelser och stort vridmoment över hastighet.
Rent praktiskt är kommersiella användningsområden i olika sorters scanners, skrivare, CD-läsare, hårddiskar, kameralinser, CNC-maskiner, 3D-printers med flera.
Stegmotorn har flera övertag gentemot en 'vanlig' motor. Följande är några exempel; Den är billig gentemot hur mycket kontroll den ger, den har högt vridmoment vid låga hastigheter, den är robust, den har en enkel konstruktion, behöver nästintill inget underhåll, den är väldigt pålitlig, den har fullt vridmoment vid stillastående om den har energi (det går alltså inte att vrida den), lätt att repetera rörelser, lång livstid då den inte har några borstar som är i kontakt med rotorn vilket också beror livslängden på kullagren i motorn samt att man kan få många olika hastigheter enkelt.
Stegmotorer variera kraftigt i pris beroende på vilken sorts motor du köper. Priset varierar från 200kr uppemot 7000kr. Stegmotorer är billigare jämfört med andra motorer på grund av dess färre mekaniska delar vilket reducerar kostnaden.
För lite billigare motorer: https://www.lawicel-shop.se/motorer-servon/stegmotorer
För variation av motorer: https://www.elfa.se/sv/automation/mekatronik/stegmotorer-och-servodrivenheter/stegmotorer/c/cat-DNAV_PL_1856268
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stegmotor
https://en.wikipedia.org/wiki/Stepper_motor#Applications
https://eu.mouser.com/applications/motor-control-stepper/
https://www.drivteknik.nu/skolan/motor/stegmotor
Vilken ström krävs?
Behövs en motorstyrningskrets?
Vilken typ av signaler ska den ha?