Publika telenätet

Över det publika telenätet kan man använda en hel del olika tjänster. Här tittar vi på ett urval av dessa, vad de är och hur de fungerar. Vi tar inte upp snabba och moderna Internetuppkopplingar i detta kapitel utan dessa behandlas i kapitel 11.

Telenätets uppbyggnad

Vi skall inte gå in på detaljnivå i denna bok hur telenätet är uppbyggt. Det finns säkert andra böcker som behandlar detta. Vi nöjer oss med att titta på de mesta karakteristiska egenskaperna.

Stamnät och accessnät

Man delar in det publika telenätet i två olika delar: stamnät och accessnät. Stamnät brukar man kalla stora nätverk som används som backbone i nätverksstrukturer och så är det även i fallet med telefonnätet. Stamnätet är alla de kablar som utgör telefonnätet mellan städer och kopplingsstationer i Sverige. Accessnät kallas det nät som förbinder alla abonnenter med stamnätet. Det vill säga den kabeln som går från ditt telefonjack till kopplingsstationen. Telefonnätet består till största delen av kopparkabel som i många fall är 50 år gammal. När man skall bygga snabba datornät över telenätet är det oftast här man stöter på problem. Detta gamla kablage är naturligtvis inte avsett för att köra snabba, moderna datornät över. Men det finns tekniker där man anpassat modern teknik efter gammal lägre standard. Ett bra exempel på det är xDSL som är ett snabbt sätt att kommuninicera med datatrafik över gamla kopparledningar. I Sverige är ADSL vanligast inom det området idag.

Kretskopplade nät

Man skiljer på kretskopplade och paketförmedlande nät. I kretskopplade nät fungerar förbindelsen så att man har en fysisk koppling mellan de två parterna. Denna är konstant öppen och stängs inte förrän parterna bestämmer det. Precis så fungerar ett telefonsamtal. Detta har både fördelar och nackdelar. De kommunicerande har en konstant koppling till varandra, de känner dess kapacitet och vet att ingen annan tar den i anspråk. Å andra sidan är det ett enormt slöseri med resurser när dessa parter inte utbyter någon data. Då är ju linjen uppbokad så att ingen annan kan nyttja den men den används inte till något. Alltså måste parterna koppla ner förbindelsen när den inte skall användas på en längre tid.

Det vanligaste protokollet för krestskopplade nätverk är X.21.

Datex

Ett exempel på ett kretskopplat datornät är Datex. Datex lanserades av Televerket 1982 (oktober), det var då ett av de första publika datanäten i världen. Datex har idag fått ge vika för andra, nyare tekniker.

Paketförmedlande nät

Ett paketförmedlat nät är ett nät där trafiken delas upp i små paket som skickas genom nätet. Det gör att flera kan nyttja nätet på samma gång. Om man jämför kretskopplande nät med ett telefonsamtal så kan man jämföra ett paketförmedlande nät med en transportfirma eller posten. Flera personer kan skicka massor av paket samtidigt. Posten eller transportfirman ser till att alla paket kommer dit de skall. Paketen delar lastbilar och annat på vägen.

Standarden för paketförmedling i dessa nät kallas X.25.

Datapak

Ett exempel på ett paketförmedlande (X.25) datanät är Datapak. Datapak marknadsförs av bland annat Telia och används till exempel för bankomater, kassasystem, företagsnät och telefonsystem.

Uppringt Internet

Vi kommer att tala mer om olika sätt att ansluta sig till Internet i kapitel 11. Men det passar här att i alla fall nämna att telenätet är ett av de vanligaste sätten att ansluta sig till Internet eller använda sig av datorkommunikation. Använder man en uppringd förbindelse till Internet eller till någon annan dator eller tjänst så behöver man inget annat än en vanlig telefonanslutning och ett modem i båda ändar av förbindelsen. Detta fungerar sedan som ett vanligt telefonsamtal. Man skall tänka på att man har en kretskopplad förbindelse mellan modemen. Modemens prestanda är väldigt beroende av hur bra denna förbindelse är. Har man en dålig förbindelse kan det löna sig att koppla ner och sedan koppla upp igen och hoppas på en bättre koppling mellan modemen.