Niob
Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Historia Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]
Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]
Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]
Columbit
Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]
Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.
En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).
Euxenit
Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.
Niobföreningar Niobsyra, HNb2O3
Användning Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.
Källor
Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
Referenser ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt & söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013.