Kontinuerliga och diskreta funktioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
[redigera]

Kontinuerliga funktioner

Att en funktion är kontinuerlig betyder att den är sammanhängande.

Det är värdemängden som avgör om en funktion är kontinuerlig. En funktion en som inte gör några plötsliga hopp och inte har några avbrott är kontinuerlig.

Inom matematiken är en storhet som är kontinuerlig en storhet som är sådan att man alltid kan finna en annan storhet som skiljer sig från den förra med en kvantitet som är mindre än någon ändlig storhet.

En funktion definierad på en delmängd av de reella talen är kontinuerlig i en punkt x = x0 i (det inre av) definitionsmängden om den där identisk med sitt gränsvärde, det vill säga om

[math]\displaystyle{ \lim_{x\rightarrow x_0}f(x)=f(x_0) }[/math]

Diskontinuerliga funktioner

Funktionen i figuren har en så kallad hoppdiskontinuitet. Den är således inte kontinuerlig.

Diskontinuerliga funktioner har avbrott.

Diskreta funktioner

En graf över funktionen y = floor(x). Den här funktionen är varken kontinuerlig eller diskret.

En diskret funktion är en funktion vars definitionsmängd är diskret, exempelvis heltal.

Notera att det är definitionsmängden som avgör om en funktion är diskret, medan det är värdemängden som avgör om en funktion är kontinuerlig. De två egenskaperna är alltså inte varandras motsatser. Funktionen f(x) = floor(x) där x ∈ ℝ, exempelvis, är varken kontinuerlig eller diskret – eftersom den gör hopp i funktionsvärdet (är inte kontinuerlig) och har en sammanhängande definitionsmängd (är inte diskret). (Se bild.)

Ett exempel som går att göra med punkter från ett kalkylblad

Ett exempel på en diskret funktion är f(x) = 1/2n där n ∈ ℕ, som ger oss talserien 1, 1/2, 1/4, 1/8…

Filmer

Matematik 3c diskreta och kontinuerliga funktioner
Sid 168-171 - begreppen diskontinuerlig funktion, diskret funktion och inflexionspunkt