Nu lär vi oss att använda komplxa tal för att lösa andragradsekvationer med ickereella rötter.
De komplexa talen kan ses som en utvidgning av de reella talen. Ett komplext tal kan skrivas som
där det reella talet a är realdelen, det reella talet b är imaginärdelen och i är den imaginära enheten med egenskapen
Andragradsekvationer med ickereella rötter uppstår när vi behöver ta roten ur ett negativt tal. Då använder vi komplexa tal. Repetera gärna genom att titta på sidan Tal och talmängder
Det är praktiskt att se det som att
även om det inte är matematiskt korrekt, se engelska Wikipedia om Imaginary number.
Ett komplext tal består av en realdel [math]\displaystyle{ a }[/math] och en imaginärdel [math]\displaystyle{ b }[/math].
Imaginärdelen är ett reellt tal.
Utifrån den generella beskrivning av andragradsekvationen:
med lösningen:
Ser vi att vi får komplexa rötter om diskriminanten
En andragradsekvation
har alltid två rötter. Dessa är
Om uttrycket under rottecknet är
x2 = -16 har ingen reell rot men däremot två komplexa.
x2-4x+13=0 har också två komplexa rötter fast här består varje rot av både en realdel och en imaginärdel.
Läs mer: Komplexa tal på wikipedia
Lär dig lösa andragradsekvationer med CAS-modulen i GeoGebra.
CAS står för Computer Algebra System.
GeoGebra Quickstart Tutorial.
Förutom det rent teoretiska värdet som komplexa tal har, då de erbjuder ett sätt att uttrycka icke-reella lösningar på andragradsekvationer, så har man stor användning för komplexa tal inom fysiken, bland annat vid beskrivning av vågrörelser inom elektromagnetismens område.
Ett komplext tals konjugat kan bildas genom att spegla dess imaginärdel i x-axeln:
Konjugatet till ett komplext tal z = a + b i definieras som
För konjugatet gäller
Absolutbeloppet av ett komplext tal z = a + b i kan i det komplexa talplanet tolkas som avståndet från origo till punkten (a, b) och beräknas som
eller
För absolutbeloppet gäller