Datasäkerhet och lagstiftning
Stora öppna nät som till exempel Internet är naturligtvis bra för kommunikationen men det öppnar även för onda personer som kan missbruka denna öppenhet. I detta kapitel behandlar vi datasäkerhet. Hur farligt är Internet och vilka metoder finns för att skydda sig?
Man kan säga att säkerhet är de metoder och verktyg som vi kan ta till för att uppnå trygghet.
Syftet med datasäkerhet
Syftet med all säkerhet är att man skall skapa trygghet. Alla som berörs av systemet skall känna sig trygga med att den information som ligger i systemet bara kan komma i rätta händer. En stor bov i detta spel är faktiskt också trygghet. En människa som känner sig väldigt trygg slutar ofta att tänka på säkerheten. Det värsta är det vi kallar falsk trygghet.
Det finns flera exempel när tryggheten som man vill uppnå motarbetar säkerheten i sig. Till exempel så kan ett brandlarm göra att man struntar i att kontrollera att alla ljus är släckta innan man går och lägger sig. Risken att huset skall brinna ner är då betydligt större än utan brandvaranare. Man har installerat ett skyddssystem men inte skyddat sig mot själva faran.
Falsk trygghet kan vara om till exempel brandvarnaren i exemplet ovan inte fungerar. Du sjunker säkerheten i huset avsevärt, men de som bor där känner sig tryggare än någonsin.
För att skapa trygghet inom databehandling måste följande tre krav vara uppfyllda.
Sekretess
Integritet
Tillgänglighet
Sekretess
Med sekretess menas att bara rätt personer skall kunna komma åt en viss information. Informationen behöver inte vara hemlig eller sekretessbelagd utan även annan information kräver viss sekretess. Till exempel dina dokument på din dator, de är inte sekretessbelagda, men en viss sekretess vill du ändå ha på dem så att inte vem som helst kan läsa dem. Inom vården, polismyndigheten och även företag ställs det väldigt höga krav på sekretessen.
Integritet
Integritet i det är fallet handlar inte om människors integritet utan om datas integritet. Med detta menas att de data som finns i ett system skall vara riktiga och inte förändrade av någon obehörig. Till exempel så måste polisen och läkaren vara säker på att det som står i register och journaler är riktigt och inte förändrat av någon. Detsamma gäller naturligtvis även företagarens rapporter. Så god sekretess förhindrar insyn och god integritet förhindrar förändring. Se även spårbarhet nedan.
Tillgänglighet
Med tillgänglighet menas att data skall finnas tillhanda för rätt personer i rätt tid och på rätt plats. Ett system är värdelöst om det är så säkert att inte ens de legitima användarna kan nyttja det.
Spårbarhet
Spårbarhet tar många upp som en egen punkt ovan. Jag gör det inte eftersom jag tycker att den hänger ihop med den andra punkten (Integritet) och att det inte är ett säkerhetsmål i sig. Data blir inte säkrare av spårbarhet, men det är lättare att i efterhand verifiera data med hjälp av spårbarhet. Med spårbarhet menas att man i efterhand skall kunna reda ut vad som hänt med vissa data och vad som hänt i ett system. Man skall kunna se vem som gjort vad och när det hände. Detta gör man oftast med hjälp av olika loggar.
Hur farligt är Internet?
Internet och andra stora nätverk är i sig är inte farliga. Det är de som använder näten som potentiellt kan vara farliga. Det är viktigt att tänka på vilka uppgifter man lämnar ifrån sig och hur man skyddar sådant som man vill hålla för sig själv.
Människan är ofta rädd för det som är okänt. Det gör att man kanske är mer rädd för att använda sitt kontokort på Internet än vad man är för att använde det i en butik. I själva verket är det lika farligt att använda det i en butik om den som står bakom disken i butiken har onda avsikter.
Hur kan jag skydda mig?
Det finns massor av sätt att skydda dig. Vanligt sunt förnuft räcker väldigt långt. Här kommer ytterligare några tips.
Var försiktig med e-post och bilagor
Med e-post finns möjligheten att skicka brev med bilagor. Bilagorna kan vara till exempel en bild som illustrerar innehållet i brevet. Det går också att bifoga filer som kan vara program. Om du kör dessa program ger du programmet (och då naturligtvis den som skrev det) samma rättigheter som du själv har på din dator. Om du inte vet var programmet kommer från skall du inte köra det. Öppna aldrig filer från personer du inte känner. Även om du känner personen i fråga så kan det vara fråga om ett virus. Kontrollera gärna en extra gång med den personen som skickat brevet innan du öppnar några bifogade filer.
Ladda hem saker från Internet med försiktighet
Precis som med filerna i e-posten så måste man passa sig för filer man får ner till sin dator på andra sätt. Det är på samma sätt här, kör du filen så ger du den som gett dig filen samma rättigheter på din dator som du själv har. Extra farligt är så kallade filbytartjänster eller -nätverk, där du inte alls vet vem som lagt upp de filer du tankar hem.
Använd bra lösenord
Den första kontakten de flesta har med datasäkerhet är användarnamn och lösenord. Användarnamnet använder du för att det aktuella systemet skall veta vad då får och inte får göra och se. Det kallas får identifiering. Lösenordet används för att du skall kunna bevisa att du verkligen är du. Detta kallas autenticering. Ibland behövs ingen autenticering och ibland behövs det autenticering som är starkare än bara ett användarnamn och ett lösenord. Ett lösenord är något som man vet ibland kan det också krävas att man har något, till exempel ett kort eller en nyckel.
Ett system som använder lösenord är relativt säkert. Det största problemet med ett sådant system är användarna och de lösenord de väljer eller hur de handskas med lösenorden. Ett lösenord som är lätt att gissa eller som står uppskrivet på skärmen eller under skrivbordsunderlägget gör ingen större nytta. En grundläggande regel som man kan jobba efter är att: Lösenord skall man hantera som underkläder. Man lånar inte ut dem, låter dem inte ligga framme, och byter dem då och då.
Hur hittar man då ett lösenord som man skall kunna komma ihåg (det är aldrig bra att ha lösenord nedskrivna) men som inte är lätt att gissa? En grundregel är att inte ta något som är kopplat till ens person. Till exempel är namnet på barn, barnbarn, hundar och katter extremt vanliga lösenord. Helst skall man undvika alla ord och helst också blanda små bokstäver, stora bokstäver och siffror. Ett bra lösenord är till exempel Jsk2KgP men hur skall man komma ihåg ett sådant lösenord? Jo, det är enkelt. Lösenordet är taget från frasen Jag skall köpa 2 Kg Potatis som är lätt att komma ihåg. Ofta är det lätt att komma ihåg fraser. Man kan också utgå från ord och byta ut vissa tecken mot bokstäver, till exempel så kan potatis bli p0t4t1s som är ett bra lösenord.
Anledningen till att man skall ha bra lösenord är att det finns vissa program som är till föra att knäcka lösenord genom att testa alla möjliga tänkbara lösenord. Dessa program utgår från listor med vanliga lösenord och tar sedan ord från ordböcker och liknande. De kan utan problem testa alla svenska ord. Har du då ett svenskt ord som lösenord så skyddar det dig inte alls.
Uppdatera ditt system
Datorsystem måste uppdateras för att vara säkra. Inget system är säkert över tiden. Även om systemet var säkert när du installerade det så hittas hela tiden nya säkerhetsproblem. De flesta operativsystem har en funktion för att uppdaterara sig automatiskt. Använd denna så håller sig ditt system så säkert som möjligt. Detsamma gäller naturligtvis antivirusprogram, brandväggar och andra program.
Välj inte de "dansande grisarna"
En säkerhetsexpert som heter Bruce Schneier har konstaterat att användarna alltid kommer att välja dansande grisar före säkerhet. Med detta menar han att hur mycket man än utbildar dem som använder systemen så kommer de så fort de ser något lockande att göra tvärt emot. Så gör inte saker du vet är fel!
Brandväggar Allmänt
Brandväggar är en central del i ett säkert datornätverk. Man skall dock passa sig för att ge dem en allt för central roll. Det finns risk att man när man har installerat en brandvägg känner sig trygg och slarvar med säkerheten på det interna nätverket. Det kan leda till att många nätverk till och med blir osäkrare efter att man har installerat en brandvägg. Men rätt använd är en brandvägg oumbärlig när det gäller att skydda sin dator eller sitt nätverk från oönskad trafik.
Namnet brandvägg kommer naturligtvis från det som vi kallar brandväggar i eller mellan två byggnader. En brandvägg är en, oftast murad eller gjuten, vägg och den får inte ha några hål. Dess syfte är att hindra att en brand sprids mellan husen eller delar av ett hus.
Brandväggar kan arbeta på olika lager i OSI-modellen. De vanligaste jobbar i nätverksskiktet och kallas för paketfiltrerande brandväggar. En annan typ kallas proxy-servrar och de jobbar i applikationslagret. De som jobbar på nätverkslagret kan naturligtvis bara titta på ip-adresser och portar medan de som jobbar högre upp i OSI-modellen även kan titta på den trafik som är i paketen. Inte sällan kombinerar man båda typerna i en och samma brandvägg.
Paketfiltrerande
En paketfiltrerande brandvägg tittar bara på ip-adresser och portar. Den arbetar på nätverkslagret och kan därför inte säga något om innehållet i trafiken. Det finns två typer av paketfiltrerande brandväggar, de som är stateful och de som är stateless. De som är stateful kommer ihåg de paket den har behandlat och kan sätta in paketen i ett sammanhang medan de som är stateless ser varje paket som en egen händelse.
Paketfiltrerande brandväggar kombineras oftast med en router. De har två eller fler gränssnitt mellan vilka trafiken dirigeras med en routingtabell. Utöver detta finns det även brandväggsregler som säger vilken trafik som får passera branvädggen. Ett enkelt sådant regelverk kan vara:
Tillåt trafik från insidan till webbservrar (port tcp/80) på utsidan
Tillåt trafik från insidan till dnsservrar (port udp/53) på utsidan
Tillåt trafik till 84.243.2.149 port tcp/6667 (selinux, irc)
Tillåt ingen annan trafik från insidan till utsidan
En paketfiltrerande brandvägg har sina begränsningar men är väldigt effektiv och används idag på i proncip alla nätverk och nästan alla datorer som används på Internet. Proxies
En proxyserver är också en typ av brandvägg men den jobbar ända uppe på applikationsnivån i OSI-modellen. Det gör att den har andra möjligheter än en paketfiltrerande brandvägg. En proxyserver kan till exempel titta på url:er och till och med på innehåll i http-trafik (surfning).
Man kan alltså kontrollera vilka webbplatser som kan besökas och man kan till och med kontrollera vilka filnamn som kan hämtas. Man kan filtrera på innehåll och till exempel sortera bort sidor som innehåller vissa ord.
Inte sällan kombineras en patetfiltrerande branvägg med en proxy. En nackdel med proxyservern är att den är något långsammare eftersom den måste ända upp i applikationslagret och dessutom har ett mer avancerat regelverk.
Personlig brandvägg
Det är ganska vanligt att man utrustar även klientdatorerna, alltså de som användarna sitter vid, med lokala brandväggar och till och med proxys. Detta för att de skall vara skyddade mot varandra och när de flyttas runt mellan olika nät. Det är en bra säkerhetsprincip att varje nod skall i sig vara säker. Man skall aldrig lita på att något runt om kring är säkert.
Man skall heller aldrig lite för mycket på en brandvägg. Tänk på hur fungerar och att de i princip inte alls fungerar mot virus och trojaner och annat som kan lista sig in i din dator utan att du vet om det, men enligt brandväggens regler.
Kryptering
En sak som är grundläggande när det gäller att hålla saker hemliga är kryptering. Kryptering har man använt i princip lika länge som människor har kommunicerat. Man vet att vi använt kryptering sedan minst 4000år. Man kallar även att kryptera för att chiffrera som betyder att dölja något. Den okrypterade texten brukar kallas för klartext och den krypterade brukar kallas chiffer. För att kryptera och dekryptera använder man någon algoritm och i vissa fall en eller flera nycklar. Information som är krypterad med en bra krypteringsalgoritm kan man klassa som helt skyddad.
En väldigt gammal krypteringsalgoritm som de flesta använt som barn är det så kallade Caesars Chiffer. Det går ut på att man helt enkelt byter ut bokstäverna i alfabetet mot en annan bokstav x positioner längre fram i alfabetet. Till exempel så kan E bli H och R bli U om man hoppar 3 steg. I det fallet är krypteringsalgoritmen Caesars Chiffer och nyckeln är 3.
||| <- Nyckel = 3
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
| | | ||| |
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖABC
Krypterar man ordet säkerhet med denna krypteringsalgoritm så blir det vbnhukhw. Denna krypteringsalgoritm är naturligtvis väldigt lätt att knäcka men man kan säga att det är grundprincipen för hur kryptering fungerar.
En nackdel med Caesars Chiffer är att bokstaven S alltid blir V om man krypterar enligt ovan. Det gör att chiffret blir väldigt lätt att knäcka. Om man istället använder till exempel 5 olika nycklar om varandra så blir det mycket svårare att knäcka. Är det optimalt så bör bokstaven S bli olika bokstäver varje gång den krypteras.
Symmetrisk och asymmetrisk kryptering
Det går att dela in vanliga krytperingsalgoritmer i två famljer, symmetrisk och asymmetrisk. Symmetrisk kryptering använder en nyckel och asymmetrisk två.
Caesars Chiffer som vi såg ovan använder sig av en nyckel (3 i exemplet). Det är ett så kallat symmetriskt chiffer. Man använder samma nyckel för att kryptera som man använder för att dekryptera meddelandet.
Programvara som implementerar symmetriska krypteringsalgoritmer kan göras väldigt snabba. Det är relativt lätt att kryptera med symmetrisk kryptering. Men det finns ett stort problem, nämligen hur man skall dela nyckeln mellan sändare och mottagare. Vill jag kunna ta emot krypterade meddelanden från människor så måste jag ju först träffa dem för att vi skall kunna komma överens om en nyckel vi skall använda. Nyckeln måste vi ju båda känna till och den är lika hemlig som meddelandet. Nyckeln kan man ju också bara använda för att skicka meddelanden mellan två personer. Skall man skicka ett annat meddelande till en annan person så måste man skapa en nyckel till och byta den på något sätt. Till slut inser man att om man måste byta en nyckel varje gång man skall skicka ett meddelande så kan man lika gärna lämna meddelandet på en gång.
En lösning på detta är något som kallas asymmetrisk kryptering. Det går till så att man använder ett par av nycklar. En för att kryptera och en för att dekryptera. Med hjälp av denna förändring kan man lösa många av problemen som vi visat på ovan.
Paret av nycklar använder man på så vis att man håller den ena för sig själv och sprider den andra så att den är väl tillgänglig för alla som vill ha den. Man kallar den man skyddar för privat nyckel och den som alla kan nå för publik nyckel. Eftersom den ena nyckeln krypterar och den andra dekrypterar så kan en person som vill skicka ett meddelande till mig använda min publika nyckel för att kryptera meddelandet. När det är krypterat kan det bara öppnas med min privata nyckel, alltså bara av mig.
Signering
Ofta behöver man inte kryptera meddelandet utan det räcker med att signera det. En signatur är något som man applicerar på sitt meddelande så att mottagaren vet att det är du som skickat det.
Signering går att lösa med flera asymmetriska krypteringsalgoritmer. Eftersom nycklarna jobbar i par där en kan kryptera och den andra kan dekryptera[1] så kan man välja att kryptera meddelandet med sin hemliga nyckel. När man gjort det så kan vem som helst dekryptera det med motsvarande publika nyckel. Eftersom vem som helst kan dekryptera meddelandet så är det inte skyddat för insyn. Men man kan vara säker på att det kommer från den person det utges komma ifrån för man vet vems publika nyckel man använder och då måste det ju vara krypterat med motsvarande, hemliga nyckel. Inte heller den här gången behöver man avslöja sin hemliga nyckel.
Relevanta lagar Personuppgiftslagen (PUL) Från Wikipedia, den fria encyklopedin.
PUL, eller Personuppgiftslag (1998:204) som den egentligen heter, är den svenska implementationen av ett EU-direktiv. Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Lagen gäller för personuppgiftsansvariga som är etablerade i Sverige. Lagen tillämpas också när den personuppgiftsansvarige är etablerad i tredje land men för behandlingen av personuppgifter använder sig av utrustning som finns i Sverige. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år.
Sammanfattning
Datasäkerhet är viktigt. Tänk dig för när du läser e-post och surfar på Internet. Man kan med hjälp av kryptering skicka meddelanden eller annan data säkert över internet. Antingen använder man symmetrisk kryptering där båda parterna har en egen nyckel, eller så använder man en asymmetrisk då man har olika nycklar och aldrig behöver avslöja den ena.
Håll dina system uppdaterade och var försiktig med filer du laddar hem från Internet så kommer du att klara dig mycket bättre från problem. Och du! Välj aldrig de dansande grisarna före säkerheten.
Noter [1] Det är inte alla asymmetriska krypteringsalgoritmer som har denna egenskap men de vanligaste man använder i samband med till exempel e-post har det.