Ull: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Faar hel.jpg | 340px ]]
[[Fil:Faar hel.jpg | 340px | right ]]
== Materialegenskaper: ==  
== Materialegenskaper: ==  
: densitet [kg/m<sup>3</sup>]
: densitet [kg/m<sup>3</sup>]

Versionen från 22 september 2014 kl. 10.19

Materialegenskaper:

densitet [kg/m3]
hårdhet (ex Mohs)
längdutvidgningskoeffiecient [K-1]
värmeledningsförmåga [W/(m K)]
resistivitet [ohmmeter]

Användning

Ullen är mycket töjbar och elastisk. Man kan sträcka ut fibern upp till 70% utöver sin normala längd. Om sträckningen upphör går fibern tillbaka till sitt ursprungsläge. Ull kan bära en tredjedel av sin vikt i vatten utan att vara våt, det är därför det tar lång tid innan man känner fukt ifrån ett plagg i ren ull. När materialet kommer i kontakt med vatten uppstår dessutom en kemisk reaktion som gör att värme bildas, därför känns inte våta yllevantar kalla.

Ullen har en förmåga att inte ta åt sig smuts och dåliga lukter, därför behöver man inte tvätta ett ylleplagg så ofta, oftast räcker det med att hänga ut och vädra plagget. Dessutom brinner ull dåligt, därför har brandmän yllekläder närmast kroppen. Olika ulltyper har många olika användningsområden. Yllestrumporna kan inte vara gjorda av samma ull som stoppning i kuddar, då skulle inte strumpan hålla länge. Med modern teknik har ullen närmast obegränsade användningsområden.

Framställning

Ullen är ett material som har egenskaper som inget annat fiber har. I fårens fettkörtlar produceras lanolin, vilket betyder ull på latin, som finns i ullfibern och skyddar mot uttorkning. Ullens fiber är täckt med så kallade epidermisfjäll, de kan liknas med tegelpannor som gör att ullen går att tovas och kan krympa av fukt och bearbetning. Denna egenskap är ullen ensam om och det är också anledningen till att ullen är ett så unikt material.

Ullen delas i tre olika typer med skilda egenskaper. Bottenullen som sitter närmast huden är mjuk och oftast krusig. Täckhåren är grövre, längre och starkare än bottenullen. Slutligen finns så kallade dödhår som är luftfyllda, spröda och går lätt av.

Historia

Får har vandrat på jorden över en miljon år enligt de fossil man hittat. De tycks ha funnits nästan över hela världen. De första tamfårens fossil har man hittat i Sydvästasien 9000 f.kr. I norden hölls fåren som husdjur redan under stenåldern, ullvävnaden kom vid bronsåldern.

Pris

Pris och kvaliteter

Länkar